10 fakta om mjölkproteinallergi respektive laktosintolerans

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

– Mitt barn är mjölkallergiker.
– Jaha, tål inte laktos alltså?
– Näe, det är helt olika saker.
– Jasså, är det? Det visste jag inte. Hur då?
Ja, blandar du ihop begreppen mjölkprotein och laktos är du definitivt inte ensam. Det är snarare regel än undantag och händer till och med inom vården.
Kurera försöker här reda ut några av frågetecknen. 

 

Frågor och svar om mjölkallergi och laktosintolerans

 

 

1. Vad är mjölkproteinallergi? 
Kroppen reagerar mot proteinet i mjölken, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå när barnet är väldigt litet, ofta i samband med introduktionen av smakportioner eller välling (som ofta innehåller skummjölk eller mjölkpulver).
Vanliga symtom är magont, kräkningar (ofta inom 30 minuter efter intag), diarré, nässelutslag och eksem/hudreaktioner. Ibland även astma.

Läs också: Vad kan jag ersätta mjölkprodukter med? Näringsexperten tipsar

2. Hur vanligt är mjölkproteinallergi?
Mjölkproteinallergi växer i de allra flesta fall bort innan fyra års ålder. Diagnosen är sällsynt hos vuxna.
Man räknar med att 0,5 till 2,5 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkprotein.

3. Hur upptäcks och behandlas mjölkproteinallergi?
Allergi och överkänslighet visar sig oftast genom ett pricktest – dock inte alltid – eller blodprov.
Behandling sker genom uteslutande av alla produkter som innehåller mjölkprotein. Att fortsätta att ge mjölkprotein kan medföra allvarliga reaktioner, till och med dödsfall, och man ska inte själv ”testa sig fram”.
Upplever man att ens barn är överkänsligt utan att det gett utslag på allergitestet kan man själv ta initiativet att utesluta mjölkprotein – och beställa nytt test igen framöver. Denna gång företrädesvis ett blodprov.

► Läs också: Studie: Mycket mjölk kan korta livet

4. Var finns mjölkprotein?
I alla mejeriprodukter som mjölk, grädde, smör och ost. Även i skummjölkspulver som är en väldigt vanlig tillsats i barnmat, välling och olika typer av halvfabrikat samt i pasta och bröd. Även laktosfria eller lakosreducerade produkter måste uteslutas (detta förstår inte alltid välmenande släktingar – som ofta blandar ihop begreppen mjölkproteinallergi och laktosintolerans – och handlar hem laktosfritt inför ert besök). Läs noggrant alla innehållsförteckningar.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

5. Om nu mjölkprotein är så starkt och retar tarmen, är då mjölkprotein – och mjölk – verkligen så hälsosamt?
Teorierna kring detta är många. Förr var det av Arla myntade begreppet ”mjölk ger starka ben” en icke ifrågasatt sanning. I dag det inte längre så – även om många fortfarande tror att mejeriprodukter är det enda sättet att få i sig kalcium. Bra att veta är dock att kalcium även finns i till exempel sesamfrön, solrosfrön, makrill med ben, mandel, nypon, nässlor, grönkål – och som kosttillskott. Läs andra artiklar i ämnet: Ger mjölk verkligen starka ben? och Hälsoprofilen: ”Dagens mjölk är inte nyttig”.
Idag rapporteras allt fler reagera på mjölkprotein och allt fler väljer också bort mejeriprodukter eftersom det anses inflammatoriskt samt av vissa kunna förvärra tillstånd som till exempel autism och ADHD.
Det finns också studier på att mjölkprotein kan orsaka histaminfrisättning i kroppen och irritera slemhinnor. Dessutom är mjölkprotein insulinstimulerande, vilket på sikt kan bidra till insulinresistens (vilket innebär diabetes).
Generellt verkar inte mjölk från får och getter orsaka problem i lika stor utsträckning som mjölk från kor.

► Läs blogginlägget: Opioida peptider och läckande tarm – varför du bör undvika mjölk och bröd

6. Vad är laktosintolerans?

Laktos, eller mjölksocker, är en disackarid som består av glykos och galaktos. Laktosintolerans innebär att kroppen saknar laktas, som är det enzym som gör att laktosen kan brytas ner i tarmen och absorberas där. Saknas laktasenzymet fortsätter molekylerna nedbrutna ner i tarmsystemet, där de av tarmbakterier omvandlas till bland annat gaser eller symtom som diarré eller känsla av uppkördhet.
Det talas om primär och sekundär laktosintolerans, där primär – som är den vanligaste formen – oftast innebär att intoleransen är ärftlig medan sekundär innebär en tillfällig skada på tarmens slemhinna (likt vid obehandlad glutenintolerans eller tarminfektion), vilken kan läka (och då återkommer enzymet). Det finns även en tredje sort, medfödd laktosintolerans, som dock är mycket ovanlig.

