10 fakta om mjölkproteinallergi respektive laktosintolerans

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

– Mitt barn är mjölkallergiker.
– Jaha, tål inte laktos alltså?
– Näe, det är helt olika saker.
– Jasså, är det? Det visste jag inte. Hur då?
Ja, blandar du ihop begreppen mjölkprotein och laktos är du definitivt inte ensam. Det är snarare regel än undantag och händer till och med inom vården.
Kurera försöker här reda ut några av frågetecknen. 

 

Frågor och svar om mjölkallergi och laktosintolerans

 

 

1. Vad är mjölkproteinallergi? 
Kroppen reagerar mot proteinet i mjölken, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå när barnet är väldigt litet, ofta i samband med introduktionen av smakportioner eller välling (som ofta innehåller skummjölk eller mjölkpulver).
Vanliga symtom är magont, kräkningar (ofta inom 30 minuter efter intag), diarré, nässelutslag och eksem/hudreaktioner. Ibland även astma.

Läs också: Vad kan jag ersätta mjölkprodukter med? Näringsexperten tipsar

2. Hur vanligt är mjölkproteinallergi?
Mjölkproteinallergi växer i de allra flesta fall bort innan fyra års ålder. Diagnosen är sällsynt hos vuxna.
Man räknar med att 0,5 till 2,5 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkprotein.

3. Hur upptäcks och behandlas mjölkproteinallergi?
Allergi och överkänslighet visar sig oftast genom ett pricktest – dock inte alltid – eller blodprov.
Behandling sker genom uteslutande av alla produkter som innehåller mjölkprotein. Att fortsätta att ge mjölkprotein kan medföra allvarliga reaktioner, till och med dödsfall, och man ska inte själv ”testa sig fram”.
Upplever man att ens barn är överkänsligt utan att det gett utslag på allergitestet kan man själv ta initiativet att utesluta mjölkprotein – och beställa nytt test igen framöver. Denna gång företrädesvis ett blodprov.

► Läs också: Studie: Mycket mjölk kan korta livet

4. Var finns mjölkprotein?
I alla mejeriprodukter som mjölk, grädde, smör och ost. Även i skummjölkspulver som är en väldigt vanlig tillsats i barnmat, välling och olika typer av halvfabrikat samt i pasta och bröd. Även laktosfria eller lakosreducerade produkter måste uteslutas (detta förstår inte alltid välmenande släktingar – som ofta blandar ihop begreppen mjölkproteinallergi och laktosintolerans – och handlar hem laktosfritt inför ert besök). Läs noggrant alla innehållsförteckningar.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

5. Om nu mjölkprotein är så starkt och retar tarmen, är då mjölkprotein – och mjölk – verkligen så hälsosamt?
Teorierna kring detta är många. Förr var det av Arla myntade begreppet ”mjölk ger starka ben” en icke ifrågasatt sanning. I dag det inte längre så – även om många fortfarande tror att mejeriprodukter är det enda sättet att få i sig kalcium. Bra att veta är dock att kalcium även finns i till exempel sesamfrön, solrosfrön, makrill med ben, mandel, nypon, nässlor, grönkål – och som kosttillskott. Läs andra artiklar i ämnet: Ger mjölk verkligen starka ben? och Hälsoprofilen: ”Dagens mjölk är inte nyttig”.
Idag rapporteras allt fler reagera på mjölkprotein och allt fler väljer också bort mejeriprodukter eftersom det anses inflammatoriskt samt av vissa kunna förvärra tillstånd som till exempel autism och ADHD.
Det finns också studier på att mjölkprotein kan orsaka histaminfrisättning i kroppen och irritera slemhinnor. Dessutom är mjölkprotein insulinstimulerande, vilket på sikt kan bidra till insulinresistens (vilket innebär diabetes).
Generellt verkar inte mjölk från får och getter orsaka problem i lika stor utsträckning som mjölk från kor.

► Läs blogginlägget: Opioida peptider och läckande tarm – varför du bör undvika mjölk och bröd

6. Vad är laktosintolerans?

Laktos, eller mjölksocker, är en disackarid som består av glykos och galaktos. Laktosintolerans innebär att kroppen saknar laktas, som är det enzym som gör att laktosen kan brytas ner i tarmen och absorberas där. Saknas laktasenzymet fortsätter molekylerna nedbrutna ner i tarmsystemet, där de av tarmbakterier omvandlas till bland annat gaser eller symtom som diarré eller känsla av uppkördhet.
Det talas om primär och sekundär laktosintolerans, där primär – som är den vanligaste formen – oftast innebär att intoleransen är ärftlig medan sekundär innebär en tillfällig skada på tarmens slemhinna (likt vid obehandlad glutenintolerans eller tarminfektion), vilken kan läka (och då återkommer enzymet). Det finns även en tredje sort, medfödd laktosintolerans, som dock är mycket ovanlig.

