Metabolism
Cystein är, tillsammans med metionin och taurin, en viktig svavelbärande aminosyra, men är inte klassad som en essentiell aminosyra. Den kan tillverkas av kroppen och framställs av metionin och serin i levern. Vid långvarig kronisk sjukdom hindras dock denna process och tillskott av L-cystein kan vara nödvändigt. L-cystein omvandlas till cystein med hjälp av C-vitamin. Det transporteras genom blodet till levern där det omvandlas till glutation, taurin och sulfater som distribueras av blodet till diverse vävnad i kroppen.
Cystein är en del av tripeptiden glutation som i sin tur är en del av GTF (glukostoleransfaktorn).
Vid långvarig fysisk stress omvandlas cystein till glukos.
Funktion
Cystein är oumbärlig vid bildandet av ny hud. Den påskyndar läkningsprocessen efter operationer och brännskador och höjer motståndskraften mot sjukdom genom att stimulera aktiviteten hos de vita blodkropparna i immunförsvaret. Cystein är i likhet med metionin en av de främsta svavelbärande och antioxidativa aminosyrorna.
Denna icke-essentiella aminosyra är en kraftig antioxidant som utgör den oxiderade, disulfidformen av cystein. Cystein hjälper till att minimera de slumpvisa korslänkningar som uppstår vid de fria radikalernas reaktioner, vilka kan påskynda åldrandet hos huden, göra att artärerna blir hårdare, öka anhopningen av hudpigment och framkalla artrit och mutagena förändringar som t.ex. cancer. Över 10 procent av håret utgörs av cystein. Det bidrar till friskt hår men även till tillverkningen av enzymer och insulin. Cystein verkar ha skyddande, inflammationshämmande egenskaper.
Cystein kan också stabilisera cellmembranen och därigenom skydda mot de skadliga effekterna av rökning och alkoholförtäring. Dessutom bidrar cystein till att hålla huden slät och smidig. Acetaldehyd är det viktigaste gemensamma giftet vid såväl rökning som överdriven alkoholförtäring och kan självoxidera och forma fria radikaler. Dessa fria radikaler associeras med skadliga effekter på hjärt-kärl¬system samt andnings- och nervsystem. Cystein skyddar mot detta. Dessutom bryter cystein ned slem som utsöndras vid stör¬ningar i andningsorganen (t.ex. bronkit och emfysem).
Cystein ökar markant, rent av fördubblar absorptionen av vegetabiliskt, icke blodbundet järn. Denna aminosyra är samtidigt ett ämne som kelerar (binder) tungmetaller som bly, koppar, kadmium och kvicksilver. Cystein är viktig för omsättningen av B6-vitamin.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Cystinuri vilket leder till en överdriven utsöndring av cystein, håravfall, psoriasis, epilepsi, cancer, diabetes, psykos, allergi, leversjukdomar, Wilsons sjukdom, schizofreni, astma, bronkit. Dessutom kan cystein användas i terapeutiskt syfte vid:
• all kronisk sjukdom
• behov av avgiftning från tungmetaller, vid alkohol och tobaksavvänjning
• behov av skydd från miljögifter p.g.a. dess avgiftning av aldehyder
• järnbrist
• artros
• reumatiska sjukdomar
• gråstarr
Cysteinnivåerna bör undersökas hos personer som lider av allergier, depressioner, psykoser, reumatoid artrit och spänningstillstånd.
Källor i kosten
Födoämnen rika på svavel och cystein är ägg, fisk, baljväxter, kött, höns, brysselkål, lök, vitlök, kål, råris, sesamfrö, pumpakärnor, havregryn, avokado, ost och mjölk.
Dosering
Börja med 500 mg per dag och trappa försiktigt upp.
ODI: 500 mg 3 ggr per dag
TDI: 1 g 3 ggr per dag i 1 månad. Därefter 2 ggr per dag.
Skall tas tillsammans med B6-vitamin, samt C-vitamin och selen i proportionerna 1 mg cystein till 1mg
C-vitamin och/eller selen.
Toxicitet
Cystein kan oxidera och omvandlas till cystin vilket kan göra att det bildas stenar (t.ex. gallsten). Om man samtidigt intar C-vitamin hjälper det till att kvarhålla cysteinet i sin ursprungliga form och minskar därmed risken för stenar. Vid den genetiska sjukdomen cystinos kan cystin börja lagras i kroppen och orsaka problem som kan resultera i njurdysfunktion och njursten. Var försiktig med supplementering av cystein och glutation vid insulinberoende diabetes, samt till gravida kvinnor
Nyckelorgan
Lever, hud, bronker, lungor.
Synergister
C-vitamin och B6. Cystein behövs för omsättning av vitamin B6 i kroppen. Cystein ökar upptag av zink.
Antagonister
Rökning, bakteriella infektioner, tungmetallsförgiftning, inflammationshämmande medicin, utsättande för kemikalier och cancerogena ämnen.
Exempel på studier, referenser
Samband mellan L-cystein i plasman och risk för bröstcancer
Cystein är en förelöpare till glutation, en kraftfull intracellulär antioxidant och en viktig avgiftande substans av cancerframkallande ämnen. En kontrollstudie gjordes på 32 826 kvinnor under år 1989–1990. Denna omfattande studie visar följande samband: högre koncentration av L-cystein i plasman indikerar en mindre risk att få bröstcancer. Cystein eller dess förelöpare förebygger således bröstcancer.
Zhang SM. et al. ”A prospective study of plasma total cysteine and risk of breast cancer”.
Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, 2003;12: 1188-93.
L-cystin:
Metabolism
Kroppen kan förvandla L-cystin till L-cystein vid behov så länge det finns C-vitamin tillgänglig för omvandlingen. När det finns otillräckligt med C-vitamin förvandlas cystein till cystin.
Funktion
Cystin är en mer stabil form av det svavelrika cysteinet men har inte de antioxidativa effekterna som cystein. Den fungerar däremot som en kelator för tungmetaller.
Förutom metionin kan alla svavelrika aminosyror (taurin, cystein och cystin) tillverkas av kroppen från svavel och metionin.
Cystin finns i stora mängder i hår, insulin, bindväv, muskler och matsmältningsenzymerna: kromotrypsinogen A och trypsinogen, papain och laktoglobulin.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Cystin är även användbar vid hudåkommor såsom psoriasis och eksem samt efter operationer p.g.a. dess läkande effekt på vävnaderna.
Kontraindikationer
Människor med tendens till njursten bör vara försiktiga med användning av cystin.