Framtidsgården

God mat och inspiration i Järna

Vi var i Järna här om dagen och hade ett möte med Saltå Kvarn. Vi kan stolt meddela att vi kommer leverera havre till dem framöver. Efter mötet besökte vi den nya fantastiska restaurangen i Ytter Järna. Jag gillar hur de presenterar sitt te med egenplockade örter. Så enkelt att plocka och torka örter för att ha till te hela året om.

Saltå

Saltå1

Saltå2


Så kan du tänka mer hållbart kring dina matinköp – Tankar kring att bevara färsk frukt och grönt långsiktigt

Klimatsmart och ekonomiskt att bevara frukten och grönsakerna från sommaren.

Jag fascineras av naturens, och i detta fall frukt- och grönsakers motståndskraft och hållbarhet. Är det inte häftigt att vi fortfarande kan skörda purjolök från grönsakslandet, fast det redan varit både frost och snö ute. Vilken fantastisk grönsak måste det inte vara som kan stå emot kyla och ändå hålla sig fräsch så långt in på året. Och med tanke på det finns det också faktiskt även salladssorter som klarar lite minusgrader. Pumpan är en annan som också klarar sig länge, även grönkålen.

december 3

Vi har dessutom hela vindstrappan full av pumpor som bevaras i kylan i trappan till vår oisolerade vind. De ligger där tillsammans med korgar fulla med vackert skinande röda höstäpplen och nyligen skördade jordärtskockor. Potatisen bevaras i jordkällaren.

Förr hade väl var och vartannat hushåll ett grönsaks- frukförråd. En kall yta, ett skafferi, en jordkällare där det bevarades potatis, marmelader, inläggningar och frukt och grönt från sensommaren.

Jag skulle nog våga påstå att vår tid är långt ifrån tänkandet med att försöka bevara den hela och färska grönsaken eller frukten. Många ägnar sig åt marmelad och saftkok. Men med upphettningen försvinner också många näringsämnen och många av dessa konserveringsmetoder är också sockerkrävande. Hejar istället på mjölksyrning av grönsaker som bevarar grönsakerna på ett hållbart och hälsosamt vis.

fermentation

Det byggs toppmoderna hem. Men inga skafferier. Jag kommer ihåg min mormor och morfars skafferi hemma i deras villa i Bromma. Jag kommer till och med ihåg doften i skafferiet från olika inläggningar. Kanske sparades även där lite ägg, och kanske morötter och potatis från sommaren som fortfarande var så där lite otvättade och halvt jordiga. Det luktade natur(ligt).

Att odla men att sedan också lära sig bevara. Och bevara långt in på året. Det glädjer mig otroligt den här tiden på året att till exempel slippa köpa inflygna ekologiska äpplen från Argentina, bara för att det inte går att hitta svenska. Jag har mina egna, från äppelträdet i somras.

äppelträd

Jag skickar ut en tankeställare och utmaning. Utmaningen är att tänka mer långsiktigt kring din odling, eller dina matinköp. Kan du köpa mer efter säsong? Hur kan du bevara? Kan du få, köpa, eller plocka äpplen, pumpa, jordärtskocka någonstans i Augusti/September, så att du har ett lager ända in i det nya året? Det tål att tänkas på. Det är både ekonomiskt och klimatsmart. Just nu finns det fin grönkål i butikerna. Den går bra att bevara i frysen. Vi använder den fryst i smoothies och i matlagning.

Så här vackert var det på gården till första Advent. Isen hade precis börjat lägga sig, och jag gick ut för att skörda några purjolökar. 🙂

December

 

december1

 


En utmanande vecka själv med barnen på gården och renovering

Den här veckan har varit extra allt. En blandad kompott vecka i full rulle.

Första utmaningen – mannen har varit bortrest hela veckan! Det betyder att jag axlar ansvaret för två barn, 12 får, 9 hönor, två katter och en stor gård. Alla ska ha mat och allt och alla ska pysslas om, självklart!

