Framtidsgården

God mat och inspiration i Järna

Vi var i Järna här om dagen och hade ett möte med Saltå Kvarn. Vi kan stolt meddela att vi kommer leverera havre till dem framöver. Efter mötet besökte vi den nya fantastiska restaurangen i Ytter Järna. Jag gillar hur de presenterar sitt te med egenplockade örter. Så enkelt att plocka och torka örter för att ha till te hela året om.

Saltå

Saltå1

Saltå2


Så kan du tänka mer hållbart kring dina matinköp – Tankar kring att bevara färsk frukt och grönt långsiktigt

Klimatsmart och ekonomiskt att bevara frukten och grönsakerna från sommaren.

Jag fascineras av naturens, och i detta fall frukt- och grönsakers motståndskraft och hållbarhet. Är det inte häftigt att vi fortfarande kan skörda purjolök från grönsakslandet, fast det redan varit både frost och snö ute. Vilken fantastisk grönsak måste det inte vara som kan stå emot kyla och ändå hålla sig fräsch så långt in på året. Och med tanke på det finns det också faktiskt även salladssorter som klarar lite minusgrader. Pumpan är en annan som också klarar sig länge, även grönkålen.

december 3

Vi har dessutom hela vindstrappan full av pumpor som bevaras i kylan i trappan till vår oisolerade vind. De ligger där tillsammans med korgar fulla med vackert skinande röda höstäpplen och nyligen skördade jordärtskockor. Potatisen bevaras i jordkällaren.

Förr hade väl var och vartannat hushåll ett grönsaks- frukförråd. En kall yta, ett skafferi, en jordkällare där det bevarades potatis, marmelader, inläggningar och frukt och grönt från sensommaren.

Jag skulle nog våga påstå att vår tid är långt ifrån tänkandet med att försöka bevara den hela och färska grönsaken eller frukten. Många ägnar sig åt marmelad och saftkok. Men med upphettningen försvinner också många näringsämnen och många av dessa konserveringsmetoder är också sockerkrävande. Hejar istället på mjölksyrning av grönsaker som bevarar grönsakerna på ett hållbart och hälsosamt vis.

fermentation

Det byggs toppmoderna hem. Men inga skafferier. Jag kommer ihåg min mormor och morfars skafferi hemma i deras villa i Bromma. Jag kommer till och med ihåg doften i skafferiet från olika inläggningar. Kanske sparades även där lite ägg, och kanske morötter och potatis från sommaren som fortfarande var så där lite otvättade och halvt jordiga. Det luktade natur(ligt).

Att odla men att sedan också lära sig bevara. Och bevara långt in på året. Det glädjer mig otroligt den här tiden på året att till exempel slippa köpa inflygna ekologiska äpplen från Argentina, bara för att det inte går att hitta svenska. Jag har mina egna, från äppelträdet i somras.

äppelträd

Jag skickar ut en tankeställare och utmaning. Utmaningen är att tänka mer långsiktigt kring din odling, eller dina matinköp. Kan du köpa mer efter säsong? Hur kan du bevara? Kan du få, köpa, eller plocka äpplen, pumpa, jordärtskocka någonstans i Augusti/September, så att du har ett lager ända in i det nya året? Det tål att tänkas på. Det är både ekonomiskt och klimatsmart. Just nu finns det fin grönkål i butikerna. Den går bra att bevara i frysen. Vi använder den fryst i smoothies och i matlagning.

Så här vackert var det på gården till första Advent. Isen hade precis börjat lägga sig, och jag gick ut för att skörda några purjolökar. 🙂

December

 

december1

 


Inreder med vitage och fokuserar på insidan

Den här tiden på året fokuserar jag på insidan.

Insidan av mig själv och min familj och insidan av mitt hus. Jag fyller på med vitaminrik mat och letar vintagefynd till huset.

Hittade den här vackra lampan i en antikaffär i Nyköping. Den passar galant in i vårt 1800-tals hus.

November4

Fick denna tavla av en gammal dam. Ska den upp på väggen eller ej?

November 3

Vår nyrenoverade farstu är fortfarande inte inredd. Har du något tips? Tänkte måla det här bordet och köpa ett par gamla stolar till det. Kan bli ett mysigt frukostbord när första solen ligger på i vår. Funderar även på att ha en kökssoffa på andra sidan, med förvaring. Vill verkligen utnyttja den härliga ytan på bästa vis. 

November2

November1

Smaskiga vitaminer!
November


Artur Granstedt, docent i ekologisk odling, ger svar på tal till forskarna

Här nedan ger Artur Granstedt svar på tal till forskarna på SLU. Texten är kopierad från SVD Opinion

 

En del av en kampanj mot ekomat

Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Sedan en tid tillbaka pågår en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket. Det är kanske inte så konstigt. De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande. Dessutom är det ett helt agrovetenskapligt paradigm som ännu verkar vara förhärskande på Sveriges Lantbruksuniversitet som ifrågasätts.

Det senaste inlägget i denna kampanj kommer också från fyra forskare vid SLU, som skrivit boken ”Den ekologiska drömmen” som presenterades på SvD Brännpunkt 16/12. Det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.

