Framtidsgården

Artur Granstedt, docent i ekologisk odling, ger svar på tal till forskarna

Här nedan ger Artur Granstedt svar på tal till forskarna på SLU. Texten är kopierad från SVD Opinion

 

En del av en kampanj mot ekomat

Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Sedan en tid tillbaka pågår en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket. Det är kanske inte så konstigt. De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande. Dessutom är det ett helt agrovetenskapligt paradigm som ännu verkar vara förhärskande på Sveriges Lantbruksuniversitet som ifrågasätts.

Det senaste inlägget i denna kampanj kommer också från fyra forskare vid SLU, som skrivit boken ”Den ekologiska drömmen” som presenterades på SvD Brännpunkt 16/12. Det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.

I artikeln påstås att  ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört  med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ”entydiga”. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text. Säkert kan man hitta stöd i några forskningsrapporter, men ett överväldigande forskningsmaterial talar i motsatt riktning. Man bygger i stort sett hela argumentationen på ett felaktigt antagande om att ekologiskt jordbruk generellt ger mycket mindre skördar. Ser man efter i svensk jordbruksstatistik är många ekoodlingar som redovisas bara delvis ekologiska i verklig bemärkelse: De skulle kunna kallas extensiva konventionella odlingar där man tagit bort konstgödsel och bekämpningsmedel. En del är under omställning och har lägre skörd innan man kommit igång med växtföljder, med balans mellan närande och tärande grödor, och väl fungerande kretslopp med djurhållning och växtodling. Jämförelserna blir helt missvisande.

Mer seriösa jämförelser visar att vilken typ av jordbruk som ger störst skörd beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större. Sveriges lantbruksuniversitets långliggande jämförande gårdsförsök utanför Piteå under 10 år med konventionell och ekologiskt kretsloppsjordbruk visade däremot på samma eller något högre skördar och produktion i den ekologiska odlingen med växtodling och djurhållning. Tittar man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling, med kretslopp, och humusuppbyggande kvävesamlande grödor som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt med ekologisk odling redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell.

Propagandan om att ekologiskt jordbruk hotar livsmedelsförsörjningen och att det är vägen till världssvält är således nonsens och bygger på vinklade beräkningar.

Lika befängt är debattörernas påstående att det ekologiska jordbruket är lika belastande för Östersjön, som det konventionella. Tillför man lika mycket kväve så läcker det också lika mycket. Visst! Men det handlar om jordbrukets struktur. Grundorsaken till övergödningen är specialiseringen med konstgödselberoende växtodlingsgårdar i vissa regioner och foderinköpande djurgårdar i andra. Det innebär att stallgödseln inte används effektivt utan mycket läcker ut i Östersjön. Det är helt enkelt ett systemfel, ett brutet kretslopp, i dagens konventionella jordbruk som gör att näringsämnena hamnar på fel ställe.

Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.

Det har i forskning och fältförsök visat sig att ett mer naturligt kretslopp av näringsämnen ger högre näringsvärden i matråvarorna, bland annat mineraler. Mindre tillförsel av kväve till systemet ger betydande fördelar inte bara för havet och klimatet men också proteinkvalitén i odlingsprodukterna. Till det kommer naturligtvis värdet i att slippa risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedlen och miljön. Ulltunaforskarna försöker göra en poäng av att de ekologiska produkterna inte är ”giftfria”. Och visst kan det komma giftiga ämnen från industriutsläpp, biltrafik eller konventionella odlingar i grannskapet. Men det är faktiskt allvarligare om man dessutom avsiktligt sprutar giftiga ämnen på grödorna.

På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.

ARTUR GRANSTEDT

docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS


Visst känns det underligt att köpa färska äpplen i Mars? Så kan du följa säsongens utbud.

Reflektioner kring att leva efter säsongens utbud och att förädla.

Nu är skogen full av svamp, och höstäppelträden fullständigt lyser i sin fulla äppelprakt. 

Tydligen så plockar vi i Sverige endast 1 % av all svamp i skogen, och Finnarna 2-3%.

Sommaren är över och frysen är full av Grönkål. Skafferiet fullt av torkade örter.

När jag i helgen båda fyllde svampkorgen till bredden och plockade kartonger fulla med praktfullt skinande röda äpplen, kände jag mig mycket rik. Vilken fantastiskt tillgång som växer bara några steg från mitt hus! Det som också slår mig är hur det fullkomligt tar emot i kroppen av tanken på att köpa dessa vackra äpplen – 4 st (ekologiska äpplen från Argentina), för 30 kr i Mars! 

