Annons
Annons

Fredrik Paulún om tarmflorans vikt för magen – och allmänhälsan

Ny forskning visar att vår tarmflora påverkar vår hälsa betydligt mer än vi hittills trott. Näringsfysiologen Fredrik Paulún tipsar om vad vi bör göra, och inte göra, för att få balans bland tarmbakterierna – och därmed rädda både hälsan och magen. Själv har han bra balans i sin tarmmiljö, menar han. "Jag käkar mina fullkornsprodukter och jag kör probiotika, sådana här små kapslar. Då har jag fått det jag behöver."

Redaktionen

20 december, 2015
Fredrik Paulún om tarmflorans vikt för magen – och allmänhälsan
Dela inlägget

Ny forskning visar att vår tarmflora påverkar vår hälsa betydligt mer än vi hittills trott.
Näringsfysiologen Fredrik Paulún tipsar om vad vi bör göra, och inte göra, för att få balans bland tarmbakterierna – och därmed rädda både hälsan och magen.
Själv har han bra balans i sin tarmmiljö, menar han.
– Jag käkar mina fullkornsprodukter och jag kör probiotika, sådana här små kapslar. Då har jag fått det jag behöver.

I kroppen finns dryg tio meter tarmar. Tunntarmen är sju till nio meter lång och tjocktarmen ungefär en meter. Här finns också något som kallas tarmflora, som är vad miljön i tarmen kallas.
Det är här saker och ting händer – och här vår hälsa styrs ifrån, berättar näringsfysiologen Fredrik Paulún i TV4 Nyhetsmorgon.

Tarmfloran har makten över hälsan
Fredrik Paulún beskriver tarmfloran som ett slags ekosystem.
– Det (tarmfloran) är bakterier och enormt många. Det finns fler celler i din tarmflora än det finns i din kropp och det är egentligen de som har makten.
Det intressanta är att de här bakterierna, som väger så mycket som två, tre kilo gör en hel massa saker, berättar han.
– De producerar näring, olika typer av fettsyror, vitaminer. De kan även producera ämnen som kan prata med din hjärna, som göra att du blir stressad eller mår bra eller mår dåligt. Det är fascinerande fakta.
Men, tillägger han…
– Sedan finns det bakterier som gör gift också, och dem ska vi undvika.

Läs också: Probiotikaskolan: Lär dig mer om bakterierna som styr hälsan

”Nästan alla sjukdomar har någon komponent i just tarmfloran”
Forskningen säger nu att väldigt mycket mer än man tidigare trott hänger ihop när det gäller vår allmänhälsa och just den här bakteriefloran i tarmarna. Något Fredrik Paulún är mycket fascinerad över.
– Det är nästan så man undrar om det kan vara sant när man börjar läsa om det här, för det är så många olika punkter. Nästan alla sjukdomar och problem har någon slags komponent i just tarmfloran.
Han ger några exempel på sådant som tarmfloran påverkar.
– Immunförsvaret, ett mycket bra exempel. Med ett starkt immunförsvar blir du inte förkyld lika lätt och du kommer inte att drabbas av allvarliga sjukdomar, som cancer till exempel, i samma utsträckning – vilket ju påverkas av immunförsvaret.

Läs också: Barn som får probiotika är mindre benägna att bli sjuka

Vår renlighet skapar allergier
Enligt den nya forskningen är obalans i tarmfloran kopplat även till ökat antal allergier. För att vi helt enkelt lever lite för renligt.
– Det är ju väldigt undersökt idag, det här med hygienhypotesen. Att våra barn, till exempel, lever lite för renligt, förklarar han.
Även kontakt med djur gynnar ofta tarmfloran.
– Husdjur är bra i och med att man får bakterier från djuret och i och med att djuret är friskt är det här bra bakterier. Och det innebär att jag i min tur inte lika lätt blir allergisk. Det är en otroligt stark effekt.

Tarmbakterierna påverkar ”allt” – även vikten
Insikten om tarmflorans enorma betydelse för hälsan är tämligen ny.
– Jag pluggade näringslära för 20 år sedan och då sa man att, ja, det finns tarmbakterier men de gör inte så mycket. Nu säger vi tvärtom. De gör allt.
De påverkar även vikten, berättar han.
– Det som är intressant är att de påverkar där också, för de kan ju äta upp en del av näringen som gör att mindre hamnar i fettcellerna. Men det finns andra bakterier som gör tvärtom, som faktiskt gör oss feta, tillägger han och poängterar vikten av balans mellan de ”goda” och de ”onda” bakterierna.

