Fria radikaler och antioxidanter

Historik
Begreppet fria radikaler, eller oxidanter, har varit känt i kemin sedan sekelskiftet. Fria radikaler har en mycket viktig funktion i ett brett spektrum av reaktioner och är värdefulla vid syntesen av ett flertal olika substanser. Under det senaste decenniet har intresset ökat markant angående fria radikalers påverkan på kroppens kemi. Det är ofta en fråga om jämvikt och därför är det viktigt att det även finns föreningar som har förmåga att balansera de fria radikalernas inverkan. Dessa kallas antioxidanter.

Fria radikaler – vänner och fiender
En atom eller molekyl som har en eller flera opariga valenselektroner i yttersta elektronskalet och som lätt engageras i en bindning brukar kallas en fri radikal. Fria radikaler är t.ex. många enkla atomer och atomjoner som väte, fluor, neon samt udda molekyler som hydroxylradikalen *OH och metylradikalen *CH3. De fria radikalerna kan vara mycket stabila mot nedbrytning men är ytterst reaktiva. De försöker förena sig med varandra och med andra atomer eller molekyler. Reaktiva föreningar som fria radikaler är energirika molekyler och atomer som ofta uppträder som kortlivade mellanprodukter vid kemiska reaktioner. Energirika atomer eller molekyler sägs vara aktiverade eller i upphetsat tillstånd.
Kedjereaktioner med fria radikaler startar med en s.k. kedjeinitierad reaktion som kräver någon form av energi (strålning, kemisk påverkan, värme) och gör att en atom eller molekyl får en oparig valenselektron. Det finns även kedjebärande reaktioner där 2 fria radikaler kan sägas återbildas via rotationsreaktioner, d.v.s. en radikal deltar i en reaktion som bildar en annan radikal, som i sin tur deltar i en reaktion som återbildar den första radikalen. Dessutom finns det av naturliga skäl även kedjeavslutande reaktioner, där den kinetiska energin måste tas upp av något ämne till exempel en hämmare eller antioxidant.
Radikaler är helt nödvändiga för den mänskliga överlevnaden, till exempel som skydd vid inflammationsprocesser, men de måste dock kontrolleras av antioxidanter.

Antioxidanter är nödvändiga i kroppen
Antioxidanter är alla substanser som förebygger eller avslutar kemiska kedjereaktioner där fria radikaler ingår. Substanser som har dessa egenskaper kan donera eller ta upp elektroner utan att själva omvandlas till reaktiva fria radikaler. Det finns två huvudgrupper av antioxidanter: endogena (kroppsegna) och de som kommer från kosten, med bioflavonid-antioxidanter som en mycket viktig undergrupp p.g.a. dess potens. Det finns starka antioxidanter (bioflavonoider, enzymer) och svaga antioxidanter (vitaminer, fettsyror), men de kan inte ersätta varandra eftersom alla deltar i ett mycket viktigt samarbete och måste vara i bra balans för att effektivt skydda mot ovälkomna fria radikaler.

 

5 olika typer av källor för antioxidanter
1. endogena antioxidanter som kroppen själv tillverkar.
2. antioxidanter som förekommer i maten.
3. antioxidanter från växtextrakt, frukt och grönsakskoncentrat, kryddor och örtextrakt.
4. antioxidanter i form av tillskott av fria aminosyror, vitaminer, mineraler och hormoner.
5. antioxidanter som tillsatser i livsmedel som konserverar maten.

1. Endogena antioxidanter
• glutation
• N-acetylcystein
• coenzym Q10
• urinsyra
• enzymer
• koppar/zink- och manganberoende
• superoxiddismutas (SOD)
• järnberoende katalas
• selenberoende glutationperoxidas
• bilirubin
• melatonin
• kväveoxid.

2. Antioxidanter från kost, växter, frukt och bär innehållande bland annat:

• C-vitamin
• E-vitamin
• betakaroten och övriga karotenoider
• gammalinolensyra
• bioflavonider t.ex. quercitin, pyknogenol.

3. Antioxidantrika växtkoncentrat (innehåller höga ORAC-värden)
• blåbär, hallon, björnbär, vinbär, körsbär, plommon, vindruvor, tranbär, havtorn, granatäpple
• kakao, korngräs, vetegräs, rajgräs, klorella, spenat, astaxanthin
• kryddor och örter som: gurkmeja, rosmarin, salvia, timjan, oregano, koriander, ginkgo, grönt te, vitt te.

