Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Krig och våld. Vi läser om det överallt. Människor som behöver fly – för att över huvud taget ha en chans att överleva.
I Sverige har vi inte det problemet. Här dör vi av andra orsaker. En av dem är ensamhet – som är en större riskfaktor än både fetma och fysisk inaktivitet.
Genom att motverka ensamhet skulle vi få en friskare befolkning, menar professor Peter Strang vid Karolinska Institutet, som skrivit boken ”Att höra till”.
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han.

Känner du dig ensam? Du är knappast ensam.
I skolan, på jobbet, i samhället över lag. Man kan känna sig ensam var som helst och i vilken ålder som helst. Det kan komma plötsligt – till exempel vid separation eller dödsfall – eller så har man alltid levt så. Att vara ensam kan för den som egentligen inte vill vara ensam vara en tung börda att bära. Dessutom tycks ensamhet drastiskt kunna skada vår hälsa.

► Läs också: Människor betyder mest för vår kollektiva lycka

 

Innebär tillstånd av kronisk stress
Ensamhet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Dessutom innebär ensamhet en högre risk för depression. Det menar Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, som skrivit boken ”Att höra till”.
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han till Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression

Mycket går att lindra med gemenskap
Peter Strang har arbetat med döende patienter i över 30 år, vilket har gett honom en gedigen erfarenhet av hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.
– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger Peter Strang till tidningen.

Läs också – Ny studie: Män mår bäst av att umgås som aporna

Närhet som lugnar på dödsbädden
Han berättar att många patienter som har en dödlig sjukdom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.
– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar, berättar han och fortsätter:
– Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De beskriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Läs också – Ny forskning: Människor tröttnar inte på beröring

Vill dela vår sista tid med någon
Fenomenet kallas för dödsbäddsvisioner och dessa syner är enligt intervjustudier med palliativ personal relativt vanliga.
– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupplevelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör

Tryggheten att ingå i en grupp – en gammal överlevnadsfördel
Peter Strangs bok ”Att höra till” är en bok som handlar om ensamhet och gemenskap – och som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv.
Bokens resonemang går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet. Så förklaras boken i alla fall av tidningen Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Så är den perfekta beröringen enligt forskningen

Biologiskt programmerade att föredra flocken
Att känna välbehag vid hudkontakt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang, skriver tidningen. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

► Läs också: Hormonet oxytocin – framtida behandling mot aggressivitet?

Utanförskap aktiverar samma delar i hjärnan som fysisk smärta
Tankarna stöds av att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt tio år sedan, beskrevs ett amerikanskt experiment i tidskriften Science: Friska försökspersoner hade fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel där en person, utan att veta utan om att försöket var riggat, successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar. Försökspersonerna undersöktes fortlöpande med så kallat fMRI, som avbildar hjärnan i arbete. Forskarna kunde tydligt påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

Smärta lindras av gemenskap – och förvärras av ensamhet
I sitt arbete med palliativ vård har Peter Strang många gånger fått bevittna hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand. Han kan berätta om många fall då döende patienter i sin ensamhet har plågats av närmast outhärdliga smärtor, som rankats högt på de självskattningsskalor sjukvården har. Men hur smärtan i princip helt upphört när någon gjort dem sällskap – och helst gett hudkontakt och strukit dem lugnande på armen – inte sällan helt utan medicinering.

Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Mindre ensamhet skulle ge friskare befolkning
Peter Strang berättar om vikten av att sjukvård och samhälle förstår vikten av gemenskap:
– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två problem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, fortsätter han.

Läs också: Idrott skyddar mobbade pojkars mentala hälsa

Lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Många undersökningar har gjorts vilka visar att goda relationer är bra för hälsan medan dåliga relationer och känslor av ensamhet däremot har motsatt effekt.
I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.
Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kroniskt stresstillstånd som påverkar vår hälsa mycket negativt.
– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, säger han.

► Läs också: Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Känslan av ensamhet påverkar hjärnan omedelbart
I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurats att tro om sig själva. Deltagarna i en grupp fick höra att de hade en vinnande personlighet som innebar en rik social framtid. Den andra guppen fick höra att de på grund av sin personlighet däremot skulle få gå ganska ensamma genom livet – och grupp tre, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter att försökspersonerna fått beskeden fick de göra olika kognitiva tester, som bland annat IQ-test och minnestest. Resultatet var tydligt och det var det grupp som fått höra att de var socialt lyckligt lottade som lyckades bäst. Den grupp som trodde sig vara hotade av ett liv i ensamhet gjorde sämst ifrån sig – sämre än de som fått höra att de löpte högre risk för olyckor.
– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

► Läs också: Saffran kan minska nedstämdhet 

Behöver inte vara ensamt att vara ensam
En del personer trivs med sitt eget sällskap, andra trivs sämre. Hur väl man trivs i sitt eget sällskap har bland annat att göra med hur väl utvecklad så kalla mentaliseringsförmåga man har. Mentalisering är ett modernt begrepp som lätt kan förväxlas med empati – men som är något mer djupgående och som kortfattat innebär förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån.
Är man bättre på att se sig själv utifrån brukar man också trivas bättre i sitt eget sällskap.

