Ett liv tillsammans

Om samsovning

Min man har ett par gånger diskuterat samsovning med sin mamma. Bland annat ska tilläggas. För det är en hel del normer som behöver omprövas efter ett par decennier. Man gjorde saker och ting annorlunda när vi var små och olika människor gör förstås olika även idag. Men hur som helst så undrar hon varför inte vi har vår dotter i egen säng, ”ni sov ju själva och ni var nöjda med det”, är hennes argument. Vårt är att det är mysigt, praktiskt och tryggt för Iris att samsova. Det kan jag tycka är fullt tillräckligt svar på hennes fråga om varför.

feet-224680_1280

Att nöja sig eller att vara nöjd, det är frågan.

Jag tycker jag hör det så ofta, i olika situationer när det gäller barn. Så länge de verkar nöjda finns väl ingen anledning att göra på ett annat sätt. (Sen kan man ju ha olika definitioner av vad nöjd är). Men det är skillnad på att nöja sig och vara riktigt nöjd. Visst, jag kan nöja mig med att sova ensam men sover jag hellre ihop med min man? Ja utan tvekan.
Jag tror att det finns ett ytterligare behov som spelar in när det gäller barn och inte förrän det behovet är tillgodosett kan man tala om att de är riktigt nöjda. Och det är trygghet. Ett tryggt barn är ett nöjt barn. Ett barn som lär sig sova i egen säng efter skrik och gråt flera kvällar i rad som till  sist slutar skrika och somnar, är det nöjt? Eller nöjer det sig för att det inte kan göra annat. För att föräldrarna har bestämt att de ska nöja sig. Men är det ett tryggt barn?

Jag tror helt säkert det finns barn som är trygga även i egen säng från början. Barn är ju olika de med. Men isåfall lär det ju inte vara någon tvekan om barnet är nöjt med detta eller inte eftersom det isåfall inte behövt vänjas med det. Har man gått in för att vänja barnet på ena eller andra sättet kan man vara rätt säker på att det inte är vad de själva vill och väljer helst av allt.

Jag har svårt att tänka mig att något barn har behövt lära sig att sova tryggt i sina föräldrars säng, så man kan nog oftast anta att de är nöjda på riktigt av att samsova. Och trygga. Och det borde som sagt besvara frågan om varför vi samsover. Att det var vad vår dotter själv valde.