► Läs också: 5 knep som stärker skelettet!

7. Hur vanligt är laktosintolerans?
Laktosintolerans är väldigt ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans inträffar en minskning av laktasenzym-produktionen oftast under skolåren. 
Antalet intoleranta varierar stort mellan olika länder. I Sverige räknar man med att cirka 4-10 procent av de vuxna är intoleranta. I Finland är siffran högre, cirka 15-20 procent och I medelhavsområdet är laktosintolerans ännu vanligare med ungefär 30-60 procent av de vuxna. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta eftersom man inte har samma tradition av att äta mjölkprodukter.
70 procent av alla människor slutar att producera enzymet laktas redan i barndomen men här i norra Europa har det — på grund av att vi traditionellt använt oss av mer mjölkprodukter – skett en förändring i vår arvsmassa som har gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner enzymet även i vuxen ålder.

► Läs också: Därför ska du handla svensk mjölk – och så vet du att den är svensk

8. Hur upptäcks laktosintolerans?
Misstänks laktosintolerans bör alltid läkare uppsökas så att allvarligare tillstånd inte missas. Vänd dig i första hand till vårdcentralen och be om en utredning. Då får du bland annat får ta blodprov för att testa om du har genotypen för lakosintolerans. Du kan även få genomgå ett så kallat laktosbelastningstest, där du får dricka en lösning med laktos för att se om den framkallar en reaktion.
Att få diagnosen kan ta tid. Läs mer om hur det går till här (extern länk).

► Läs också: Första hjälpen för laktosintoleranta

9. Hur behandlas laktosintolerans?
Behandling sker med hjälp av laktosreducerad kost. Graden av känslighet är individuell och skiljer sig därför åt. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är förhållandevis mycket. För de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk. Vet man med sig att man är mycket känslig mot laktos kan det vara en bra idé att ha med sig laktas i form av tabletter när man äter borta, på restaurang eller reser. Ibland är det nämligen väldigt svårt att veta huruvida något innehåller laktos. Tabletterna finns att köpa receptfritt.

• Vid primär laktosintolerans räcker det vanligtvis att lägga om sin kost för att bli av med besvären.
• Vid sekundär, tillfällig, laktosintolerans beror inte sällan på annan sjukdom som tillfälligt gör att man inte tål laktos. Då behöver du först upptäcka och läka ut den orsakande sjukdomen innan din tarmskada kan läka och du tål att äta laktos igen.
• Medfödd laktosintolerans är den form av intolerans som på riktigt är en allergi. Istället för att ammas med bröstmjölk får barnet speciell laktosfri mjölkersättning och får senare i livet följa en strikt ofta helt laktosfri kost.

► Läs också: Frukt och grönt minskar risk för frakturer

10. Var finns laktos?
Laktos är mjölkens socker och finns i de flesta mjölkprodukter, mer eller mindre. Smör brukar innehålla väldigt lite laktos och ost lagrad längre än tre månader brukar ofta vara laktosfri.

► Läs också: Kan man äta probiotika/mjölksyrebakterier vid mjölkallergi? Experten svarar

Källor: 1177.se, Livsmedelsverket, Allt om LCHF, Näringsguiden.

Av Isabelle G Hedander

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Här är kandidaterna till antipriset Årets matbluff 2016

Kost

40 nomineringar har trillat in. Av dessa har de mest vilseledande valts ut till en final där det är det upp till svenska folket att avgöra vilken produkt som till slut ska tilldelas den oädla utmärkelsen som Årets matbluff 2016. Låt oss presentera de fem slutgiltiga kandidaterna i antipriset som är instiftat av föreningen Äkta vara.

Person hoppar utomhus i siluett mot solen

11 tillfällen då Q10 hjälper

Allmänt

Q10 är en kraftfull antioxidant som behövs för att du ska orka – både fysiskt och psykiskt. Det skyddar mot en rad sjukdomar och minskar både dödligheten i hjärtsjukdom och förbättrar läget för hjärtsviktspatienter. Dessutom hjälper det huden att hålla sig ung längre. Bland annat. Här är elva vetenskapligt bevisade tillfällen då Q10 gör stor nytta.