I artikeln påstås att  ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört  med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ”entydiga”. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text. Säkert kan man hitta stöd i några forskningsrapporter, men ett överväldigande forskningsmaterial talar i motsatt riktning. Man bygger i stort sett hela argumentationen på ett felaktigt antagande om att ekologiskt jordbruk generellt ger mycket mindre skördar. Ser man efter i svensk jordbruksstatistik är många ekoodlingar som redovisas bara delvis ekologiska i verklig bemärkelse: De skulle kunna kallas extensiva konventionella odlingar där man tagit bort konstgödsel och bekämpningsmedel. En del är under omställning och har lägre skörd innan man kommit igång med växtföljder, med balans mellan närande och tärande grödor, och väl fungerande kretslopp med djurhållning och växtodling. Jämförelserna blir helt missvisande.

Mer seriösa jämförelser visar att vilken typ av jordbruk som ger störst skörd beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större. Sveriges lantbruksuniversitets långliggande jämförande gårdsförsök utanför Piteå under 10 år med konventionell och ekologiskt kretsloppsjordbruk visade däremot på samma eller något högre skördar och produktion i den ekologiska odlingen med växtodling och djurhållning. Tittar man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling, med kretslopp, och humusuppbyggande kvävesamlande grödor som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt med ekologisk odling redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell.

Propagandan om att ekologiskt jordbruk hotar livsmedelsförsörjningen och att det är vägen till världssvält är således nonsens och bygger på vinklade beräkningar.

Lika befängt är debattörernas påstående att det ekologiska jordbruket är lika belastande för Östersjön, som det konventionella. Tillför man lika mycket kväve så läcker det också lika mycket. Visst! Men det handlar om jordbrukets struktur. Grundorsaken till övergödningen är specialiseringen med konstgödselberoende växtodlingsgårdar i vissa regioner och foderinköpande djurgårdar i andra. Det innebär att stallgödseln inte används effektivt utan mycket läcker ut i Östersjön. Det är helt enkelt ett systemfel, ett brutet kretslopp, i dagens konventionella jordbruk som gör att näringsämnena hamnar på fel ställe.

Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.

Det har i forskning och fältförsök visat sig att ett mer naturligt kretslopp av näringsämnen ger högre näringsvärden i matråvarorna, bland annat mineraler. Mindre tillförsel av kväve till systemet ger betydande fördelar inte bara för havet och klimatet men också proteinkvalitén i odlingsprodukterna. Till det kommer naturligtvis värdet i att slippa risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedlen och miljön. Ulltunaforskarna försöker göra en poäng av att de ekologiska produkterna inte är ”giftfria”. Och visst kan det komma giftiga ämnen från industriutsläpp, biltrafik eller konventionella odlingar i grannskapet. Men det är faktiskt allvarligare om man dessutom avsiktligt sprutar giftiga ämnen på grödorna.

På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.

ARTUR GRANSTEDT

docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS


Gör en uppiggande syrlig grönkålssallad med grapefrukt

 Längtar du efter något uppiggande att stoppa tänderna i?

När dagarna är som gråast har jag sug efter c-vitamin och uppfriskande mat. Idag var det så här mörkt ute kl 10:00 på morgonen. Jag längtade efter en näringsrik boost och gjorde en uppfriskande grönkålssallad till lunch.

November5

I denna hade jag även avokado, grapefrukt, morot och mjölksyrad rödbeta (hemmagjord med ingefära och vitkål). Toppade den med chia- och hampafrön, och olivolja. Helt fantastiskt syrlig och god!

November

 

 

 


Hemmagjord chokladkaka med stevia och dadlar

Har länge varit sugen på att försöka göra egen choklad. Idag, en helt vanlig tisdag, såg det ut så här … 

Så här såg min dag ut idag;

  • Lämnade barnen på förskolan.
  • Åkte hem och släppte ut hönorna och matade fåren och katterna.
  • Beställde en hallmatta från Norrgavel till den fina nyrenoverade farstun.
  • Satte på en tvättmaskin.
  • Kollade mejlen.
  • Förberedde dagens yogapass.
  • Åkte till Nyköping och höll ett lunchpass på Hälsomagasinet.
  • Hade ett inspirerande möte efter passet.
  • Hämtade barnen.
  • Hemma med trötta och halvsjuka barn.
  • Gjorde en hemmagjord chokladkaka. Se receptet nedan.
  • Något uppiggade och barnen något gladare!
  • Hemmafix och middag.

Så här strålande vacker var morgonen. Det blir mörkt på kvällarna och vi har nu satt upp två vackra lyktstolpar från Kulturbelysning, som lyser upp i mörkret.

morgon

Fåren har fått möjlighet till inomhusvistelse inför vinter och utfodras nu två gånger varje dag.

fåren

Sist men inte minst dagens chokladkaka!

choklad

Recept:

1dl kokosolja

1 dl kakaosmör

2 msk raw kakao

1 1/2 tsk vaniljpulver

några droppar stevia (eller lönnsirap, agave)

1 msk chiafrön

4 st dadlar i små bitar

Mängden av ingredienserna går att variera beroende på önskad smak och mängd. Smaka dig fram!