Jag tänker nu på hur jag ska försöka bevara dessa äpplen så att de räcker så långe som möjligt. Vi har en jordkällare, men senaste äppelplockningen hade mössen lagt beslag på. Måste alltså hänga dem i taket. Sen tänkte jag göra äppelringar och torka ett gäng. Äpplen är urenkla att torka. Gör ringar och häng i taket!

Svampen och örterna torkar jag för framtida matlagning.

Jag känner mig mer och mer motiverad att konsumera efter säsong. Att köpa det som växer naturligt för säsongen. Men nyckeln för mig ligger i att odla så mycket som möjligt själv och sedan att lära mig förädla, så att man kan njuta av det i månader framöver.  

Vi har kommit en bit på vägen och odlar grönsaker, torkar örter, svamp, mjölksyrar grönsaker, har egna höns som ger fina ägg och har potatisen i jordkällaren (förra året räckte potatisen långt in på våren). Nästa steg är att odla och mala vårt egen mjöl.

Men även fast man inte har tillgång till en åker eller en odlingsbädd, så går det att köpa efter säsong och förädla. Just nu kolla till exempel efter rotfrukter och Pumpa!

Hmm – undra om det skulle vara gott att göra Pumpa-chips!?

Har du egna äpplen i villaträdgården kan det vara en idé att ställa ut några äpplen i en korg på gatan för förbipasserande.

svamp

grönkål

pumpa

 

örter2

äppelträd


Tips – Här kan du beställa ekologiska höstlökar!

Nu planteras vårens blommor

Har precis skickat iväg en beställning på tulpanlökar, krokus och pärlhyacinter. Plantera lökarna i höst och du får vackra blommor som kikar fram i April, Maj. Krokus är en av de viktigaste blommorna för humlor och bin i den tidiga våren.

Tips! Från trevliga Lilla Fiskaregatans Trädgårdsbutik i Lund kan du beställa ekologiska höstlökar, även ekologisk sätt-vitlök.


Wanås – konst i naturen med ekotänk

Wanås – I en fantastisk eko-park myllrar det av besöksvänliga konstverk. 

Kunde inte bli bättre för en konst- och ekonörd som mig!

Vill varmt rekommendera ett besök på Wanås Konst, för dig som har vägarna förbi Hässleholmstrakten, eller närmare bestämt Knislinge.

Detta är parken som lyckats med allt – konsten, ekotänket och barnvänligheten. Här kan du promenera omkring i en fantastisk och estetiskt vacker miljö samtidigt som det dyker upp olika konstuppleveler bakom varje hörs, eller kanske rättare sagt varje träd eller buske. Barnen kunde klättra, gunga och leka (ofta på konstverken).

De har även lyckats med maten och ekotänket. Hela jordbruket och djurhållningen på Wanås Gods bedrivs ekologiskt och kontrolleras av KRAV. Maten som serveras är eko. Hurra! wanås4

wanås5


Hur hjälper du till att rädda bin och humlor?

Bina och humlorna behöver vår hjälp!

De behöver blommor att äta från och platser att lägga sina ägg.

Dagens jordbruk med stora arealer av enbart en sort som sällan får gå i blom, gör att våra bin och humlor har lite att äta. Besprutning av konventionell odling gör att bina och humlorna dör tidigare.

Här kommer några enkla tips hur du kan hjälpa dem – det är livsviktigt för dem och för oss!

  • Se dokumentären Bieffekten på SVTPlay.
  • Plantera ängsväxter, med blommor för fjärilar, bin och humlor. Pratensis säljer ängsfröer.
  • Plantera blommor och örter som bina och humlorna gillar exempelvis lavendel, timjan och isop, röd solhatt, klöver och gurkört.
  • Plantera ätbara buskar – Hagtorn, fläder, nypon, sälg, syren och rosor
  • Plantera något som blommar över hela säsongen.
  • Tillverka eller köp humlebon eller bon för soletärbin. På bilden nedan är ett vasstak. Solitärbina kryper in i vassen och lägger sina ägg. Alltså ett fantastiskt hem för våra hotade bin. Du kan enkelt tillverka ett eget med en mindre mängd vass. Eller genom att borra hål i vedträn. Se detta Tips
  • Sprid dina tips – skriv gärna och berätta vad du gör, lämna en kommentar nedan.
  • rädda bina

Hett helgtips – Se dokumentären Bieffekten!

