Ett liv tillsammans

En riktig kärleksfest

Det är verkligen något speciellt med bröllop. Igår var det några vänner till oss som knöt bandet, förra året var det vi. Vi har gästat ganska många bröllop de senaste åren, vi är väl i den ålder då de flesta gifter sig. Det mest fantastiska med bröllop enligt mig är talen och framträdandena av brudparet och av deras släkt och vänner. En kväll, där man får öppna hjärtat på vid dörr och låta ord som annars aldrig får höras, fylla alla andras hjärtan. Det är magiskt när det händer. Ordet kärleksfest klingade i mig hela kvällen, bröllop är att fira kärleken.

Jag skulle aldrig kalla mig själv romantisk, och jag hade aldrig gift mig om det hade inneburit mer plikter, förväntningar eller om det hade begränsat min eller Marcus frihet. Innan jag träffade Marcus hade jag inte en tanke på att någonsin gifta mig. Och jag kan fortfarande förstå de som enbart ser det som en belastning för förhållandet eftersom jag själv tänkt så en gång i tiden. Men det är även en ceremoni mellan två människor som innerligt vill leva ihop och som vill uttrycka den kärleken inför andra. Vi hade dock aldrig lovat varandra: ”tills döden skiljer oss åt”, som många gör. För oss innebär den meningen ett löfte som ingen kan ge, eftersom ingen kan förutspå förändringar. Ord innehåller så mycket mer än man tror och leder lätt till förväntningar. För mig är kärleken fullständigt fri, orädd, förlåtande och lekfull i sin natur och jag tror helt och fullt att ett äktenskap kan innehålla allt det. 

För oss förändrade inte bröllopet vårt förhållande nämnvärt och jag minns att det nästan kändes lite snopet. Skulle det inte kännas annorlunda efteråt? Vi är fortfarande vi; två fria individer. Vi är också en enhet med intentionen att fungera ännu bättre ihop. Funkar jag så funkar ofta vi. Funkar vi så funkar jag bättre. Det är det fina med förhållanden: att det kan lära oss att uppnå balans mellan jag och vi. Och är det inte samma sak att vara en del av mänskligheten? Att hitta sig själv och hitta sitt sammanhang. Tänk om man skulle ha en ceremoni för att fira att man hör samman med alla andra… Vilken kärleksfest det hade varit!

freedom1