Läs också: Dina tarmbakterier påverkar vilken effekt du får av din diet

Obalans ökar risken för diabetes och psykisk ohälsa
En obalanserad tarmflora ökar bland annat risken att utveckla diabetes.
– Diabetes typ 2 är ju en folksjukdom med över 400 000 är drabbade idag och många i riskzonen. Det ser man också påverkas av tarmfloran. Så den är väldigt viktig.
Den påverkar också direkt vår psykiska hälsa – på olika sätt, berättar han.
– Det här är fascinerande. Det är ämnen som frigörs från tarmfloran, alltså från bakterierna, som sedan går upp i hjärnan och där ger olika effekter. Och ångest, depressioner har man sett är kopplat till en dålig tarmflora. Så man kan må bättre bara man får lite ordning på det här.

Läs också: Probiotika kan skydda mot stroke

Prebiotika återställer balansen
För att må bättre och inte riskera sin hälsa finns det dock en hel del man kan göra, berättar han. Bland annat kostmässigt.
– Det finns ju en del saker som är viktiga att få i sig. Fibrer är nummer ett. Det är vad man kallar för prebiotika. Det är det som de bra bakterierna lever på, det de vill ha. Så äter du mycket frukt, bär, nötter och allt som innehåller fibrer är det bra.
Men ät varierat och bara lite fibrer åt gången, råder han.
– För med för mycket på en gång händer det grejer. Då blir vi svullna och får gas – och det är för att bakterierna producerar gas.
Det är upp till var och en att märka vad man tål eftersom vi alla är lite olika, menar han.
– Men äter du en liten portion med bönor till exempel, då ger det bara en bra tillväxt av nyttiga bakterier och blir inga magbesvär. Men trycker du i dig 200 gram på en gång blir du en ballong. Det är egentligen ett kvitto på att de här bakterierna som du vill ha faktiskt växer till och frodas, men sedan är det ju lite obekvämt kanske.

Läs också – Näringsfysiolog: ”Välj kapslar framför bakteriejuicer”

Antioxidanter är bränsle för goda bakterier
Även antioxidanter är gynnsam för miljön i vår mage. Men det måste vara antioxidanter av en särskild typ, berättar Fredrik Paulún.
– De kallas polyfenoler – och det här är helt nya rön. Bakterierna som vi vill ha fler av äter polyfenoler och de finns i kryddor, blåbär och rödvin till exempel – som alltså i måttliga mängder är bra i det här avseendet. Så man kan säga att de här antioxidanterna är ett slags bränsle för de här riktigt bra bakterierna.

Läs också: Skillnaden mellan olika typer av ”nyttiga bakterier”

Mjölksyrade grönsaker väldigt gynnsamt
Syrade produkter, så kallat fermenterade livsmedel, är otroligt gynnsamt för tarmmiljön, berättar han. Ett knep han själv beskriver som ”grymt”.
– Det bästa är när man äter syrade grönsaker, och även yoghurt och så, får man en naturlig produkt där bakterierna får växa och gotta till sig. Då får man väldigt många olika bakteriestammar och det är bra. Ju fler stammar man får i sig, desto bättre är det. Så man ska helst äta något syrat varje dag.

Läs också: Ny forskning bekräftar: Probiotika och fibertillskott hjälper vid IBS

Ett gott och enkelt knep
Som exempel på mjölksyrade produkter nämner han Smetana och andra mjölksyrade yoghurt- och mejeriprodukter.
– Även Kimchi, som jag tycker är det bästa som finns. Det är en koreansk fermenterad rätt på kål som jag brukar göra med alla möjliga grönsaker, som morot och broccoli och sådant. Sedan har jag min lilla skål stående som jag pytsar ut till varje rätt jag äter nästan. Det är inte mycket per gång men någonting, säger han.

