Bor du nära en flygplats? En ny studie visar att långvarig exponering för flygbuller kan öka bukomfånget. Resultaten talar för att exponering för buller kan ha en större inverkan på hälsan än vad som tidigare varit känt, då ökat bukomfång är en riskfaktor för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Anledningen är att buller skapar stress. Kureras näringsexpert Zarah Öberg berättar här varför stress kan leda till ökat bukomfång.
Den nya studien från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, visar att män och kvinnor som bott nära Stockholm Arlanda flygplats under en tioårsperiod ökade mer i bukomfång än personer som inte utsatts för flygbuller. Resultaten talar för att exponering för buller kan ha en större inverkan på hälsan än vad som tidigare varit känt, då ökat bukomfång är en riskfaktor för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
BMI och bukomfång
Studien publiceras i Environmental Health Perspectives och deltagarna har följts under 8-10 år med upprepade enkäter och kliniska undersökningar. Nivåer av flygbuller (Lden) beräknades för samtliga adresser deltagarna bott på under studietiden utifrån radarspår av flygtrafiken runt Arlanda. Samband studerades mellan långtidsexponering för flygbuller och body mass index (BMI), bukomfång samt typ 2-diabetes.
– Resultaten visar att personer som varit utsatta för flygbuller under studieperioden ökade mer i bukomfång än de som inte exponerats och att det handlar om en ökning motsvarande 1,5 cm för varje 5 dB-stegring av bullernivåerna, säger medicine doktor Charlotta Eriksson vid IMM . Ökningen var särskilt tydlig hos deltagare som utsatts för flygbuller under hela studieperioden och hos dem som samtidigt upplevde stress i sitt arbete.
Kroppen går in i stressläge
Olika typer av stress har tidigare visats ha samband med risk för övervikt. Näringsexperten Zarah Öberg är inte förvånad.
– Vid stress ökar frisättning av stresshormonet kortisol, som i sin tur signalerar till kroppen att vi behöver mer snabb energi. När vi behöver mer snabb energi, frisätts glukos från våra glukosdepåer i levern, samtidigt som vårt sötsug ökar och frisättning av insulin likaså. Resultatet blir att vi lagrar in mer energi för att ha mer energi tillhands, då kroppen inte kan skilja på dagens stressorer och det som förr i tiden var stress på grund av överlevnad. När denna form av frisättning pågår i kroppen, då insulin och kortisol frisätts i för höga mängder, så har vi en tendens till att lagra in fett just runt midjan, vilket är mindre bra för hälsan, berättar hon.
Av Emma V Larsson