Smält smör och olja och rör i övriga ingredienser. Häll i en avlång form med smörpapper i och ställ kallt.


Så här kommer bina på plats

Så gick en dröm i uppfyllelse! Jag är nu biodlare och i helgen var det dags att hämta bina!

Vilka fantastiska möjligheter med egna bin, och egen honung och bipollen – ett av naturens kraftfullaste livsmedel!

Så här såg det till när de kom på plats.

 

Här är bina på plats. De gillar ett dragfritt läge.

Bina

 

Kuporna hämtades i släp. De håller sig inne nu, så inga problem med kringflygande bin!

Bina1

 

Ca 40 kg att bära!Bina2

Bina3

 

Fundamentet på plats först. Det är viktigt att det är helt rakt och stabilt.

Bina4

Bina5


Ketchup på kombutcha en lyckad kombi som barnen gillar

Här kommer ett tips på en enkel och snäll ketchup!

Barnen har kommit till den åldern då de börjar vilja ha ketchup. Hur mycket socker innehåller köpeketchupen? Hur som helst känns den inte som ett alternativ. Har dessutom börjat läsa boken Det Sötaste Vi Har om socker och växande kroppar av vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. Därför experimenterar jag som bäst.

I dagarna blev det en ketchup på kokosvatten, tomatpurée, salt och peppar. Jag tänkte att kokosvattnet skulle kunna ge lite sötma. Men den gick någorlunda hem.

Men det som verkligen har funkat är en variant med Kombutcha. Jag blandar helt enkelt tomatpurée, kombutcha, lite salt och peppar. Kombutchan har en söt smak lite åt vinäger-hållet (i alla fall den som man gör själv), och barnen äter den gladeligen.

Vad har du för ketchup tips?

ketchup

 

 


Visst känns det underligt att köpa färska äpplen i Mars? Så kan du följa säsongens utbud.

Reflektioner kring att leva efter säsongens utbud och att förädla.

Nu är skogen full av svamp, och höstäppelträden fullständigt lyser i sin fulla äppelprakt. 

Tydligen så plockar vi i Sverige endast 1 % av all svamp i skogen, och Finnarna 2-3%.

Sommaren är över och frysen är full av Grönkål. Skafferiet fullt av torkade örter.

När jag i helgen båda fyllde svampkorgen till bredden och plockade kartonger fulla med praktfullt skinande röda äpplen, kände jag mig mycket rik. Vilken fantastiskt tillgång som växer bara några steg från mitt hus! Det som också slår mig är hur det fullkomligt tar emot i kroppen av tanken på att köpa dessa vackra äpplen – 4 st (ekologiska äpplen från Argentina), för 30 kr i Mars! 

Jag tänker nu på hur jag ska försöka bevara dessa äpplen så att de räcker så långe som möjligt. Vi har en jordkällare, men senaste äppelplockningen hade mössen lagt beslag på. Måste alltså hänga dem i taket. Sen tänkte jag göra äppelringar och torka ett gäng. Äpplen är urenkla att torka. Gör ringar och häng i taket!

Svampen och örterna torkar jag för framtida matlagning.

Jag känner mig mer och mer motiverad att konsumera efter säsong. Att köpa det som växer naturligt för säsongen. Men nyckeln för mig ligger i att odla så mycket som möjligt själv och sedan att lära mig förädla, så att man kan njuta av det i månader framöver.  

Vi har kommit en bit på vägen och odlar grönsaker, torkar örter, svamp, mjölksyrar grönsaker, har egna höns som ger fina ägg och har potatisen i jordkällaren (förra året räckte potatisen långt in på våren). Nästa steg är att odla och mala vårt egen mjöl.

Men även fast man inte har tillgång till en åker eller en odlingsbädd, så går det att köpa efter säsong och förädla. Just nu kolla till exempel efter rotfrukter och Pumpa!

Hmm – undra om det skulle vara gott att göra Pumpa-chips!?

Har du egna äpplen i villaträdgården kan det vara en idé att ställa ut några äpplen i en korg på gatan för förbipasserande.

svamp

grönkål

pumpa

 

örter2

äppelträd


Drömmer du om livet på landet? Fråga mig om hur det är.

Intresset för lantliv har ökat påtagligt de senaste åren. Många storstadsbor längtar efter ett liv närmare naturen. Jag själv kommer från en hektisk tillvaro i Londons mediavärld via Stockholm och nu, sedan två år tillbaka, har familjen slagit sig ned på en gård utanför Nyköping. Tidningen NYK hade läst bloggen och hörde av sig. De ville höra min historia.

Läs om den i senaste numret som även finns på webben – www.nyk.nu

Tycker du att livet på landet lockar? Det vore jättekul att höra om dina funderingar i så fall. Har du några frågor om livet på landet – skriv till mig, som nu  har en dos lantliv i bagaget!

Brevbilaga-4