Inleder dessutom förra helgen med att fara runt efter kakel, och organisera en renovering. Då vi någon dag innan bestämt oss för att renovera dusch, hall och skrubben i röda huset (gårdens gästhus), eftersom det luktat avlopp och vi befarat vattenläcka. Vilket senare bekräftades. Men eftersom jag har varit med om att bygga ett helt bostadshus förut har jag blivit rätt bra på att fatta snabba beslut. Jag handlade allt kakel och klinker till rummen på tre timmar.

På måndagen jagar jag mer material och jobbar ute på gården. Det är storm och regn ute. Gör en pepparkaksdeg när barnen somnat.

storm

På tisdagen håller jag som vanligt mitt yogapass på Hälsomagasinet i Nyköping. Men först efter att ha skjutsat barnen till förskolan och givit djuren mat. Samt även besökt bikuporna och givit dem en ny vinterjacka. Jag och Harriet, som jag har kuporna med lindar vindpapp runt kuporna för att ge dem extra skydd mot vinterns kyla och blåst. Senare på eftermiddagen en träff med byggarna. Bakar pepparkakor med barnen på kvällen. Solen kikar fram!

bikupor

pepparkakor

sol

På onsdagen hade jag besök av veterinären som kom för att ta blodprover på 7 stycken av fåren. Fåren hade inte alls lust att bli infångade. Fick till nästa gång lära mig att det är bättre att hålla dem i en liten fålla från början, så att de inte kan springa så långt. Jag kände mig lite som en cowboy, då det handlar om att få tag på fåret och sedan ställa sig gränsle över det och hålla fast det åt veterinären. Jag  fick mig några åkturer och dagen efter hade jag träningsverk i armarna. Handlade även panel med svärfar, och var i kontakt med försäkringsbolaget.

Fåren här i något lugnare tillstånd:

får

På torsdagen en härlig inspirerande lunchträff med en ny väninna. Känner mig uppmuntrad och får ny energi. Mystiskt väder!

mystiskt väder

På fredagen byggarna påbörjar renoveringen. Åker med barnen till biblioteket, träffar några vänner. Tar med barnen till min fysioterapeut för en ryggbehandling. Summerar veckan…andas ut.

bygget

 


Inreder med vitage och fokuserar på insidan

Den här tiden på året fokuserar jag på insidan.

Insidan av mig själv och min familj och insidan av mitt hus. Jag fyller på med vitaminrik mat och letar vintagefynd till huset.

Hittade den här vackra lampan i en antikaffär i Nyköping. Den passar galant in i vårt 1800-tals hus.

November4

Fick denna tavla av en gammal dam. Ska den upp på väggen eller ej?

November 3

Vår nyrenoverade farstu är fortfarande inte inredd. Har du något tips? Tänkte måla det här bordet och köpa ett par gamla stolar till det. Kan bli ett mysigt frukostbord när första solen ligger på i vår. Funderar även på att ha en kökssoffa på andra sidan, med förvaring. Vill verkligen utnyttja den härliga ytan på bästa vis. 

November2

November1

Smaskiga vitaminer!
November


Artur Granstedt, docent i ekologisk odling, ger svar på tal till forskarna

Här nedan ger Artur Granstedt svar på tal till forskarna på SLU. Texten är kopierad från SVD Opinion

 

En del av en kampanj mot ekomat

Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Sedan en tid tillbaka pågår en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket. Det är kanske inte så konstigt. De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande. Dessutom är det ett helt agrovetenskapligt paradigm som ännu verkar vara förhärskande på Sveriges Lantbruksuniversitet som ifrågasätts.

Det senaste inlägget i denna kampanj kommer också från fyra forskare vid SLU, som skrivit boken ”Den ekologiska drömmen” som presenterades på SvD Brännpunkt 16/12. Det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.

I artikeln påstås att  ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört  med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ”entydiga”. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text. Säkert kan man hitta stöd i några forskningsrapporter, men ett överväldigande forskningsmaterial talar i motsatt riktning. Man bygger i stort sett hela argumentationen på ett felaktigt antagande om att ekologiskt jordbruk generellt ger mycket mindre skördar. Ser man efter i svensk jordbruksstatistik är många ekoodlingar som redovisas bara delvis ekologiska i verklig bemärkelse: De skulle kunna kallas extensiva konventionella odlingar där man tagit bort konstgödsel och bekämpningsmedel. En del är under omställning och har lägre skörd innan man kommit igång med växtföljder, med balans mellan närande och tärande grödor, och väl fungerande kretslopp med djurhållning och växtodling. Jämförelserna blir helt missvisande.