Enkelt att syra själv hemma
Han tipsar om att man, utan större svårigheter, kan syra sina egna grönsaker hemma i en burk.
– Man ska ha dem under vatten. Anaerobt utan syre, det är då det börjar växa. Och burken ska vara tätt försluten, med en sådan här pysventil, helst. En glasburk med en sådan här gummilist så att överskottet av gas kan lämna burken. Annars kan det bli explosion.
Sedan kan man ha sina grönsaker i alla fall ett par veckor utan problem, hävdar han. Och man ska inte bry sig om att det kanske rör på sig lite därinne.
– När det börjar smaka lite härsket ska man ta bort det men så länge det bara är syrat är det bra. Man ser att det lever lite grand, det bubblar och det är bra. Det är bakterierna som gör det.

Läs också: Recept på mjölksyrade rotfrukter

Undvik antibiotika
Tre saker man däremot inte ska stoppa i sig är antibiotika, raffinerat socker och tillsatser. Fredrik Paulún förklarar.
– Antibiotika. Det hör man ju, det dödar biotan, alltså det som vi vill ha – tarmfloran. Så använd antibiotika bara när det verkligen, verkligen behövs.
Man bör se upp även med utländskt kött, som kan innehålla en viss antibiotikamängd.
– Det finns rester och det här är ett problem med importerade produkter. Djur växer snabbare om de får antibiotika, fast de är friska. Detta för att deras kroppar kan ägna sig åt tillväxt istället för att bekämpa parasiter. Så det (antibiotika) innebär att man får mer ekonomi i köttet. Så köper du importerad, billig kyckling till exempel kan det finnas där. Svenskt kött är bäst helt enkelt.

Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar BMI

Godis gör att dåliga bakterier tar över
– Vitt socker är en bov av många olika skäl. Ett skäl är att när du äter det finns det en speciell bakteriestam som växer till sig, som älskar det här. Den skickar då ut en signal i blodet att du ska äta mer socker, så det är jättelömskt. Då äter du mer socker, blir mer sötsugen och det växer till ännu mer och du får väldigt mycket av den här dåliga bakteriestammen. Den tar liksom över.
Så tyvärr godisälskare. Godis är riktigt dåligt för den som önskar balansera upp antalet goda bakterier i tarmen.
– Det är som gjort för att skada tarmfloran. Bara tillsatser och socker, det är det enda det består av.

Ät så tillsatsfritt som möjligt – och skippa bakteriedödande medel
Vissa tillsatser är väldigt ogynnsamma för vår mage och tarm. Ett exempel är konserveringsmedel, vars uppgift i maten är att hämma just tillväxt, berättar Fredrik Paulún.
– Det hämmar bakterier och olika typer av svampar och så. Det påverkar även tarmen givetvis.
Även sådana här bakteriedödande medel, som finns i disktrasor och sportkläder och liknande, har en stor, negativ effekt, berättar han. Som exempel nämner han ämnet Triclosan.
– Triclosan, det är ett läskigt ord. Det finns i en del tandkrämer och så där. Det ska man inte få i sig för det dödar nyttiga bakterier.
Han varnar för produkter som marknadsförs på grund av sin ”antibakteriella” effekt.
– Ni ska ha bakterier, de är viktiga. Men det gäller att få sådana som gör oss friska och inte sjuka.

Läs också: 22 positiva effekter av probiotika

Äter själv probiotikakapslar
På frågan om hur det står till med hans egen tarmflora är Fredrik Paulún skönt självsäker.
– Det står väldigt bra till. Jag käkar mina fullkornsprodukter, jag kör probiotika, sådana här små kapslar. Då har jag fått det jag behöver. Och sedan försöker jag att inte få i mig det här som vi har pratat om. Som tillsatser. Och antibiotika, det var mycket länge sedan.

Av Isabelle G Hedander

Annons
Fakta

Fakta

Tarmfloran påverkar bland annat:
Immunförsvaret
Allergier
Vikten
Risken för diabetes typ 2
Vår psykiska hälsa

4 ”goodies” för din tarm:
1. Fibrer (prebiotika)
2. Mjölksyrebakterier (Probiotika)
3. Antioxidanter (av typen polyfenoler)
4. Syrade grönsaker och yoghurt (fermenterat)

3 no-no´s för din tarm:
1. Antibiotika
2. Raffinerat socker
3. Tillsatser

Annons
Annons