► Läs också: 5 knep som stärker skelettet!

7. Hur vanligt är laktosintolerans?
Laktosintolerans är väldigt ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans inträffar en minskning av laktasenzym-produktionen oftast under skolåren. 
Antalet intoleranta varierar stort mellan olika länder. I Sverige räknar man med att cirka 4-10 procent av de vuxna är intoleranta. I Finland är siffran högre, cirka 15-20 procent och I medelhavsområdet är laktosintolerans ännu vanligare med ungefär 30-60 procent av de vuxna. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta eftersom man inte har samma tradition av att äta mjölkprodukter.
70 procent av alla människor slutar att producera enzymet laktas redan i barndomen men här i norra Europa har det — på grund av att vi traditionellt använt oss av mer mjölkprodukter – skett en förändring i vår arvsmassa som har gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner enzymet även i vuxen ålder.

► Läs också: Därför ska du handla svensk mjölk – och så vet du att den är svensk

8. Hur upptäcks laktosintolerans?
Misstänks laktosintolerans bör alltid läkare uppsökas så att allvarligare tillstånd inte missas. Vänd dig i första hand till vårdcentralen och be om en utredning. Då får du bland annat får ta blodprov för att testa om du har genotypen för lakosintolerans. Du kan även få genomgå ett så kallat laktosbelastningstest, där du får dricka en lösning med laktos för att se om den framkallar en reaktion.
Att få diagnosen kan ta tid. Läs mer om hur det går till här (extern länk).

► Läs också: Första hjälpen för laktosintoleranta

9. Hur behandlas laktosintolerans?
Behandling sker med hjälp av laktosreducerad kost. Graden av känslighet är individuell och skiljer sig därför åt. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är förhållandevis mycket. För de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk. Vet man med sig att man är mycket känslig mot laktos kan det vara en bra idé att ha med sig laktas i form av tabletter när man äter borta, på restaurang eller reser. Ibland är det nämligen väldigt svårt att veta huruvida något innehåller laktos. Tabletterna finns att köpa receptfritt.

• Vid primär laktosintolerans räcker det vanligtvis att lägga om sin kost för att bli av med besvären.
• Vid sekundär, tillfällig, laktosintolerans beror inte sällan på annan sjukdom som tillfälligt gör att man inte tål laktos. Då behöver du först upptäcka och läka ut den orsakande sjukdomen innan din tarmskada kan läka och du tål att äta laktos igen.
• Medfödd laktosintolerans är den form av intolerans som på riktigt är en allergi. Istället för att ammas med bröstmjölk får barnet speciell laktosfri mjölkersättning och får senare i livet följa en strikt ofta helt laktosfri kost.

► Läs också: Frukt och grönt minskar risk för frakturer

10. Var finns laktos?
Laktos är mjölkens socker och finns i de flesta mjölkprodukter, mer eller mindre. Smör brukar innehålla väldigt lite laktos och ost lagrad längre än tre månader brukar ofta vara laktosfri.

► Läs också: Kan man äta probiotika/mjölksyrebakterier vid mjölkallergi? Experten svarar

Källor: 1177.se, Livsmedelsverket, Allt om LCHF, Näringsguiden.

Av Isabelle G Hedander

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kosttillskott på bord och hylla

Försäljningen av kosttillskott och sportnutrition ökar

Hälsa

Den svenska egenvårdsmarknaden fortsätter att växa. Tillväxten är stabil men inte kraftig. I takt med att antalet försäljningskanaler stigit har konkurrensen ökat. Det medför sänkta marginaler för företagen och lindriga prisökningar (i många fall prissänkningar) för konsumenterna. Det visar försäljningsstatistiken för egenvårdsmarknaden som släpps idag. "Sportnutrition växer snabbast och det är här försäljningen via internet verkligen har tagit fart. De svenska företagen står mycket starka trots en växande internationell konkurrens", säger Svensk Egenvårds VD Mats Nilsson till Kurera.

humlor i blomma

Mathias blev fri från sin pollenallergi med extrakt från kinesiska örten perilla

Hälsa

I tidiga tonåren drabbades Mathias Hallberg, 40 år från Kolmården, av pollenallergi. Han blev dessutom allergisk mot kvalster. För att kunna gå ut under sommarhalvåret fick han ta anti-histaminpreparat med tråkiga biverkningar. Men för två år sedan slapp Mathias både pollenallergin och de mediciner som gjorde honom trött. "Jag började med ett kosttillskott mot hösnuva och det gjorde mig helt fri mina allergier. Det har inte heller några biverkningar så är jag inte längre trött och orkeslös under sommaren", säger Mathias.

