Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar att personer med autism är lika känslomässigt kapabla som andra men däremot mer benägna att ha alexitymi – ett tillstånd som försvårar empati. 
Ett faktum definitivt värt att uppmärksamma – och inte bara för att det idag även råkar vara Världsautismdagen.

Oförmågan att känna igen känslor i andra och ha svårt att sätta ord på sina känslor och tankar är inte orsakat av autismdiagnosen i sig utan av ett annat tillstånd – kallat alexitymi. Det visar en nyligen publicerad italiensk studie.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

 

Kan hittas överallt hos befolkningen
Personer med olika typer av autistiska tillstånd beskrivs ofta som ”känslokalla, antisociala och ointresserade av andra”, berättar forskarna i studien.
Det är dock inte sant, menar de, det är inte diagnosen i sig som gör detta. Däremot är det sant att de oftare lider av alexitymi, ett tillstånd som kan hittas överallt hos befolkningen men som är vanligt hos personer med autism, där ungefär hälften beräknas ha det.
Personer med alexitymi är kort beskrivet oförmögna, eller har svårt, att förstå och sätta ord på både sina egna känslor och andras, något som medför svårigheter med empati och inlevelseförmåga. Alexitymi finns i olika grader och många vet inte alls om att de har det.

Hoppas upptäckten ska få slut på stereotypen att autistiska saknar empati
Forskare vid International School for Advanced Studies (SISSA) i Italien och University of Vienna tror att deras upptäckt nu kommer att bidra till att få slut på den ”stereotypa bild som finns av personer med autismspektrumtillstånd (AST), som ofta ökar känslan av isolering.
– Autistiska drag är förenat med en normal empatisk omtanke om andra och är tvärtom faktiskt kopplat till en större benägenhet att vilja undvika att skada andra, säger studiens huvudförfattare Indrajeet Patil till Daily Mail.
– Den felaktiga, stereotypa bilden beror sannolikt på en annan typ av personlighetsdrag – som ofta hittas hos den autistiska befolkningen men som också finns hos andra – kallad alexitymi, fortsätter han.

► Läs också: Medfödd känsla av närvaro kopplad till lägre risk för fetma

Ofta sociala svårigheter och repetitiva beteendemönster
Autismspektrumtillstånd (AST) – där även Aspergers syndrom ingår – är en typ av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar ungefär ett av hundra barn, enligt Daily Mail. Dessa tillstånd kan bland annat kännetecknas av vissa problem med social interaktion, kommunikation och språk- och talsvårigheter – liksom stereotypa och repetitiva beteenden.
Personer med autism har olika grader av kognitiva färdigheter. Vissa kan ha betydande utvecklingsstörningar, andra ligger långt över genomsnittet gällande intelligens.
Diagnoskriterierna har förändrats de senaste årtiondena och blivit mer och mer specifika, uppger tidningen.

”En brist när det gäller att förstå känslor”
Giorgia Silani, tidigare neurolog vid SISSA men nu aktiv vid universitetet i Wien, är den forskare som lett studien. Han menar att symtomen hos de båda tillstånden – det vill säga autism och alexitymi – länge har orsakat förvirring.
– Gällande alexitymi finns det en brist när det gäller att förstå känslor, säger han till Daily Mail och fortsätter:
– Under lång tid förväxlades alexitymi-drag hos patienter med autistiska symtom, men idag vet vi att de skiljer sig.

 Läs också: Influensa kan öka risken för autism

Testades med hypotetiska moraliska dilemman
I studien utsatte forskare människor med högfungerande autism – det vill säga med hög IQ – för olika moraliska dilemman. De använde sig av hypotetiska situationer där ett beslut måste fattas, vilket sedan exempelvis kunde rädda livet på vissa individer genom att offra andra.
Deltagarna ombads bland annat att välja mellan att aktivt utföra något som skulle innebära döden för en person – men i gengäld skulle rädda ett stort antal andra människor – eller att inte göra någonting, vilket innebar att de inte direkt behövde orsaka någons död men däremot resultera i döden för andra.
En rent rationell inställning uppmuntrar det första valet, medan en mer empatisk attityd hindrar de flesta från det andra valet, det vill säga valet att döda någon frivilligt.

► Läs också: För lite folsyra under graviditet kan ge barn sämre kognitiv förmåga

Autism är förknippat med stark känslomässig stress vid tanken på att skada
Studien fann att personer med alexitymi var mer benägna att välja det alternativ ett, alltså det val som bygger mer på en rationell livssyn och mindre på inverkan av empatisk omtanke/oro.
Däremot var personer med autism mer benägna att välja det andra alternativet, på grund av att detta innebar en större känslomässig påfrestning.
– Autism är förknippat med att svara med en stark känslomässig stress på sådana situationer där personen hellre aktivt tenderar att undvika handlingar som kan skada, säger Indrajeet Patil.

► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på autism

Världsautismdagen
…instiftades av FN 2008 och infaller den andra april varje år.