Mer seriösa jämförelser visar att vilken typ av jordbruk som ger störst skörd beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större. Sveriges lantbruksuniversitets långliggande jämförande gårdsförsök utanför Piteå under 10 år med konventionell och ekologiskt kretsloppsjordbruk visade däremot på samma eller något högre skördar och produktion i den ekologiska odlingen med växtodling och djurhållning. Tittar man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling, med kretslopp, och humusuppbyggande kvävesamlande grödor som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt med ekologisk odling redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell.

Propagandan om att ekologiskt jordbruk hotar livsmedelsförsörjningen och att det är vägen till världssvält är således nonsens och bygger på vinklade beräkningar.

Lika befängt är debattörernas påstående att det ekologiska jordbruket är lika belastande för Östersjön, som det konventionella. Tillför man lika mycket kväve så läcker det också lika mycket. Visst! Men det handlar om jordbrukets struktur. Grundorsaken till övergödningen är specialiseringen med konstgödselberoende växtodlingsgårdar i vissa regioner och foderinköpande djurgårdar i andra. Det innebär att stallgödseln inte används effektivt utan mycket läcker ut i Östersjön. Det är helt enkelt ett systemfel, ett brutet kretslopp, i dagens konventionella jordbruk som gör att näringsämnena hamnar på fel ställe.

Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.

Det har i forskning och fältförsök visat sig att ett mer naturligt kretslopp av näringsämnen ger högre näringsvärden i matråvarorna, bland annat mineraler. Mindre tillförsel av kväve till systemet ger betydande fördelar inte bara för havet och klimatet men också proteinkvalitén i odlingsprodukterna. Till det kommer naturligtvis värdet i att slippa risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedlen och miljön. Ulltunaforskarna försöker göra en poäng av att de ekologiska produkterna inte är ”giftfria”. Och visst kan det komma giftiga ämnen från industriutsläpp, biltrafik eller konventionella odlingar i grannskapet. Men det är faktiskt allvarligare om man dessutom avsiktligt sprutar giftiga ämnen på grödorna.

På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.

ARTUR GRANSTEDT

docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS


Gör en uppiggande syrlig grönkålssallad med grapefrukt

 Längtar du efter något uppiggande att stoppa tänderna i?

När dagarna är som gråast har jag sug efter c-vitamin och uppfriskande mat. Idag var det så här mörkt ute kl 10:00 på morgonen. Jag längtade efter en näringsrik boost och gjorde en uppfriskande grönkålssallad till lunch.

November5

I denna hade jag även avokado, grapefrukt, morot och mjölksyrad rödbeta (hemmagjord med ingefära och vitkål). Toppade den med chia- och hampafrön, och olivolja. Helt fantastiskt syrlig och god!

November

 

 

 


Hemmagjord chokladkaka med stevia och dadlar

Har länge varit sugen på att försöka göra egen choklad. Idag, en helt vanlig tisdag, såg det ut så här … 

Så här såg min dag ut idag;

  • Lämnade barnen på förskolan.
  • Åkte hem och släppte ut hönorna och matade fåren och katterna.
  • Beställde en hallmatta från Norrgavel till den fina nyrenoverade farstun.
  • Satte på en tvättmaskin.
  • Kollade mejlen.
  • Förberedde dagens yogapass.
  • Åkte till Nyköping och höll ett lunchpass på Hälsomagasinet.
  • Hade ett inspirerande möte efter passet.
  • Hämtade barnen.
  • Hemma med trötta och halvsjuka barn.
  • Gjorde en hemmagjord chokladkaka. Se receptet nedan.
  • Något uppiggade och barnen något gladare!
  • Hemmafix och middag.