Vatten rinner ur kranar

7 saker som visar hur tillgång till rent vatten kan förändra ALLT

Eko/miljö

Idag uppmärksammas Världsvattendagen världen över. Målet med dagen är att sprida information kring vattenfrågor och väcka engagemang för vattenrelaterade problem. Kurera uppmärksammar dagen genom att berätta om några anledningar till varför vi är beroende av rent vatten. Vi tipsar också om sätt du själv kan bidra genom att minska din egen vattenkonsumtion.

Kålwrap med krämig saffran- och broccoli hirsotto

Kålwrap med krämig saffran- och broccoli hirsotto

Mat

Att använda kålblad som wrap eller tallrik är både gott och smidigt eftersom det blir mycket mindre disk. Här är ett recept på en kålwrap med en krämig saffrans-hirsotto med broccoli, långa gurkskivor och mynta - serverad med avokado och en snabb version av chutney på nektarin och persika. Lägg gärna till alfalfa-groddar och du har en utsökt vegansk rawfood måltid.

Champinjoner

Champinjoner kan orsaka cancer

Hälsa

Champinjoner är vanliga i till exempel salladsbuffér och på pizza – eller bara smörstekta med salt och vitlök. Men – vad få känner till är att de kan orsaka cancer. Och värst är äta dem råa. "Vårt råd är att inte äta mer än hundra gram i månaden", säger Veronica Öhrvik på Livsmedelsverket, till Aftonbladet.

Händer fångar solen

Våren är officiellt här – men än behöver du D-vitamin!

Allmänt

Våren börjar officiellt den 20 mars för oss på norra halvklotet – det vill säga i och med vårdagjämningen idag. Faktum är att mars även utgör den första månaden då det går att få vitamin D från solexponering – dock i alldeles för låga nivåer för att det skulle vara tillräckligt. Så än gör du rätt i att äta tillskott. Här får du veta mer.

Johannesört i solnedgång

Tack vare johannesört kunde Cristina sluta med SSRI-medicinen

Mental hälsa

En livskris för tio år sedan gjorde att Cristina Styrén hamnade i en djup depression. Hon fick antidepressiv medicin och insomningstabletter. När livet började reda upp sig igen så ville hon inte längre ta den syntetiska medicinen. Men Cristina var rädd för att minska dosen. Hon ville inte börja må dåligt igen. Då blev johannesört räddningen. "Tack vare johannesört kunde jag fasa ut all medicin – och samtidigt må bra", säger Cristina.

färgglada piller på bord

Regeringen tar nya tag i arbetet mot antibiotikaresistens

Hälsa

Regeringen vill visa att de tar hotet om antibiotikaresistens på allvar och har gett Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk i uppdrag att gemensamt ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens. Dessutom ska en handlingsplan gällande antibiotikaresistens tas fram. "Antibiotikaresistens är ett stort hot mot människors hälsa - och mot sjukvården. Nu tar vi nya steg i arbetet för att lösa problemet", skriver folkhälsominister Gabriel Wikström på Twitter.

Tonårskillarna som vill minska gifterna i babykläder!

Eko/miljö

Intresset för ekologiska material och textilier håller på att bli riktigt stort och konsumenterna blir alltmer medvetna om hur kemikalier och gifter påverkar både människan och miljön. När fyra tonårskillar fick till uppgift att starta ett UF-företag under sitt sista år på gymnasiet blev det till ett företag som säljer ekologiska babykläder.

Småleende avslappnad blond kvinna i sängen med en tekopp

L-teanin – aminosyran som förbättrar sömnkvaliteten helt naturligt

Naturlig hälsa

Avslappning och inre ro behövs för en god nattsömn. Men – ibland är det lättare sagt än gjort. Som tur är har naturen några knep. Ett av dem är aminosyran l-teanin som finns i grönt te och som har en avslappnade, lätt ångesthämmande effekt utan att ge några biverkningar. Aminosyran har i flera studier visat sig ge en förbättrad sömnkvalitet, bland annat hos kvinnor efter klimakteriet och hos pojkar med ADHD, där föräldrarna även uppgav en förbättring av humöret dagtid, med mindre ilska och färre utbrott.

kvinna ser ut genom fönster

Stress kan göra dig deppig

Allmänt

Kortisol bryter ner kroppen på många sätt. Visste du att långvarig stress kan vara en bidragande orsak till att du hamnar i nedstämdhet eller till och med depression? Nu har du ytterligare en anledning att tagga ner - så vad väntar du på. Just do it!

animerad bild mag- och tarmsystem och bakterier

17 fakta och forskning om goda bakterier

Allmänt

Hela 75 procent av vårt immunförsvar styrs från vår mage och tarm och har vi dålig balans där påverkar det hela vår kropp. Här får du veta fler fakta om hur vi genom att tillföra vår kropp goda bakterier kan gynna vår hälsa.