14 sätt att bli mer lycklig

Mental hälsa

Det kan verka enkelt, men ibland är det inte så lätt att känna glädje och lycka. Stress, tuffa besked eller svåra motgångar. Det är mycket som kan får oss ur balans. Oavsett om du tappat fotfästet eller inte - här är 14 tips som hjälper dig att bli mer lycklig.

Kvinna smörjer in sin kind med kräm

Ny forskning! Så påverkas huden av olika lösningsmedel

Hud

Svenska forskare har utvecklat metod som kan avgöra hur vår hud påverkas av olika substanser, som till exempel vätskor och krämer i form av kosmetika och läkemedel. Något liknande har aldrig gjorts tidigare. Upptäckten kan leda till att man i framtiden mer effektivt kommer att kunna reglera hudens egenskaper. "Ökad förståelse för molekylära mekanismer gör att vi på ett mer effektivt sätt kan påverka och reglera hudens egenskaper", säger Emma Sparr, professor vid kemiska institutionen i Lund.

Flera bilder på samma kvinna där hon gör olika miner

Så bryter du negativa tankemönster

Krönikan

Utan att du riktigt vet hur det gick till så är de där igen, tankarna som maler och ältar och upprepar sig i det oändliga med samma trötta budskap om hur dåligt allt är, hur hårt livet suger, hur värdelös du är och hur hopplösa alla framtidsutsikter är. Du har lyssnat på de där tankarna tusen gånger tidigare och du fasar för att du kommer att behöva lyssna på dem tusen gånger till. Det är tid att bryta dem nu, tycker du inte? Här får du några tips på hur du gör.

två personer spelar tennis

6 fakta om fysisk aktivitet

Mental hälsa

Är du stressad? Kanske för stressad för att hinna röra på dig som du borde? Du är inte ensam om att hantera stress HELT fel. Det finns nämligen inget snabbare sätt att reducera stress än att röra på sig eftersom rörelsen hjälper till med regleringen av stresshormonet kortisol. Här är fler fakta om fysisk aktivitet.

Leende kvinna håller sina händer om ansiktet

Fem vitaminer som gör underverk för huden

Hud

Känner du till hur näring hör ihop med skönhet och hudens åldrande? Är svaret nej är det dags att ändra på den saken. Vitaminer i hudkrämer är trend på uppåtgående och det av en anledning, menar skönhetsjournalisten Agneta Elmegård. Här får du veta mer om fem vitaminer som ger effekt på huden – och på vilket sätt.

Kvinna utomhus vid havet med händerna upp i luften

Träning gör dig stresstålig

Allmänt

Modern hjärnforskning visar att fysisk aktivitet har nästan ofattbara effekter på vår hjärna och tankemässiga funktioner. I nya boken Hjärnstark visar Anders Hansen att träning inte bara förbättrar din inlärningsförmåga, ditt IQ och minskar risken för demens, det reducerar även ångest och stress. – Vi är gjorda för ett liv på savannen, därför är det livsviktigt för hjärnhälsan att träna regel- bundet. Träning lär kroppen att inte reagera så starkt på den vardagliga stressen.

kvinnas ansikte närbild spruckna läppar vinterbakgrund

Bästa tipsen för en mjuk och vacker vinterhy!

Hud

Kyla och lägre luftfuktighet påverkar vår hud och gör den torrare och känsligare. Den kan till och med börja klia. Men det finns knep för dig som vill komma lindrigt undan. Här är knepen du bör känna till – och sju riktigt bra produkttips för vinterhud.

Kladdkaka

Kladdkakebrownie i nyttigare tappning

Glutenfritt

Älskar du chokladiga efterrätter som kladdkaka – men vill vill samtidigt äta nyttigt och undvika ingredienser som vetemjöl, tvivelaktiga tillsatser och raffinerat bordssocker? Vad bra! Då har du nämligen landat på helt rätt recept. Receptet är helt veganskt.

smittskyddsläkaren Åke Örtqvist

Dålig effekt av årets influensavaccin

Allmänt

Årets influensavaccin fungerar dåligt, visar färska siffror från Stockholm. Bland dem som sökt sjukvård på grund av influensasymtom är skyddseffekten inte ens 30 procent. "I år är vaccinet något sämre än det brukar vara", säger smittskyddsläkaren Åke Örtqvist till TV4 Nyhetsmorgon.

