Akrylamid i chips, för mycket kött, läsk och alkohol – eller närkontakt med ballonger… Det är några av de saker som i media benämnts som cancerrisker de senaste åren.
Tidningen Metro har undersökt vad som har hänt sedan larmen tystnat.
1. Akrylamid i mat – fortfarande höga halter
2002 slog larmet om de höga halterna av det cancerogena ämnet akrylamid i mat ner som en nyhetsbomb i Sverige. Akrylamid bildas när viss mat upphettas till höga temperaturer vid exempelvis fritering, rostning eller ugnsbakning. Högst halter av det cancerframkallande ämnet finns i potatischips, pommes frites samt kaffebönor.
Vad har då hänt sedan dess?
Svar: Inte mycket. Förutom att sambandet mellan akrylamid och cancer har stärkts ytterligare sedan 2002, berättar Lillianne Abramsson Zetterberg, toxikolog på Livsmedelsverket, för Metro.
– På individnivå är risken liten. Men om man ser till hela Sveriges befolkning måste man ta tag i problemet, säger hon till tidningen.
Samma mängder idag som då
Vid en av EU gjord kartläggning av akrylamid i maten har det framkommit att halterna förekommer i ungefär samma mängder i dag som 2002. Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost och att undvika att tillaga mat så att den blir brun.
2. Rött kött – håll dig under 500 gram
Enligt Livsmedelsverkets rekommendation bör man inte äta mer än 500 gram rött kött (det vill säga gris, nöt, lamm, get och vilt) per vecka. En mindre del av den mängden kan vara charkuteriprodukter.
Ökar risken för cancer i tjocktarm och ändtarm
Rekommendationen bygger på en rapport från World Cancer Research Fund 2007, vilken visar på ett samband mellan kött och cancer i tjock- och ändtarmen. Sedan den kom har det sambandet stärkts ytterligare.
– Köttätandet ökar risken för den tredje vanligaste cancerformen. Många har en konsumtion långt över våra rekommendationer och i Sverige är det därför relevant att ha ett begränsande råd, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket, till Metro.
3. Alkohol – drick med måtta
Det finns en klart samband mellan alkohol och cancer, enligt Livsmedelsverket. Sambandet uppges gälla till exempel bröstcancer. Osäkert dock hur mycket alkohol man måste få i sig för att risken ska öka.
– När det gäller cancerrisken verkar det inte finnas en säker mängd alkohol som inte leder till ökad risk, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket.
4. Bensen i läsk och saft – risken finns men är liten enligt Livsmedelsverket
Sockerhaltiga drycker är en utskälld hälsobov. Enligt forskare kan läsk och saft med framförallt apelsinsmak innehålla det cancerogena ämnet bensen, vilket det skrevs mycket om 2006. Detta bildas som en kemisk reaktion i vanlig läsk mellan konserveringsmedlet natriumbensoat (E211) och c-vitamin.
”Onödigt att ha sådana dumheter”
Enligt Livsmedelsverket är hälsorisken ”mycket liten” efter som det handlar om mycket små mängder.
–Inte för att det är en stor eller allvarlig cancerrisk, men det är onödigt att ha sådana dumheter, säger Göran Peterson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers i Göteborg.
Många tillverkare bytte men det gick väldigt långsamt, berättar han.
Metros koll på nätet avslöjar dock att flera saft- och läsksorter fortfarande innehåller ämnet.
5. Ballonger: ”Är läskiga saker”
Enligt en undersökning gjord av Testfakta innehåller många ballonger nitrosaminer eller nitroserbara ämnen, vilket blir giftigt när det reagerar med nitrit – som vi får i oss i maten.
15 gånger högre halter än vad som är tillåtet
Vissa ballonger hade 15 gånger så hög halt än den tillåtna.
– Nitrosaminer är läskiga saker. Och även om inte exponeringen är så hög tycker vi att försiktighetsprincipen är särskilt viktig när det gäller barn och har ett stort fokus på just barn och människor i moderlivet, säger Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på kemikalieinspektionen.
6. Loom-armband – en poppis fluga full av skadliga ftalater?
För dem som inte vet vad Loom-armband är kan berättas att detta blivit en populär fluga framför allt bland barn. I slutet av sommaren rapporterade dock brittiska medier att de plastberlocker som såldes till gummibanden innehöll höga halter av hormonstörande ftalater – uppemot 40 procent i vissa plastberlocker. Vissa ftalater är också cancerogena.
– PVC måste blandas upp med mjukgörande. Vissa är förbjudna i barnartiklar. Nu införs också en tillståndsprövning av de skadligaste ftalater inom EU. Men problemet är importerade varor utanför EU och det är ett gigantiskt problem, konstaterar Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på kemikalieinspektionen.
Till synes falskt alarm
Själva gummiarmbanden är tillverkade av syntetiskt gummi och innehåller inga farliga eller förbjudna ämnen. Det skriver i alla fall Cecilia Hedfors, miljögiftexpert vid Naturskyddsföreningen.
Av Redaktionen