Ett liv tillsammans

Den största dagen

För exakt ett år sedan hände något stort i mitt och Marcus liv. Vi gifte oss. Och precis som det gjorde den här helgen i år, slog vädret om och det blev högsommar i Skåne. Vilket vi var väldigt tacksamma över då vigseln hölls utomhus och fotograferingen skulle hållas i ett naturreservat i närheten av vigselplatsen. Jag tror nog att många minns sin bröllopsdag som helt magisk. Så mycket förväntan, spänning och nervositet som föregick den och sen när allt det väl släppte vid vigseln var det bara ett fyrverkeri av smaker, känslor, skratt, dans och oförglömligt sällskap kvar att uppleva.

En del av våra gäster sa att det var den bästa festen de varit på i hela sina liv. Ingen verkar ha lämnat den oberörd, men orsaken var större än oss två. Det var ett smittsamt rus av glädje och samhörighet som låg över hela festlokalen. Vi som övernattade där dansade som vildvettingar långt efter det att bandet slutat spela och våra fötter var skavda på alla ställen. Kanske var det bröllopstrans, kanske blir det så när glädjen över något är så stor och den även får delas med andra; att allt annat försvinner i en obetydlig dimma. Inget betyder mer än att vara fullkomligt uppkopplad till just det ögonblicket. Just det som gjorde den här kvällen så speciell var att ögonblicket varade en dag, en kväll, en natt. Inget bröt av och inget gjorde oss besvikna.

Det är svårt att sätta fingret på varför vissa upplevelser i livet blir så bra som de blir. Det är mer än bara de rätta omständigheterna som skapar en stämning som den kvällen. Jag tror det är viktigt att verkligen njuta och att uppskatta allt som händer till fullo. Att man går in med inställningen: det här blir helt perfekt hur det än blir. För ofta är man inte helt närvarande i det som händer, ofta njuter man inte av allt man upplever just för stunden. Ibland fokuserar man för mycket på vad som blir fel, vad som kunde bli bättre. Man kanske försöker kontrollera så mycket som möjligt för att göra allt perfekt och därmed glömmer man det som kanske är viktigast: Glädjen, uppskattningen och samhörigheten i att dela stunden med andra. Vetskapen om att ingen dag någonsin blir som denna igen. Det finns inga repriser, så det gäller att låta dagen ge så mycket som möjligt. Tänk om varje dag var lika fullständig som en bröllopsdag? För egentligen, varför skulle den inte kunna vara det?

MK3_6038 kopia


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv ut artikel


Hälsningar från hammocken

Hälsningar från hammocken

föräldraskap

Det känns som att sommaren har gått så fort, och ändå har det knappt hunnit vara sommar. Så mycket har hänt med Iris, hennes framsteg är nästan det enda sättet att ha någon koll på tiden som går. 8 hela månader blev hon i helgen. Sommaren började med en namngivningsceremoni för henne hos min familj i […]

Om samsovning

Om samsovning

Medvetet föräldraskap

Min man har ett par gånger diskuterat samsovning med sin mamma. Bland annat ska tilläggas. För det är en hel del normer som behöver omprövas efter ett par decennier. Man gjorde saker och ting annorlunda när vi var små och olika människor gör förstås olika även idag. Men hur som helst så undrar hon varför inte […]

Curla, styra, eller samarbeta?

Curla, styra, eller samarbeta?

Medvetet föräldraskap

Människan föds egoistisk. Åtminstone för att vara det en viss tid. Ett spädbarn har ingen nytta av att ta hänsyn till sina föräldrars behov, dess överlevnad hänger ju på hur väl det kan kommunicera sina behov av mat, skydd och närhet. Kräva det rättare sagt. Men när barnet blir större blir det nödvändigt med ytterligare ett […]

En metod för friare relationer

En metod för friare relationer

Okategoriserade

Kärlek har inget med krav, löften att leva tillsammans livet ut, eller med att uppfylla andras förväntningar att göra.  Kärleken är en öppen dörr som aldrig stängs; aldrig stänger ute eller stänger inne. Som aldrig tvingar någon att stanna när den inte vill. Men när vi brister i kärleken till oss själva mister vi den i […]

Att ge allt och lite till är att vara mamma.

Att ge allt och lite till är att vara mamma.

Kärlek

Det är inte lite man kräver av sig själv som mamma. Man tycker ju att det borde vara nog att bli någons mamma, någons allt. Någon som skyddar, älskar, vårdar, busar, sköter, tröstar, matar… Men samtidigt är man ju människa, med allt det innebär. Och vi människor ska ju göra så mycket. Vi behöver ju […]

Tryggare kan ingen vara…

Tryggare kan ingen vara…

Medvetet föräldraskap

Det är nog väldigt olika vilket fokus man har som förälder och vad man tycker är bäst för barnen. Det har såklart varierat mycket genom tiderna, idag tycker många att vi curlar med våra barn, när vi kanske tycker det är viktigt att lyfta fram barnens individualitet och behov av närhet. Men det var inte […]

En medveten närvaro med skitiga golv

En medveten närvaro med skitiga golv

Medvetet föräldraskap

Oh vad jag har längtat efter att få skriva av mig! Helt otroligt att tiden aldrig verkar räcka till när man har barn. Men det är bara att gilla läget och flyta med. För tack vare att barn kräver sån enorm närvaro har de ju faktiskt förmågan att sänka vår stressfaktor enormt. Om vi tillåter […]

Man blir kreativ som förälder

Man blir kreativ som förälder

Amning

Inte så att jag hade trott att spädbarn är okomplicerade, nej då. Inte direkt att de skulle vara lätta att läsa av och tillfredsställa så länge man lyckas förstå vad de vill. Eller, jo förresten. Just det hade jag nog ändå väntat mig. Men att amning skulle kräva så mycket problemlösning hade jag inte trott! […]