Av Redaktionen

Källor: Daily Mail: People with autism DO care about others: ‘Cold’ and ‘antisocial’ traits are actually down to a separate condition
Psykologiguiden.se
Läkartidningen: Hög grad av alexitymi kan ge sämre förmåga till kognitiv empati
Psychiatric Times: When a Patient Has No Story To Tell: Alexithymia
Huffington Post: Alexithymia: “Does My Partner Feel Anything?”
Sonnby-Borgström M. Alexithymia as related to facial imitation, mentalization, empathy and internal working models-of-self and others. Neuropsychoanalysis. 2009;11(1):107-23
Masako Hosoi et al, Relationships among Alexithymia and pain intensity, pain interference and vitality in persons with neuromuscular disease: considering the effect of negative affectivity, Pain. 2010 May; 149(2): 273–277.
Paul A. Frewen et al, Clinical and Neural Correlates of Alexithymia in Posttraumatic Stress Disorder, Journal of Abnormal Psychology 2008, Vol. 117, No. 1, 171–181

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinnoarm sträcks ut från täcke - handen håller dildo

Sexleksaker mindre giftiga än barnleksaker

Eko/miljö

Det är mer säkert att leka med sig själv än att leka med barnleksaker. Ja, hur fel det än låter är det den krassa sanningen, visar ett nytt tillsynsprojekt av Kemikalieinspektionen. Myndigheten uppger sig vara överraskade av resultatet – som tyder på att fler sexleksaker klarar kemikaliekraven än många andra produkter och varor, till exempel leksaker för barn. "Andra branscher kan dra lärdomar av sexleksaksföretagens arbete med kemikaliefrågor", säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Händer utför zonterapi på fot

Zonterapi – ett sätt att hjälpa kroppen läka sig själv

Naturlig hälsa

Nytt år och nya löften om att bli en bättre människa eller i alla fall göra saker lite annorlunda? Har du kanske lovat dig själv att ta det lugnare, ändra på något och satsa mer på hälsan och sådant som får dig att må bra? Så – vad finns det då för knep att ta till för att uppnå god hälsa och ett ökat välbefinnande? En person som försöker ge svar på den frågan är Karin Lycke som arbetar med zonterapi.

man i vit skjorta håller sig om magen som om smärta

Vanligt med magproblem

Mage

Många svenskar har problem med magen så är du en av dem är du i gott sällskap. Sex av tio personer i Sverige har magproblem och sex av tio som söker hjälp för mag- och tarmbesvär visar sig ha så kallad IBS, känslig tarm. En lösning på problemet kan vara kisel.

Hall

En hälsosam arbetsplats ger ett hälsosamt resultat

Allmänt

För 15:e året i rad ska Årets Chef utses av tidningen Chef. I år är hälsoprofilen och näringsterapeuten Bertil Wosk, tillika grundare av hälsoföretaget Holistic, en av finalisterna till Årets Hälsofrämjande chef. Kurera har tidigare rapporterat om Holistic – hälsoföretaget som lever som det lär. Läs artikeln så förstår du själv varför just denna man nominerats.

Anders Hansen

3 tips för att bli mer stresstålig

Hälsa

Träning inte bara förbättrar din inlärningsförmåga, ditt IQ och minskar risken för demens, det reducerar även ångest och stress. Här tipsar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till "Hjärnstark", om hur man blir mer stresstålig.

Här är kandidaterna till antipriset Årets matbluff 2016

Kost

40 nomineringar har trillat in. Av dessa har de mest vilseledande valts ut till en final där det är det upp till svenska folket att avgöra vilken produkt som till slut ska tilldelas den oädla utmärkelsen som Årets matbluff 2016. Låt oss presentera de fem slutgiltiga kandidaterna i antipriset som är instiftat av föreningen Äkta vara.

Person hoppar utomhus i siluett mot solen

11 tillfällen då Q10 hjälper

Allmänt

Q10 är en kraftfull antioxidant som behövs för att du ska orka – både fysiskt och psykiskt. Det skyddar mot en rad sjukdomar och minskar både dödligheten i hjärtsjukdom och förbättrar läget för hjärtsviktspatienter. Dessutom hjälper det huden att hålla sig ung längre. Bland annat. Här är elva vetenskapligt bevisade tillfällen då Q10 gör stor nytta.

14 sätt att bli mer lycklig

Mental hälsa

Det kan verka enkelt, men ibland är det inte så lätt att känna glädje och lycka. Stress, tuffa besked eller svåra motgångar. Det är mycket som kan får oss ur balans. Oavsett om du tappat fotfästet eller inte - här är 14 tips som hjälper dig att bli mer lycklig.

Kvinna smörjer in sin kind med kräm

Ny forskning! Så påverkas huden av olika lösningsmedel

Hud

Svenska forskare har utvecklat metod som kan avgöra hur vår hud påverkas av olika substanser, som till exempel vätskor och krämer i form av kosmetika och läkemedel. Något liknande har aldrig gjorts tidigare. Upptäckten kan leda till att man i framtiden mer effektivt kommer att kunna reglera hudens egenskaper. "Ökad förståelse för molekylära mekanismer gör att vi på ett mer effektivt sätt kan påverka och reglera hudens egenskaper", säger Emma Sparr, professor vid kemiska institutionen i Lund.