Så här strålande vacker var morgonen. Det blir mörkt på kvällarna och vi har nu satt upp två vackra lyktstolpar från Kulturbelysning, som lyser upp i mörkret.

morgon

Fåren har fått möjlighet till inomhusvistelse inför vinter och utfodras nu två gånger varje dag.

fåren

Sist men inte minst dagens chokladkaka!

choklad

Recept:

1dl kokosolja

1 dl kakaosmör

2 msk raw kakao

1 1/2 tsk vaniljpulver

några droppar stevia (eller lönnsirap, agave)

1 msk chiafrön

4 st dadlar i små bitar

Mängden av ingredienserna går att variera beroende på önskad smak och mängd. Smaka dig fram!

Smält smör och olja och rör i övriga ingredienser. Häll i en avlång form med smörpapper i och ställ kallt.


Så här kommer bina på plats

Så gick en dröm i uppfyllelse! Jag är nu biodlare och i helgen var det dags att hämta bina!

Vilka fantastiska möjligheter med egna bin, och egen honung och bipollen – ett av naturens kraftfullaste livsmedel!

Så här såg det till när de kom på plats.

 

Här är bina på plats. De gillar ett dragfritt läge.

Bina

 

Kuporna hämtades i släp. De håller sig inne nu, så inga problem med kringflygande bin!

Bina1

 

Ca 40 kg att bära!Bina2

Bina3

 

Fundamentet på plats först. Det är viktigt att det är helt rakt och stabilt.

Bina4

Bina5


Hur är det att ha gård?

Hur är det att ha gård och hur får ni det att gå ihop? Axlar ni arbetet?

Frågorna fick jag via mejl här om dagen av en tjej som heter Anna. Hon gick själv i gårds-tankar och hade funderingar kring den ekonomiska biten, samt hur pass mycket arbete vi lägger ner.

– Att ha gård ger och tar ständigt i energi.

Vårt mål är att så småningom ta upp mot 80% av den maten vi äter från gården. I dagsläget ser det inte ut så, och både jag och min man arbetar vid sidan om gården. Själva gården drar endast in en liten summa idag, genom det hus vi hyr ut, samt lite försäljning av djur (lamm och höns som livdjur) och mindre produkter från gården (ägg).

Vi har många utgifter, och min man är den som arbetar mest vi sidan av med ledarskapsträningar. Yogan är ett litet extra tillskott (som ska utvecklas).

Tanken är att utveckla gården och att som sagt bli mer självförsörjande och få in mer ekonomi från gården.

Ställ in dig på att det är riktigt mycket jobb med en gård. WWOOFarna hjälper till om somrarna och vi är mycket nöjda med deras insatser. Visst, vi axlar arbetet på gården. Men all den extra hjälp vi kan få är guld värd. Gården är som en levande organism som ständigt ger och tar i energi.

Vänliga Hälsningar
Julia Lindeborg


Har du blivit tvungen att gå tillbaka till ruta ett någon gång?

Ja då vet du hur det känns.

Ibland tvingas man starta om på nytt.

Vårt trädgårdsland stod där praktfullt i slutet av sommaren. Grönsakerna och blommorna växte och frodades. Vi hade arbetat hela sommaren med att bygga upp det. Odlingsbäddarna var klara. Det var vackert!

Men så fick vi stopp i avloppet, och från en dag till en annan så var vi tillbaka på ruta ett. Ja, rent utsagt, för just precis hela trädgårdslandet blev uppgrävt. Vi var tvungna till det, för det var lika bra att byta ut hela systemet nu. Det hade säkerligen känts ännu dystrare fem år framåt i tiden, med en ännu mer etablerad odling.

Men vad lär man sig av det? Tja, kanske att det faktiskt inte är så illa, att trilla tillbaka ibland. För nu har vi möjlighet att göra det ännu bättre nästa gång!

Hjälp, jag har en grävmaskin utanför mitt köksfönster. Det jobbar sig rakt genom trädgårdslandet!

börja om på nytt 4

 

Börja om på nytt

 

Återskapandet har påbörjats, och höstlöven kommer väl till pass som marktäckare.

börja om på nytt 2

börja om på nytt 3