Hur ofta är man på väg till eller från hemmet utan en kasse eller väska i handen? Det ska kånkas och bäras, viket kan påverka blodcirkulationen negativt.
David, 20 år, är en i mängden då även han släpar hem tunga matkassar från affären titt som tätt. Redan som trettonåring släpades det. Det var en kall vinterdag för sju år sedan som David förfrös sina fingrar. Han var på väg hem från skolan, tungt lastad med kassar som skar in i fingrarna och försämrade blodgenomströmningen. Det är ingen lång promenad från affären till hemmet och dittills hade det inte varit några problem att passa på att handla på vägen hem. Det var väldigt kallt ute men David tänkte att det skulle gå bra även denna gång.
Extra känslig för kyla
När David kom hem från affären var fingrarna iskalla och så stela att de knappt gick att röra. Fingrarna var dessutom kritvita. Då Davids mamma är läkare kunde första gradens köldskada snabbt konstateras. Trots att det höll sig inom ramen för första gradens köldskada visade det sig senare att både vener och artärer tagit stryk och att Davids fingrar nu skulle vara extra känslig för kyla.
Kan inte ta något för givet
På grund av dessa komplikationer har hans fingrar varit kalla relativt regelbundet. Vintrarna har självklart varit värst men David har även haft bekymmer med sin köldskada under andra delar av året, till och med sommaren. Vad som har hänt är att då David utsatts för minsta lilla kyla så har hans fingrar blivit iskalla, stela och blå-lila till färgen. Då de utsätts för mycket kyla under en längre tid kan även känseln i dem försvinna vilket har försvårat alla vardagliga moment som kräver lite fingertoppskänsla. Att få upp mynten ur plånboken eller att hålla i en penna i skolan. Saker man normalt sett ser som enkelt och tar för givet har inte alltid varit så enkelt för David som för många andra.
Som tusen nålar
När fingrarna förfrusit har det bara funnits en sak att göra, långsam upptining. Inte ens att först spola dem i kallvatten har varit långsamt nog. Att värma upp dem med sin egen kroppsvärme är det som fungerat bäst. Går upptiningen för fort blir den aningen obehaglig. Då blodflödet kommer tillbaka för fort svullnar fingrarna upp, blir röda och man får en stickande smärta i dem, likt flera tusen nålar som samtidigt sticker i dem. En känsla som David är väl bekant med. Och så har det varit; förfrusit, tinat, förfrusit, tinat och åter igen förfrusit för att sedan låta fingrarna tinas upp.
Hade läst att det var bra för blodcirkulationen
David har länge intresserat sig för naturlig hälsa. Hans mål är att känna sig som frisk som möjligt och han vill även kunna utnyttja sin energi till fullo. Hälsointresset fick honom att testa Ginkgo Biloba. Han hade läst att Ginkgo Biloba skulle vara bra för blodcirkulationen och på så vis kanske kunna hjälpa honom med sina förfrusna fingrar. Dessutom hade hans mamma och mormor som båda ätit produkten sedan tidigare pratat väldigt gott om den.
Blev snabbt bättre
David började äta sina tabletter förra julen. Han hade inga särskilda förväntningar men tyckte att det skulle bli spännande att testa. Efter ett par dagar då han fortfarande inte kände någon effekt tänkte han att det kanske inte kommer att hända så mycket. Han fortsatte dock att äta dem och efter tio dagar började han märka en effekt. Hans fingrar kändes varmare och de blev definitivt inte blå-lila och orörliga.
Oroar sig inte för att plugga norrut
Utöver sitt intresse för naturlig hälsa intresserar David sig också för psykisk hälsa och välmående. Han kommer därför flytta till nordligare breddgrader för att studera till socionom. Där uppe i kylan kommer Ginkgo Biloban komma väl till pass. Han kommer inte behöva frysa något mer, det är slut med det nu.
Av Johanna Gustafsson