mjölk i glas

Därför är det mindre näring i ekologisk mjölk och alternativ till mjölk

Kost

"Ekomjölk och alternativa mjölkprodukter saknar viktiga näringsämnen som kalcium och D-vitamin", basunerar olika media ut efter att olika sorters mjölkalternativ jämförts av företaget Testfakta. Risken är att människor som bara läser rubriken väljer bort ekologiskt i tron att detta är sämre. Så är fallet inte. Kortfattat är det så enkelt att det i ekoprodukter än är förbjudet att tillsätta ämnena och att växt- och nötalternativ sällan berikas på samma sätt som "vanlig" mjölk. Men förändring är på gång, rapporterar mjölkföretagen.

saffranskrokus

Saffran höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan

Naturlig hälsa

Att känna sig nedstämd, orolig, håglös eller ångestfylld är ingenting konstigt. Det kan bero på vintermörkret eller vara en reaktion på något du råkat ut för. Oftast går känslorna över av sig själva – men inte alltid. Om en tillfällig svacka blir till en känsla av att livet är meningslöst kan tillståndet övergå i en depression – och där behöver du inte hamna. Det finns en rad naturliga sätt att förebygga depressionskänslor, höja sinnesstämningen och återfå känslomässig balans. Ett av de mest effektiva har du troligen stött på nu under julen: Saffran.

Här är den hjärtvänliga maten du ska äta varje dag

Hälsa

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och idag är 1,4 miljoner svenskar drabbade av sjukdomarna som till stor del kan förebyggas med en hälsosam livsstil. Bra mat och regelbunden motion är två faktorer som främjar hjärthälsan. Att undvika tobak och reducera stress är två andra. Här får du tips på mat som är bra för hjärtat – 15 livsmedel du kan äta med gott samvete.

Mikroplast på finger i närbild

Vanligt med skadliga mikroplaster! Här är produkterna du ska undvika

Eko/miljö

Visste du att sannolikheten är hög att du använder produkter med skadliga mikroplaster? Dessa små partiklar finns nämligen i en stor mängd produkter som många betraktar som "schyssta". Ämnena är vanliga i hudlotion, peeling, tandkräm, raklödder och duschtvål – för att nämna några exempel. Här är produkterna du ska undvika – och produkterna som är säkra.

Träna bort ångesten OCH få upp flåset – på bara tre minuter

Träning

Ätit lite mycket över jul och nyår? Eller vill du "bara" komma igång med en bra vana nu när det är nytt år? Med hjälp av enkla medel kan du få både bättre flås, ökad förbränning och hjälp av motverka eventuell ångest, lovar personlige tränaren Michael Angress. Allt som krävs är ungefär tre och en halv minut aktivitet – dagligen.

Färgglada juicer, frukt och grönsaker

Nytt år – och dags för detox!

Hälsa

Under jul och nyår tenderar det att bli lite för mycket av det goda för många. Känner du igen dig? Då kan det vara läge för en detox. Kostutsvävningar gör tillsammans med andra livsstilsfaktorer att vi samlar toxiner och slaggprodukter i våra kroppar, vilket får såväl extrakilon som andra negativa hälsoeffekter som följd. Här får du veta varför det är hög tid för en detoxkur – och lite på fötterna om hur du kan gå till väga.

man och kvinna lagar grönsaker och smoothie i kök

Flexitarianism – spås bli hetaste kosttrenden 2017

Kost

Kämpar du med att försöka leva som en heltidsvegetarian/vegan? Bli flexitarian! Jaha, så vad är det då? Jo, en vegetarian som äter kött... Eller en deltidsvegan. Låter motsägelsefullt men ses som en hälsosam men samtidigt uppnåelig kosthållning och spås bli en av 2017 års största mattrender.

Maskros och kronärtskocka kan lugna upprörda magar

Kost

När du ätit för mycket fet och söt mat är det vanligt att magen börjar krångla. Symtomen är oftast svullnad och uppkördhet, gaser, täta toalettbesök eller tvärtom – magen blir hård. Magproblemen beror oftast på att matsmältningen hamnat i obalans, en obalans som snabbt går att rätta till. Till exempel med hjälp av bitterörter, som kan lindra symtomen redan inom en kvart.

Hemmagjord sauerkraut/surkål

Hemmagjord sauerkraut/surkål

Recept

Surkål, eller sauerkraut, är så extremt gott och kan med fördel ätas som ett nyttigt tillbehör till alla måltider. I alla fall frukost, lunch och middag. 😉 Barn brukar uppskatta om man adderar fänkålsfrön, som gör att det smakar lakrits. Mums!