Framtidsgården

God mat och inspiration i Järna

Vi var i Järna här om dagen och hade ett möte med Saltå Kvarn. Vi kan stolt meddela att vi kommer leverera havre till dem framöver. Efter mötet besökte vi den nya fantastiska restaurangen i Ytter Järna. Jag gillar hur de presenterar sitt te med egenplockade örter. Så enkelt att plocka och torka örter för att ha till te hela året om.

Saltå

Saltå1

Saltå2


Så kan du tänka mer hållbart kring dina matinköp – Tankar kring att bevara färsk frukt och grönt långsiktigt

Klimatsmart och ekonomiskt att bevara frukten och grönsakerna från sommaren.

Jag fascineras av naturens, och i detta fall frukt- och grönsakers motståndskraft och hållbarhet. Är det inte häftigt att vi fortfarande kan skörda purjolök från grönsakslandet, fast det redan varit både frost och snö ute. Vilken fantastisk grönsak måste det inte vara som kan stå emot kyla och ändå hålla sig fräsch så långt in på året. Och med tanke på det finns det också faktiskt även salladssorter som klarar lite minusgrader. Pumpan är en annan som också klarar sig länge, även grönkålen.

december 3

Vi har dessutom hela vindstrappan full av pumpor som bevaras i kylan i trappan till vår oisolerade vind. De ligger där tillsammans med korgar fulla med vackert skinande röda höstäpplen och nyligen skördade jordärtskockor. Potatisen bevaras i jordkällaren.

Förr hade väl var och vartannat hushåll ett grönsaks- frukförråd. En kall yta, ett skafferi, en jordkällare där det bevarades potatis, marmelader, inläggningar och frukt och grönt från sensommaren.

Jag skulle nog våga påstå att vår tid är långt ifrån tänkandet med att försöka bevara den hela och färska grönsaken eller frukten. Många ägnar sig åt marmelad och saftkok. Men med upphettningen försvinner också många näringsämnen och många av dessa konserveringsmetoder är också sockerkrävande. Hejar istället på mjölksyrning av grönsaker som bevarar grönsakerna på ett hållbart och hälsosamt vis.

fermentation

Det byggs toppmoderna hem. Men inga skafferier. Jag kommer ihåg min mormor och morfars skafferi hemma i deras villa i Bromma. Jag kommer till och med ihåg doften i skafferiet från olika inläggningar. Kanske sparades även där lite ägg, och kanske morötter och potatis från sommaren som fortfarande var så där lite otvättade och halvt jordiga. Det luktade natur(ligt).

Att odla men att sedan också lära sig bevara. Och bevara långt in på året. Det glädjer mig otroligt den här tiden på året att till exempel slippa köpa inflygna ekologiska äpplen från Argentina, bara för att det inte går att hitta svenska. Jag har mina egna, från äppelträdet i somras.

äppelträd

Jag skickar ut en tankeställare och utmaning. Utmaningen är att tänka mer långsiktigt kring din odling, eller dina matinköp. Kan du köpa mer efter säsong? Hur kan du bevara? Kan du få, köpa, eller plocka äpplen, pumpa, jordärtskocka någonstans i Augusti/September, så att du har ett lager ända in i det nya året? Det tål att tänkas på. Det är både ekonomiskt och klimatsmart. Just nu finns det fin grönkål i butikerna. Den går bra att bevara i frysen. Vi använder den fryst i smoothies och i matlagning.

Så här vackert var det på gården till första Advent. Isen hade precis börjat lägga sig, och jag gick ut för att skörda några purjolökar. 🙂

December

 

december1

 


Inreder med vitage och fokuserar på insidan

Den här tiden på året fokuserar jag på insidan.

Insidan av mig själv och min familj och insidan av mitt hus. Jag fyller på med vitaminrik mat och letar vintagefynd till huset.

Hittade den här vackra lampan i en antikaffär i Nyköping. Den passar galant in i vårt 1800-tals hus.

November4

Fick denna tavla av en gammal dam. Ska den upp på väggen eller ej?

November 3

Vår nyrenoverade farstu är fortfarande inte inredd. Har du något tips? Tänkte måla det här bordet och köpa ett par gamla stolar till det. Kan bli ett mysigt frukostbord när första solen ligger på i vår. Funderar även på att ha en kökssoffa på andra sidan, med förvaring. Vill verkligen utnyttja den härliga ytan på bästa vis. 

November2

November1

Smaskiga vitaminer!
November


Artur Granstedt, docent i ekologisk odling, ger svar på tal till forskarna

Här nedan ger Artur Granstedt svar på tal till forskarna på SLU. Texten är kopierad från SVD Opinion

 

En del av en kampanj mot ekomat

Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Sedan en tid tillbaka pågår en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket. Det är kanske inte så konstigt. De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande. Dessutom är det ett helt agrovetenskapligt paradigm som ännu verkar vara förhärskande på Sveriges Lantbruksuniversitet som ifrågasätts.

Det senaste inlägget i denna kampanj kommer också från fyra forskare vid SLU, som skrivit boken ”Den ekologiska drömmen” som presenterades på SvD Brännpunkt 16/12. Det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.