Läs också: Vad är mentalisering?

Praktiska hälsoaspekter av ensamhet
Det finns också rent krasst – tydligt praktiska hälsoaspekter av ensamhet, vilka alltså inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap.
Att ensamstående män i alla åldrar har sämre prognos i sin hudcancer eftersom de oftare söker sjukvård för sent är till exempel numera vetenskapligt belagt. Detta sedan hudläkare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet i en studie undersökte överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats med ett första melanom. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påverkade inte överlevnaden.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Av Isabelle G Hedander

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mia Clase och Lina Nertby Aurell

Food Pharmacy: ”Bli en näringsjägare”

Intervju

De beskriver sig själva som positiva hypokondriker som försöker klura ut hur man ska äta för att hålla sig frisk. När småbarnsmammorna Mia Clase och Lina Nertby Aurell träffade professor Stig Bengmark förändrades nämligen deras liv på ett ögonblick. Plötsligt kom begreppet näringsjägare till – och de gav sig sjutton på att lära sig allt om tarmen och dess bakterier. Så föddes bloggen Food Pharmacy och så småningom boken med samma namn.

Banan och jordnötssmörgåsar i form av roliga gubbar

Livsmedelsverket gör tre klargöranden om kost

Kost

Med anledning av att det, under ett panelsamtal om mat och hälsa på källkritikens dag den 13 mars (som går att se på nätet), förekom påståenden som var felaktiga eller saknade vetenskaplig grund har Livsmedelsverket i ett pressmeddelande gått ut med några klargöranden gällande kostråd. Klargöranden handlar om jordnötter till spädbarn, kopplingarna mellan god hälsa och stort intag av frukt och grönt samt mellan rött kött och ohälsa.

Nedsläckt jord

Dags att unna klimatet en timme av din tid (well, minst)

Eko/miljö

Earth Hour är världens största miljömanifestation och inträffar årligen. På lördag den 25 mars klockan 20.30-21.30 är det dags. Var med du också. Allt det tar är en timme – men du behöver inte låta dina miljöinsatser stanna där. Här får du veta mer om vad du kan göra för att värna mer om miljön.

En kvinna och en man står med hakan i händerna och funderar

Fem tecken på att du är högkänslig

Mental hälsa

Ungefär 20 procent av jordens befolkning är högkänsliga, det vill säga personer med extra långa känselspröt. Blir du lätt störd av oljud, av andras sinnesstämningar och har ett stort behov att egentid? Då kan du vara en av dem. Här är fem tecken på att du har en så kallad HSP-personlighet – och fem tips på hur du hanterar denna personegenskap.

Kosttillskott på bord och hylla

Försäljningen av kosttillskott och sportnutrition ökar

Hälsa

Den svenska egenvårdsmarknaden fortsätter att växa. Tillväxten är stabil men inte kraftig. I takt med att antalet försäljningskanaler stigit har konkurrensen ökat. Det medför sänkta marginaler för företagen och lindriga prisökningar (i många fall prissänkningar) för konsumenterna. Det visar försäljningsstatistiken för egenvårdsmarknaden som släpps idag. "Sportnutrition växer snabbast och det är här försäljningen via internet verkligen har tagit fart. De svenska företagen står mycket starka trots en växande internationell konkurrens", säger Svensk Egenvårds VD Mats Nilsson till Kurera.

Björkpollen

Mathias blev fri från sin pollenallergi med extrakt från kinesiska örten perilla

Hälsa

I tidiga tonåren drabbades Mathias Hallberg, 40 år från Kolmården, av pollenallergi. Han blev dessutom allergisk mot kvalster. För att kunna gå ut under sommarhalvåret fick han ta anti-histaminpreparat med tråkiga biverkningar. Men för två år sedan slapp Mathias både pollenallergin och de mediciner som gjorde honom trött. "Jag började med ett kosttillskott mot hösnuva och det gjorde mig helt fri mina allergier. Det har inte heller några biverkningar så är jag inte längre trött och orkeslös under sommaren", säger Mathias.

Vatten rinner ur kranar

7 saker som visar hur tillgång till rent vatten kan förändra ALLT

Eko/miljö

Idag uppmärksammas Världsvattendagen världen över. Målet med dagen är att sprida information kring vattenfrågor och väcka engagemang för vattenrelaterade problem. Kurera uppmärksammar dagen genom att berätta om några anledningar till varför vi är beroende av rent vatten. Vi tipsar också om sätt du själv kan bidra genom att minska din egen vattenkonsumtion.