4. Antioxidantrika kosttillskottskombinationer innehåller flera av följande ämnen:
• A-vitamin, betakaroten, blandade karotener, C-vitamin, bioflavonoider, selen, B-vitamin,
E-vitamin, blandade tokoferoler, alfaliponsyra, CoQ10, N-acetylcystein, L-cystein, L-metionin, L-glutation.

5. Antioxidanter som förekommer i livsmedel och har ett E-nummer t.ex.:
• E 140 klorofyll
• E 300 askorbinsyra
• E 306 tokoferolkoncentrat.

ORAC-värden
ORAC står för Oxygen Radical Absorbance Capacity. Det är ett värde som utvecklades av ”The National Institutes on Aging” i USA som mäter hur bra näringsämnen fångar upp fria radikaler. Det är en mätning av antioxidantaktivitet som hjälper oss att rangordna frukt, säd och grönsaker som har starkaste skyddande effekt mot skadan på hälsan från fria radikaler. Det mäter hur länge och till vilken mån ett födoämne eller andra kemikalier kan neutralisera ett oxidativt nedbrytande ämne. Ämnet heter peroxyl radikal och är en av flera viktiga fria radikalier som bidrar till tidigt åldrande samt utveckling av kroniska sjukdomar. ORAC använder peroxyl radikal som nyckel ämnet men det finns andra tester som har utvecklats för att mäta hur bra antioxidanter släcker aktiviteten hos andra farliga fria radikaler. NORAC mäter aktivitet mot peroxynitrit och HORAC mäter aktivitet mot hydroxyl radikaler.
Nya tester utvecklas som mäter en respons till en grupp av fria radikler som blir en kombination av ORAC, NORAC, HORAC och andra tester som kommer säkert att ge en mer omfattande mätning som flera kommer att använda i framtiden för att mäta hur ämnen i maten påverkar fria radikalier, men än så länge finns det mest medvetenhet, literatur och färdiga mätningar av ORAC-värden. Studier under början av 2000 talet har visat att ju större intag av frukt och grönsaker med höga ORAC-värden ju bättre skydd mot kroniska sjukdomar.
Ju flera oxidativa fria radikaler som ett födoämne kan sluka, desto högre ORAC-värde har det. Ju högre ORAC-värde desto bättre är ämnet för att hjälpa våra kroppar att motarbeta kroniska degenerativa sjukdomar, som cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Intag av ämnen med höga ORAC-värden ger oss ett bättre försvar.
Att äta många födoämnen som har höga ORAC-värden har visat sig höja antioxidantskyddet i blodet med hela 10–25 procent. En mycket färgrik kost som innehåller en hel del bär garanterar en daglig kost som höjer ORAC-värdena i blodet.
Ät minst en kopp av följande bärsorter eller frukter varje dag:
blåbär, hallon, jordgubbar, björnbär, plommon, russin, akaibär, tranbär, hjortron, smultron, gojibär, granatäpple eller mangostan. Olika juicer innehåller olika blandningar av värdefulla antioxidanter, av den anledningen så är det bra med variation. Som alternativ till frysta bär i gröten kan man dricka ett glas tranbärs- eller granatäppeljuice på morgonen.
En annan variant är att dricka en greensdryck varje morgon som innehåller bland annat vetegräs, korngräs, klorella, blandat med exempelvis bär eller banan för en mycket god och näringsrik smoothie. Det försäkrar att du börjar dagen med höga ORAC-värden. Istället för sockerdränkt sylt, använd frysta bär som tinas upp.
Lägg till i filen, gröten, müslin, på smörgåsarna eller liknande.

Jordbruksdepartementet i USA har gjort en topp 10-lista på de mest populära bären och frukterna som innehåller mest antioxidantskydd (högsta ORAC-värden):
• Blåbär
• tranbär
• björnbär
• hallon
• jordgubbar • äpplen
• körsbär
• plommon
• avokado
• päron