I artikeln påstås att  ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört  med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ”entydiga”. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text. Säkert kan man hitta stöd i några forskningsrapporter, men ett överväldigande forskningsmaterial talar i motsatt riktning. Man bygger i stort sett hela argumentationen på ett felaktigt antagande om att ekologiskt jordbruk generellt ger mycket mindre skördar. Ser man efter i svensk jordbruksstatistik är många ekoodlingar som redovisas bara delvis ekologiska i verklig bemärkelse: De skulle kunna kallas extensiva konventionella odlingar där man tagit bort konstgödsel och bekämpningsmedel. En del är under omställning och har lägre skörd innan man kommit igång med växtföljder, med balans mellan närande och tärande grödor, och väl fungerande kretslopp med djurhållning och växtodling. Jämförelserna blir helt missvisande.

Mer seriösa jämförelser visar att vilken typ av jordbruk som ger störst skörd beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större. Sveriges lantbruksuniversitets långliggande jämförande gårdsförsök utanför Piteå under 10 år med konventionell och ekologiskt kretsloppsjordbruk visade däremot på samma eller något högre skördar och produktion i den ekologiska odlingen med växtodling och djurhållning. Tittar man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling, med kretslopp, och humusuppbyggande kvävesamlande grödor som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt med ekologisk odling redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell.

Propagandan om att ekologiskt jordbruk hotar livsmedelsförsörjningen och att det är vägen till världssvält är således nonsens och bygger på vinklade beräkningar.

Lika befängt är debattörernas påstående att det ekologiska jordbruket är lika belastande för Östersjön, som det konventionella. Tillför man lika mycket kväve så läcker det också lika mycket. Visst! Men det handlar om jordbrukets struktur. Grundorsaken till övergödningen är specialiseringen med konstgödselberoende växtodlingsgårdar i vissa regioner och foderinköpande djurgårdar i andra. Det innebär att stallgödseln inte används effektivt utan mycket läcker ut i Östersjön. Det är helt enkelt ett systemfel, ett brutet kretslopp, i dagens konventionella jordbruk som gör att näringsämnena hamnar på fel ställe.

Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.

Det har i forskning och fältförsök visat sig att ett mer naturligt kretslopp av näringsämnen ger högre näringsvärden i matråvarorna, bland annat mineraler. Mindre tillförsel av kväve till systemet ger betydande fördelar inte bara för havet och klimatet men också proteinkvalitén i odlingsprodukterna. Till det kommer naturligtvis värdet i att slippa risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedlen och miljön. Ulltunaforskarna försöker göra en poäng av att de ekologiska produkterna inte är ”giftfria”. Och visst kan det komma giftiga ämnen från industriutsläpp, biltrafik eller konventionella odlingar i grannskapet. Men det är faktiskt allvarligare om man dessutom avsiktligt sprutar giftiga ämnen på grödorna.

På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.

ARTUR GRANSTEDT

docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS


Visst känns det underligt att köpa färska äpplen i Mars? Så kan du följa säsongens utbud.

Reflektioner kring att leva efter säsongens utbud och att förädla.

Nu är skogen full av svamp, och höstäppelträden fullständigt lyser i sin fulla äppelprakt. 

Tydligen så plockar vi i Sverige endast 1 % av all svamp i skogen, och Finnarna 2-3%.

Sommaren är över och frysen är full av Grönkål. Skafferiet fullt av torkade örter.

När jag i helgen båda fyllde svampkorgen till bredden och plockade kartonger fulla med praktfullt skinande röda äpplen, kände jag mig mycket rik. Vilken fantastiskt tillgång som växer bara några steg från mitt hus! Det som också slår mig är hur det fullkomligt tar emot i kroppen av tanken på att köpa dessa vackra äpplen – 4 st (ekologiska äpplen från Argentina), för 30 kr i Mars! 

Jag tänker nu på hur jag ska försöka bevara dessa äpplen så att de räcker så långe som möjligt. Vi har en jordkällare, men senaste äppelplockningen hade mössen lagt beslag på. Måste alltså hänga dem i taket. Sen tänkte jag göra äppelringar och torka ett gäng. Äpplen är urenkla att torka. Gör ringar och häng i taket!

Svampen och örterna torkar jag för framtida matlagning.

Jag känner mig mer och mer motiverad att konsumera efter säsong. Att köpa det som växer naturligt för säsongen. Men nyckeln för mig ligger i att odla så mycket som möjligt själv och sedan att lära mig förädla, så att man kan njuta av det i månader framöver.  

Vi har kommit en bit på vägen och odlar grönsaker, torkar örter, svamp, mjölksyrar grönsaker, har egna höns som ger fina ägg och har potatisen i jordkällaren (förra året räckte potatisen långt in på våren). Nästa steg är att odla och mala vårt egen mjöl.

Men även fast man inte har tillgång till en åker eller en odlingsbädd, så går det att köpa efter säsong och förädla. Just nu kolla till exempel efter rotfrukter och Pumpa!

Hmm – undra om det skulle vara gott att göra Pumpa-chips!?

