Ett liv tillsammans

Det blir inte alltid som man tänkt (inte för att man kan tänka särskilt långt)

Äntligen börjar ordningen efter flytten infinna sig! Det har varit högprioriterat att få allt på plats och Marcus har fått spendera kvällarna med att skruva upp saker på väggarna, eftersom jag vägrar befatta mig med borrmaskiner. Jag hade en del förväntningar om hur det skulle vara när man ÄNTLIGEN bodde i hus. Vissa saker har infriats och andra inte.

Några saker som jag hittills upptäckt om livet på landet:

  1. Folk är betydligt mer angelägna att hälsa på när man bor i hus än i lägenhet, vilket blev komiskt uppenbart direkt vi flyttat.
  2. Jag behöver faktiskt öronproppar ibland även här, men nu är det fågelkvitter och grannens högljudda hundar istället för vägmaskiner som väcker mig.
  3. Både jag och min man blev genast mer intresserade av vilka som kör förbi. Särskilt eftersom det bara är vi, grannen och postbilen som har anledning att köra förbi vårt hus normalt sett och p.g.a. att det tydligen vart en del inbrott i området.
  4. Jag har t.o.m. ofta koll på vilka som går förbi huset, bara för att jag faktiskt blir glad över att se dem gå förbi.
  5. Bilarna som kör förbi huset på landsvägen strax nedanför är inget som alls stör mig. Vilket är förvånande då jag trodde det var en av de saker som skulle störa mest. Återigen är det skönt att civilisationen gör sig påmind, om så bara genom bilarnas susande förbifart. Nu låter det som att det är världens mest isolerade plats, vilket det inte är (vi har faktiskt grannar om än inte så många) men jämfört med att bo i stan bredvid en skola, är det en helt annan värld.
  6. Det är så mycket roligare att hämta posten i en brevlåda än på golvet i hallen. Fråga mig inte varför, kanske är det bara överraskningsmomentet innan man sett vad man får. (även om synen av en låda full av reklam tar kål på spänningen ögonblickligen)
  7. Vi har bara grillat en gång sedan vi flyttade hit. Jag trodde vi skulle vilja grilla allt vi åt när vi väl bodde på landet och slipper köra en mil för att hitta lämplig grillplats.
  8. Jag gillar faktiskt att tvätta nu när jag slipper gå fyra trappor till tvättstugan och tvätta minst fyra maskiner åt gången!

Listan kommer säkerligen fortsätta att fyllas på. Livet är ju en enda stor överraskning på många sätt. Vi får det vi mest önskar oss, men vi kan aldrig veta riktigt hur, när eller precis vad som följer med våra drömmars förverkligande. Livet blir aldrig förutsägbart och det är jag väldigt tacksam för.

Bland rosor och glada grenar:

pinne 003