Ett liv tillsammans

10 råd jag fått eller önskar att jag fått som gravid

stockvault-hands-on-pregnant-stomach131025Goda råd är dyra. Man får vara tacksam för de tips och råd som man verkligen får nytta av. Det är däremot inte lätt att veta just vad man kommer tycka är värdefullt när man väl hamnar i situationen. Jag tar emot de råd jag får med ett öppet sinne, utan att för den delen ta för givet att det passar just mig. Här är i alla fall några råd jag fått som jag faktiskt har haft nytta av och några jag önskar att jag fått.

  1. Avslöja inte vilket datum du är beräknad till, utan säg att du är beräknad 2-3 veckor senare än du egentligen är. Detta råd fick jag tyvärr för sent, annars hade jag följt det. Det var helt klart bland det mest stressande under graviditeten, eftersom Iris blev en vecka och fyra dagar försenad var det många som var otåliga och hela tiden frågade om hon inte hade kommit än. Det hade helt klart räckt med min egen stress i det läget.
  2. Laga matlådor för minst 10 dagar efter att bebisen kommit. Ovärderligt tips, hade vi inte haft matlådor hade vi väl levt på mackor och yoghurt första tiden.
  3. stockvault-do-not-disturb-sign-on-door131466Vänta runt två veckor med att ta emot besökare efter födseln och tala i förväg om att ni tänker göra så. Märkte verkligen hur viktigt det är att vara ifred och bekanta sig med sin bebis innan man bjuder hem andra som ska lära känna henne.
  4. Gnugga eller torka bröstvårtorna efter duschen med en frottéhandduk rätt hårt, för att förebygga sår på bröstvårtorna vid amning. Det gör huden mindre känslig. Verkat ha funkat bra för mig.
  5. Använd sjukhustrosor av nät första tiden efter förlossningen. Fula men otroligt praktiska! Fick köpa själv eftersom jag födde hemma, vet att många tar med sig hem från BB.
  6. Låt bebisen sova på en handduk om ni samsover med bebisen. Rulla upp kanterna så kommer hon inte i kläm, är lättare att amma med på det viset än med ett babynest, eftersom det bara är att rulla ut ena sidan för att kunna ligga nära.
  7. Köp en bärsjal. Trikå är bäst i början. Kolla noga igenom instruktioner och öva med t.ex. en docka eller nalle några gånger. Tog åtminstone sex knytningar innan jag fick helt rätt på det. Bärsjalen är helt ovärderlig för mig, eftersom hon gärna vill bäras. Jag har henne i den hela eftermiddagarna och får samtidigt händerna fria medan hon sover lugnt. Dessutom är det supersmidigt att gå ut på promenad i bärsjal, de behöver inte ha mer än body och byxor på sig om man har en jacka över. Ett till tips om du bär i sjal alltså, skaffa bärjacka. Ett av de bästa köpen jag gjort!
  8. Ta ledigt, eller ta ut föräldraledighet en tid innan förlossningen. Jag tror det är jätteviktigt att hinna varva ner och förbereda sig mentalt inför att vara hemma med sitt barn om det är första barnet. På det viset går man inte direkt från en supermaxad tillvaro till bebisbubblan, där allt annat får läggas åt sidan den första tiden.
  9. Låt bebisen ligga på en vanlig kudde vid amning innan du köper en dyr amningskudde. När bebisen är liten är det väldigt smidigt att kunna amma på kudden och sen om hen somnar kan man bara flytta hela kudden om man vill ha händerna fria. Har funkat bra för oss som har en dotter som inte vill ligga själv när hon är vaken. Köpte en hög syntetkudde på Hemtex som har funkat bra att ha som amningskudde. Har fortfarande inte skaffat amningskudde, kanske dock är bra när hon blir lite större.
  10. 0009363455L-849x565Var väldigt försiktig med google. Jag är väldigt försiktig med information överhuvudtaget, men det är extra lätt när man får barn att börja googla vid minsta lilla nysning eller utslag. Vid ett tillfälle var jag säker på att hon fått torsk i munnen p.g.a. det jag läst på nätet, och när jag sen frågade på BVC var det inte alls torsk. Helt onödig energi som jag slösade på den felaktiga diagnosen. Efter det har min inställning varit att min dotter är helt perfekt precis som hon är och att det inte är mitt jobb att leta fel på henne utan att faktiskt uppmärksamma allt som är bra med henne. Det är oftast bara ett skifte i medvetenhet som krävs för att komma till ro och lita till att allt är som det ska. Dessutom är det mesta som bebisar råkar ut för rena petitesser som går över av sig självt. Då kan ju de små få slippa lida av vår oro i onödan.

 

 

 


Att vänta barn är över all förväntan.

Inget hade kunnat förbereda mig på den kärlek som frigörs när man väntar barn. Ett barn som ännu inte är fött, ett barn som ännu inte var planerat, får mig att älska livet ännu mer. Hon var varit oerhört kärleksfull i sin tillväxt, skonat mig från allt illamående, gett mig vackrare hår, hud, gjort mig lugnare, fyllt mig med kärlek, förväntan. Växer vänligt i min allt rundare mage. Aldrig har jag älskat en kroppsdel så mycket, aldrig har något varit så älskat som det som växer i den. Aldrig har något varit mer häpnadsväckande än kroppens inbyggda kunskap som vet precis vad hon och jag behöver.

Vi lever i symbios. Hon belastar inte min kropp- hon tillför den något. Transformerar den, utvecklar den, får den att blomma ut i all dess potential. Jag tar inte in det andra säger som motsäger det jag själv tror. Som talar om en stressad kropp, hur jobbigt och svårt det är att vara gravid. Jag väljer att älska det istället.

Jag tänker tankar till henne som kan stötta hennes utveckling, som stärker henne, förbereder henne på det otroliga liv hon själv kan skapa. Jag sänder henne aldrig en tanke om svårigheter, hinder eller rädslor, om inte för att tala om för henne att hon själv kan övervinna allt. Hon svarar nästan alltid, fladdrar mjukt medan jag pratar tyst till henne. När mina tankar tystnar stillar hon sig. Utifrån, en ohörbar, osynlig kommunikation, men jag vet att hon hör. Jag känner hur hon växer, mer än bara fysiskt. Känner även hennes längtan efter att ses, att bli återförenade utanför kroppen och äntligen få se varandra. Men jag är oerhört tacksam är jag över att jag inte blivit gravid förrän nu, eftersom jag först nu är redo att se hela det mirakel som föds med henne. Ingenting blir sig likt, men allt blir ändå bättre, för jag väljer att tänka så.

lejonfamilj