Har du egna äpplen i villaträdgården kan det vara en idé att ställa ut några äpplen i en korg på gatan för förbipasserande.

svamp

grönkål

pumpa

 

örter2

äppelträd


Så delar du dina kryddväxter

Låt en kryddväxt bli två eller tre.

Hösten är en bra tid att dela kryddväxter. Det är fuktigt i jorden och plantan hinner etablera sig innan vintern kommer.

Enkla kryddor att dela är citronmeliss, oregano, timjan och mynta.

På bilden har vi nyligen etablerat ett nytt kryddland med nya plantor som vi delat.

dela örter 1

Gör så här. Klipp ned plantan som ska delas. Tag en vass spade och dela plantan ovanifrån på mitten, och runt om den delen av plantan som du vill gräva upp. Se till att den delen av plantan som lämnas kvar i jorden har tillräckligt  med jord om sig. Gräv ett nytt hål för kryddväxten som flyttas, plantera och täck med jord. Se till att vattna båda plantorna. Båda plantorna kan behöva täckas inför vintern, om de inte hinner etablera sig ordentligt, med väv eller täckbark.

dela örter


På inspirationsresa med Hushållningssällskapet

Söker inspiration till utvecklingen av gården

Därför hängde jag med Hushållningssällskapet på en inspirationsresa till Öland och skördemarknaden. De senaste två dagarna har vi besökt ett flertal småskaliga matproducenter, kul och inspirerande.

Nu har jag en del tankar kring förädling av produkter som ska bli spännande att ta i tu med på hemmaplan.

Här är några inspirerande bilder från Öland

skördefest

skördefest1

skördefest2

skördefest5

skördefest6


Bakar gluten- och sockerfria äppelmuffins

Så blev det höst, och myssuget faller in.

Vi har ett äppelträd som nästan svämmar över. Mys + äpplen blev äppelmuffins – glutenfria och sockerfria sådana.

muffins glutenfria sockerfria

Du behöver;

3 ägg

1 banan

1/2 dl kokosolja

1 dl havremjölk

3 dl mandelmjöl

1 äpple

1 tsk vanilj och kanel,  tsk bakpulver.

 

Vispa äggen. Mosa i en mogen banan (ev lite stevia eller honung för mer sötma). Smält oljan, låt svalna. Skär äpplet i fina bitar. Blanda alla ingredienser. Häll upp i muffinsformar. 200 grader i 12 minuter.

 


Odla ditt eget te med temynta

Här kommer ett tips till dig som gillar tanken på att odla ditt eget te

Temynta är en frodig och god ört. Den kommer ursprungligen från USA och trivs på våra breddgrader. Temyntan blir stor, 80 cm, och yvig, om den får växa i rätt förhållanden. Det är en vacker växt och blommorna kan ha olika färger som rött, lila och blått. Så tidigt som på 1700-talet tillredde Oswego-indianerna te av temyntan. Traditionen togs sedan över av kolonisatörerna. 

Temyntan är ingen riktig mynta, och sprider sig alltså inte som myntan normalt gör. Temyntan planteras gärna i ett soligt läge och är en lätt ört att dela och därigenom föröka. Temyntan är även populär bland bin.

Bladen används till exempel som smaksättning i det Earl Grey-te som säljs i affärerna. Men bäst är säkerligen att göra eget te på den (blommor och blad). Låt sjuda i några minuter. Blommorna och bladen är även goda i sallader.

Det sägs att temyntan är bra för, illamående, gaser i magen, menstruationsvärk och kräkningar. Samt att den hjälper kroppen till motståndskraft mot förkylningar.

Ett tips är att köpa den som frö och driva upp plantan nästa vår.

Lycka till med att odla ditt eget te.

temynta


Hur röstar du? Låt Föräldravrålet göra valet lite lättare.

Bli ditt barns röst för klimatet

Så här skriver Föräldravrålet på sin hemsida –

Snart smäller det – val till riksdag, landsting och kommun. Samtidigt är det säkert många som ännu inte riktigt bestämt sig för vad de ska rösta på. Att rösta är ju aldrig helt lätt. För att försöka underlätta en aning för ditt röstval har Föräldravrålet samlat tips på vad du kan göra för att kanske få lite klarhet. 

Se filmen Klimatfällan – 5 minuter om hur vi lånar av framtidens barn, deras naturresurser, till en skyhög ränta.

Se Naturvårdsverkets film “När klimatet ändras” som ger en kortfattad och enkel inblick i vad klimatförändringarna beror på och vilka effekter vi kan vänta oss av dem.

Granska Fröräldravrålets egen klimatbarometer. 

 

Och valdebatterna då? Tyvärr har de helt missat klimatet. Föräldravrålet skriver – Temperaturen stiger i valdebatterna och vi matas med löften om guld och gröna skogar från alla håll. Men inget hörs om att också jordens temperatur stiger med klimatkatastrofer som vi redan ser som följd. Få vallöften ges som ska vända temperaturkurvan nedåt. Den som vill bli barnens röst för klimatet har inget att hämta i valdebatterna, men får söka på egen hand.