Bieffekten – Dokumentär på Svtplay.

Vig 58 Minuter av din helg till denna. 

http://www.svt.se/dokumentarfilm/se-program/del-1-1942

”Utan humlor och bin skulle en stor del av vår livsmedelsproduktion vara omöjlig. Dessa pollenrallare skapar förutsättningar för allt levande. Runt om i världen växer nu oron för att naturliga pollinerare håller på att dö ut och ersättas av snabbproducerade bin och humlor i stora fabriker. Vi står inför ett hot vilka konsekvenser vi inte kan föreställa oss, en tyst miljökatastrof”.

 


Miljövänlig behandling för trägolv

kyckling-upplivning!

 

Jag fick en fråga från Sara som hade noterat golvet hemma hos oss, från denna bild när jag agerar kycklingräddare för ett par dagar sedan. Hon undrade vad vi behandlat trägolvet med.

Golvet behandlade vi med Allbäcks linoljevax. En blandning av linolja och bivax som går jättebra att behandla trägolv med, och finns även pigmenterat. Allbäcks produkter är miljövänliga och utan lösningsmedel. Vi har inte fyllt springorna med något, och golvet är lättstädat.

trägolv


Var med och förändra – Föräldravrålet söker personer till sitt team!

Vill du göra något bra för världen? Vill du vara med och förändra? Vill du bli ditt barns röst för klimatet? Föräldravrålet behöver fler som brinner för våra barns framtid!

Föräldravrålet växer och har massor av spännande idéer som de vill förverkliga nu när de trappar upp verksamheten. Därför söker de;

1. Kommunikatör/skribent

2. Facebookadministratör

3. Webadministratör

4. Journalist

5. Grafisk formgivare

6. Videoproducent

7. Projektledare

Alla i Föräldravrålet jobbar ideellt, och du avgör själv hur mycket tid du kan och vill lägga. Varmt välkommen att höra av dig till info@foraldravralet.se om du tycker att det här låter roligt! Rubricera ditt mail: Ansökan “Facebookadministratör” eller vilket uppdrag du nu är intresserad av.

Tillsammans kan vi bli den kritiska massa som får politikerna att agera. Nu.

Föräldravrålet
Vilka är vi? Föräldravrålet är en grupp av oroade men beslutsamma föräldrar som driver Föräldravrålet, helt på vår fritid. De flesta av oss har aldrig träffats IRL. Vi organiserar oss i undergrupper och det finns också en mindre grupp som håller i körriktningen. Har du tid och intresse och vill engagera dig mer, hör av dig på info@foraldravralet.se eller via Facebooksidan.

 


Hotet mot livet – ett boktips!

Visste du att det du lägger på tallriken är bestämt och utarbetat långt över våra huvuden?

Vill du förstå jordbruket i världen och varför det ser ut som det gör idag. Läs i så fall Hotet Mot Livet, boken som avslöjar GMO, korruption och det politiska maktspel som idag styr vår livsmedelsproduktion.

Hotet mot livet – Den genetiska manipulationens dolda agenda av F. William Engdahl

 


Toxin Toxout – Mindre gifter i kroppen med ekomat

Undvik gifterna med detta boktips

Toxin Toxout är en ny bok av Bruce Lourie och Rick Smith som handlar om hur vi får bort giftiga ämnen ur kroppen och i husen vi bor i. Enligt författarna finns det 80 000 syntetiska kemikalier i bruk i världen.

Rick Smith som intervjuats av Ekologiskt Lantbruk (Ekologiska Lantbrukarnas medlemstidning), säger att företrädarna för ekologiskt lantbruk dokumenterat effekten av den ekologiska maten dåligt. De genomförde en studie med nio barn i Toronto som bytte från konventionell till ekologisk mat. I studien sjönk halten av organofosfat i deras urin till en fjärdedel av ursprungsnivån. Organofosfat är den aktiva beståndsdelen i många bekämpningsmedel mot insekter, och sjönk alltså med 75% i barnens urin.

Rick Smith vill med detta enkla test illustrera att det går att sänka nivån av skadliga ämnen i kroppen och att ekologisk mat är ett av sätten.