Flera bilder på samma kvinna där hon gör olika miner

Så bryter du negativa tankemönster

Krönikan

Utan att du riktigt vet hur det gick till så är de där igen, tankarna som maler och ältar och upprepar sig i det oändliga med samma trötta budskap om hur dåligt allt är, hur hårt livet suger, hur värdelös du är och hur hopplösa alla framtidsutsikter är. Du har lyssnat på de där tankarna tusen gånger tidigare och du fasar för att du kommer att behöva lyssna på dem tusen gånger till. Det är tid att bryta dem nu, tycker du inte? Här får du några tips på hur du gör.

två personer spelar tennis

6 fakta om fysisk aktivitet

Mental hälsa

Är du stressad? Kanske för stressad för att hinna röra på dig som du borde? Du är inte ensam om att hantera stress HELT fel. Det finns nämligen inget snabbare sätt att reducera stress än att röra på sig eftersom rörelsen hjälper till med regleringen av stresshormonet kortisol. Här är fler fakta om fysisk aktivitet.

Leende kvinna håller sina händer om ansiktet

Fem vitaminer som gör underverk för huden

Hud

Känner du till hur näring hör ihop med skönhet och hudens åldrande? Är svaret nej är det dags att ändra på den saken. Vitaminer i hudkrämer är trend på uppåtgående och det av en anledning, menar skönhetsjournalisten Agneta Elmegård. Här får du veta mer om fem vitaminer som ger effekt på huden – och på vilket sätt.

Kvinna utomhus vid havet med händerna upp i luften

Träning gör dig stresstålig

Allmänt

Modern hjärnforskning visar att fysisk aktivitet har nästan ofattbara effekter på vår hjärna och tankemässiga funktioner. I nya boken Hjärnstark visar Anders Hansen att träning inte bara förbättrar din inlärningsförmåga, ditt IQ och minskar risken för demens, det reducerar även ångest och stress. – Vi är gjorda för ett liv på savannen, därför är det livsviktigt för hjärnhälsan att träna regel- bundet. Träning lär kroppen att inte reagera så starkt på den vardagliga stressen.

kvinnas ansikte närbild spruckna läppar vinterbakgrund

Bästa tipsen för en mjuk och vacker vinterhy!

Hud

Kyla och lägre luftfuktighet påverkar vår hud och gör den torrare och känsligare. Den kan till och med börja klia. Men det finns knep för dig som vill komma lindrigt undan. Här är knepen du bör känna till – och sju riktigt bra produkttips för vinterhud.

Kladdkaka

Kladdkakebrownie i nyttigare tappning

Glutenfritt

Älskar du chokladiga efterrätter som kladdkaka – men vill vill samtidigt äta nyttigt och undvika ingredienser som vetemjöl, tvivelaktiga tillsatser och raffinerat bordssocker? Vad bra! Då har du nämligen landat på helt rätt recept. Receptet är helt veganskt.

smittskyddsläkaren Åke Örtqvist

Dålig effekt av årets influensavaccin

Allmänt

Årets influensavaccin fungerar dåligt, visar färska siffror från Stockholm. Bland dem som sökt sjukvård på grund av influensasymtom är skyddseffekten inte ens 30 procent. "I år är vaccinet något sämre än det brukar vara", säger smittskyddsläkaren Åke Örtqvist till TV4 Nyhetsmorgon.

mjölk i glas

Därför är det mindre näring i ekologisk mjölk och alternativ till mjölk

Kost

"Ekomjölk och alternativa mjölkprodukter saknar viktiga näringsämnen som kalcium och D-vitamin", basunerar olika media ut efter att olika sorters mjölkalternativ jämförts av företaget Testfakta. Risken är att människor som bara läser rubriken väljer bort ekologiskt i tron att detta är sämre. Så är fallet inte. Kortfattat är det så enkelt att det i ekoprodukter än är förbjudet att tillsätta ämnena och att växt- och nötalternativ sällan berikas på samma sätt som "vanlig" mjölk. Men förändring är på gång, rapporterar mjölkföretagen.

saffranskrokus

Saffran höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan

Naturlig hälsa

Att känna sig nedstämd, orolig, håglös eller ångestfylld är ingenting konstigt. Det kan bero på vintermörkret eller vara en reaktion på något du råkat ut för. Oftast går känslorna över av sig själva – men inte alltid. Om en tillfällig svacka blir till en känsla av att livet är meningslöst kan tillståndet övergå i en depression – och där behöver du inte hamna. Det finns en rad naturliga sätt att förebygga depressionskänslor, höja sinnesstämningen och återfå känslomässig balans. Ett av de mest effektiva har du troligen stött på nu under julen: Saffran.