Pumpasoppa med sting

Pumpasoppa med sting

Mat

En pumpasoppa med sting, toppad med vitlöksfräst svamp och pumpakärnor. Psst. Pumpa är i säsong den här årstiden och gör sig bra i soppa.

Färsk kyckling på träskärbräda intill andra råvaror

Fler läkare varnar: ”Ät inte färsk kyckling”

Kost

Det är ovanligt att smittskyddsläkare går ut med varningar utan berörda myndigheters uppbackning men den senaste tiden har flera smittskyddsläkare runt om i landet gått ut med egna uppmaningar om att undvika färsk kyckling. Anledningen är den ökning av sjukdomsfall orsakade av campylobacter, som kan finnas i färsk kyckling. En av dem som går ut och varnar är Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Gävleborg. "Jag uppmanar allmänheten att undvika färsk kyckling. Det är mitt ansvar enligt smittskyddslagen att informera och ge råd till befolkningen", säger han till TT.

Anders Axelsson

Värken i fingerlederna botades med norsk fiskolja!

Värk

Anders Axelsson hade så ont fingerlederna att han inte kunde öppna mikrovågsugnen. Efter läkarbesök där psoriasisartrit misstänktes letade Anders själv efter lösningar och hittade ett tips att omega-3 från en speciell norsk fiskolja skulle kunna hjälpa honom. Vilket det gjorde!

händer som smörjer in sig

Tips för fina vårhänder

Skönhet

Nu går vi mot ljusare och varmare tider men än kan händerna kännas torra och fnasiga. Det är inte konstigt eftersom de under flera månader varit utsatta för kyla och vinterväder. Det har blivit läge att ge dina händer lite extra kärlek för att komma ikapp och möta våren lena och mjuka. Här får du några tips på hur.

dator som förvandlats till fruktkiosk med varukorg ståendes på tangentbordet

Allt fler handlar mat på nätet

Allmänt

Mer än dubbelt så många handlar mat på nätet jämfört med förra året, vilket gör att de hamnar på en femteplats över de mest näthandlade varorna. I topp ligger mode, skönhet- och hälsoprodukter. Det visar nya konsumtionsrapporten E-barometern.

Hannah Gustafsson

Mensvärken försvann med bidrottningsgelé

Naturlig hälsa

P-piller, p-spruta och olika mediciner. Hannah har provat mycket för att bli av med sin fruktansvärda mensvärk, men ingenting har fungerat. För att klara av vardagen har hon ätit smärtstillande i flera år. Men – plötsligt hittade hon lösningen som hon gett upp hoppet om – och på bara tre månader var smärtorna borta.

Montage med barn som håller en jord med hus och föroreningar i bakgrunden

Ny WHO-rapport: 1,7 miljoner barn dör varje år av förorenade miljöer

Eko/miljö

En fjärdedel av de barn under fem år som avlider gör det till följd av ohälsosamma eller förorenade miljöer. Dessa miljöer – som kan orsaka bland annat diarré, malaria, lunginflammation och en mängd andra sjukdomar – uppges varje år döda så många 1,7 miljoner barn. Barn som egentligen borde ha fått leva. Det handlar framför allt om smutsigt vatten och luftföroreningar, passiv rökning och dålig hygien. Det visar en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO). "En förorenad miljö är en dödlig miljö för barn. Deras organ och immunsystem, som är under utveckling, gör dem särskilt sårbara för smutsig luft och smutsigt vatten", säger WHO:s generaldirektör Margaret Chan.

suddiga kvinnofigurer går på gata

Allt fler unga kvinnor dör i hjärt- och kärlsjukdom

Allmänt

Varje dag dör 55 kvinnor i Sverige i hjärt-kärlsjukdom – och dödligheten ökar hos unga kvinnor. Framför allt ökar dödligheten hos kvinnor i åldern 35 till 44 år med sämre socioekonomiska förhållanden. Även depression ökar risken att drabbas, rapporterar 1,6 & 2,6 miljonerklubben.