Kålwrap med krämig saffran- och broccoli hirsotto

Kålwrap med krämig saffran- och broccoli hirsotto

Mat

Att använda kålblad som wrap eller tallrik är både gott och smidigt eftersom det blir mycket mindre disk. Här är ett recept på en kålwrap med en krämig saffrans-hirsotto med broccoli, långa gurkskivor och mynta - serverad med avokado och en snabb version av chutney på nektarin och persika. Lägg gärna till alfalfa-groddar och du har en utsökt vegansk rawfood måltid.

Champinjoner

Champinjoner kan orsaka cancer

Hälsa

Champinjoner är vanliga i till exempel salladsbuffér och på pizza – eller bara smörstekta med salt och vitlök. Men – vad få känner till är att de kan orsaka cancer. Och värst är äta dem råa. "Vårt råd är att inte äta mer än hundra gram i månaden", säger Veronica Öhrvik på Livsmedelsverket, till Aftonbladet.

Händer fångar solen

Våren är officiellt här – men än behöver du D-vitamin!

Allmänt

Våren börjar officiellt den 20 mars för oss på norra halvklotet – det vill säga i och med vårdagjämningen idag. Faktum är att mars även utgör den första månaden då det går att få vitamin D från solexponering – dock i alldeles för låga nivåer för att det skulle vara tillräckligt. Så än gör du rätt i att äta tillskott. Här får du veta mer.

Johannesört i solnedgång

Tack vare johannesört kunde Cristina sluta med SSRI-medicinen

Mental hälsa

En livskris för tio år sedan gjorde att Cristina Styrén hamnade i en djup depression. Hon fick antidepressiv medicin och insomningstabletter. När livet började reda upp sig igen så ville hon inte längre ta den syntetiska medicinen. Men Cristina var rädd för att minska dosen. Hon ville inte börja må dåligt igen. Då blev johannesört räddningen. "Tack vare johannesört kunde jag fasa ut all medicin – och samtidigt må bra", säger Cristina.

färgglada piller på bord

Regeringen tar nya tag i arbetet mot antibiotikaresistens

Hälsa

Regeringen vill visa att de tar hotet om antibiotikaresistens på allvar och har gett Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk i uppdrag att gemensamt ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens. Dessutom ska en handlingsplan gällande antibiotikaresistens tas fram. "Antibiotikaresistens är ett stort hot mot människors hälsa - och mot sjukvården. Nu tar vi nya steg i arbetet för att lösa problemet", skriver folkhälsominister Gabriel Wikström på Twitter.

Tonårskillarna som vill minska gifterna i babykläder!

Eko/miljö

Intresset för ekologiska material och textilier håller på att bli riktigt stort och konsumenterna blir alltmer medvetna om hur kemikalier och gifter påverkar både människan och miljön. När fyra tonårskillar fick till uppgift att starta ett UF-företag under sitt sista år på gymnasiet blev det till ett företag som säljer ekologiska babykläder.

Småleende avslappnad blond kvinna i sängen med en tekopp

L-teanin – aminosyran som förbättrar sömnkvaliteten helt naturligt

Naturlig hälsa

Avslappning och inre ro behövs för en god nattsömn. Men – ibland är det lättare sagt än gjort. Som tur är har naturen några knep. Ett av dem är aminosyran l-teanin som finns i grönt te och som har en avslappnade, lätt ångesthämmande effekt utan att ge några biverkningar. Aminosyran har i flera studier visat sig ge en förbättrad sömnkvalitet, bland annat hos kvinnor efter klimakteriet och hos pojkar med ADHD, där föräldrarna även uppgav en förbättring av humöret dagtid, med mindre ilska och färre utbrott.

kvinna ser ut genom fönster

Stress kan göra dig deppig

Allmänt

Kortisol bryter ner kroppen på många sätt. Visste du att långvarig stress kan vara en bidragande orsak till att du hamnar i nedstämdhet eller till och med depression? Nu har du ytterligare en anledning att tagga ner - så vad väntar du på. Just do it!

animerad bild mag- och tarmsystem och bakterier

17 fakta och forskning om goda bakterier

Allmänt

Hela 75 procent av vårt immunförsvar styrs från vår mage och tarm och har vi dålig balans där påverkar det hela vår kropp. Här får du veta fler fakta om hur vi genom att tillföra vår kropp goda bakterier kan gynna vår hälsa.

Pumpasoppa med sting

Pumpasoppa med sting

Mat

En pumpasoppa med sting, toppad med vitlöksfräst svamp och pumpakärnor. Psst. Pumpa är i säsong den här årstiden och gör sig bra i soppa.