Visste du att livsmedel som passerat bäst före-datumet oftast kan ätas ändå.
Att bli matsmart gynnar både din plånbok och miljön.
Dessutom sparar du tid. Här har du tipsen som gör dig matsmart.
Varje år slängs 50-60 kilo fullt ätbar mat per person rakt ner i soporna, och då är inte den mat som vi slänger i slasken inräknad. Det motsvarar förbrukningen av en månads mat. Livsmedelsverket säger att det beror på att vi inte alla gånger vet hur vi ska förvara mat för bästa hållbarhet, att vi inte äter upp våra matrester och att vi helt enkelt köper för mycket.
Lita på dina sinnen
Bäst före-datum betyder till vilket datum livsmedlet förväntas hålla sin kvalitet, smak, färg och konsistens. Men det betyder inte att varan faktiskt är oätbar för att man har passerat bäst före-datumet. Om varan har förvarats korrekt, kan den fotfarande vara ät- eller drickbar. Då gäller det att lita på sina sinnen, att titta, lukta och kanske smaka. Sista förbrukningsdag däremot används på livsmedel som snabbt kan försämras och bli en hälsorisk. Tillverkaren går i god för att livsmedlet kan ätas eller drickas till och med sista förbrukningsdagen.
16 tips för att bli matsmart:
- Förvara frukt och grönsaker i kylen för längre hållbarhet.
- Håll koll på vad du har i kyl och frys och se till att använda det som snart går ut. Frys in sådant som du inte kommer att använda. Även mjölk, grädde, ost, pasta, ris och andra matrester går bra att frysa in. Tänk på att frysa in i portionsförpackningar, så att när du tar ut dem ur frysen bara tar ut det som kommer att gå åt.
- Fryst grädde går inte att vispa när den väl har varit fryst, men går alldeles utmärkt att använda till annat.
- Ost blir lite smulig när den har varit fryst, men fungerar bra i pajer, såser och gratänger.
- Även nötter och ägg kan frysas in. Äggen måste först knäckas då äggskal spricker i frysen.
- Frys in frukt som börjar bli gammal (men gör det innan den blir för gammal) och använd den sedan i smoothies och pajer. Tänk på att dela frukten i mindre bitar och ta bort eventuellt skal och kärnor innan du lägger dem i frysen.
- Även grönsaker kan frysas, de ska då förvällas först. Det gör man genom att koka upp vatten för att sedan låta grönsakerna koka en kort stund. Skölj i kallt vatten och frys.
- När du fryser in mat, märk förpackningen med datum och innehåll.
- Tänk på att ju mer fett ett livsmedel innehåller desto kortare tid i frysen innan fettet börjar härskna och smakar illa.
- Se till att kylen håller en temperartur på +4-5°C och att frysen håller en temperatur på -18°C.
- Gör en veckomatsedel och en inköpslista utifrån din veckoplanering, håll dig till listan och köp inte mer än vad du behöver. Innan du skriver listan, kolla vad du redan har hemma.
- Storhandla inte de livsmedel som snabbt förstörs så som frukt och grönsaker, utan här gäller det att köpa lite men ofta. Frukt och grönsaker är den livsmedelsgrupp som det slängs mest utav.
- Att sätta sig ner och göra en lista på olika maträtter som familjen tycker om kan ta lite tid, men när den är gjort är det lättare att få ihop en veckomatsedel utifrån denna lista. Man kan gärna skriva listan med rubriker som fiskrätter, vegetariska rätter, snabblagade rätter och så vidare. Försök att planera veckan så att de dagar ni inte har mycket tid väljer ni en snabblagad rätt. Se gärna till att inkludera två till tre fiskrätter i veckan, och gärna ett vegetariskt alternativ.
- Ät upp dina rester, lägg dem i lunchlådan för nästa dag, eller frys in dem.
- Hitta på nya maträtter med dina rester, släng ihop en risotto eller en omelett.
- Pröva att en vecka bara köpa det allra nödvändigaste, frukt, grönsaker och mjölk. Laga mat utifrån vad som redan finns i kyl, frys och andra köksskåp. Se det som en utmaning att svänga ihop något gott av vad som redan finns hemma.
Av Anja Lenner