Det finns flera orsaker varför jag gång på gång upprepar varför man ska äta minst 10 portioner frukt och grönsaker:
• 10+ portioner ger höga ORAC-värden som skyddar dig mot kroniska sjukdomar.
• De friskaste folkgrupperna i världen äter oftast motsvarande minst 10 portioner.
• Det säkra högre intag av fibrer som ger bättre magfunktion och hälsa.
• Det finns många studier som säkrar de positiva hälsoeffekterna av minst 10 portioner.
• Det ersätter plats för mycket annat som är mindre hälsosamt. Om du äter 2 morötter som mellanmål så blir du inte lika sugen på godis eller vitt bröd med marmelad.
• Variationer av olika färgämnen och fytokemikalier i en växtbaserat diet exponerar dina gener för ämnen som förbättrar dina chanser att uppnå din optimala genetisk kapacitet. De hjälper till att förbättra cell kommunikationen som leder till bättre nyckel funktioner som hormonbalans, avgiftningsfunktioner, neurologiska funktioner, psykologisk balans och ett starkt immunförsvar.
• Du förtjänar ett mycket bra hälsotillstånd istället för ett nedsatt eller lagom bra tillstånd.

Radikalerna behövs
Stora mängder radikaler bildas i vita blodkroppar (makrofager och granulocyter) när bakteriella infektioner ska bekämpas och vid bekämpning av cancer (även om cancern inte har sitt ursprung i en attack av fria radikaler).
Fria radikaler kan illustreras som kroppens kemiska vapenarsenal. Tyvärr kan dessa vapen komma i ”fel händer” och kan då åstadkomma stor skada i kroppen.
I kroppens ämnesomsättning är det i första hand de fria radikalerna som bildas av syremolekyler som är intressanta. De två viktigaste är superoxid-radikalen och hydroxyl-radikalen. Singlettsyre är en syremolekyl och fri radikal som sägs vara i exciterat tillstånd (förhöjd energi) och därigenom är reaktiv. Peroxidjonen, en syremolekyl med två extra elektroner, bildar fria radikaler i närvaro av fria järn- eller kopparjoner.
Uppkomsten av ovanstående reaktiva syrevarianter sker i kroppens ämnesomsättning (oxidationer), men genom miljögifter får vi i oss ett stort överskott av ämnen som kan initiera en mängd fria radikaler i kroppen.

Yttre ämnen och faktorer som kan initiera fria radikaler i människokroppen

 

Organ som påverkas 

 

Ämnen och faktorer som påverkar 

 

generellt påverkande fysikaliska faktorer

 

 

 

UV-ljus

magnetism

radioaktiv strålning

 

via lungorna

 

luftföroreningar, t.ex. tobaksrök, bilavgaser m.m.

 

via huden

 

kemikalier

salvor

 

via födan

 

kemikalier

carcinogener

härsken eller överhettad mat

tungmetaller

 

Övrigt

 

hög fysisk aktivitet

inflammation

Antioxidanter och radikaler i ett ständigt samspel
Av ovanstående fakta kan det tyckas vara farligt att leva och det är det tyvärr också om man inte är medveten om hur miljön kan påverka oss. När nivån av fria radikaler blir för hög hamnar kroppen i ett stadium som kan kallas oxidativ stress. Vid stress, fysisk eller psykisk, startas en mängd nedbrytande reaktioner i kroppen, det vill säga oxidationer. Detta är ändamålsenligt i det akuta skedet, men om stressen kvarstår en längre tid kan förråden av viktiga antioxidanter utarmas. De sjukdomar som kan härledas till tillstånd där fria radikaler kan vara involverade är många och omfattar mer eller mindre alla tillstånd.
Att härleda det utomordentligt komplexa samspelet mellan antioxidanter och fria radikaler i kroppen är en vetenskap i sig och låter sig inte göras här, varför bara en vågad förenkling kommer att beskrivas.

Antioxidanter stärks av näringsämnen
Antioxidanter förekommer naturligt i kroppen men p.g.a. ökad miljöbelastning och stress samt mindre fullvärdig kost behövs oftast tillskott av dessa. Av de antioxidanter som produceras i kroppen är de viktigaste enzymer som t.ex. SOD (superoxiddismutas), glutationperoxidas, metioninreduktas och katalas.
För att dessa skall bildas och fungera som antioxidanter behövs tillräckliga mängder av livsviktiga näringsämnen. För SOD behövs zink, koppar och mangan. För glutationperoxidas behövs selen och vitamin B2 som omvandlar glutationdisulfid till glutation. Genom födan erhålls mer eller mindre viktiga antioxidanter som t.ex. bioflavonoider, C-vitamin, E-vitamin, betakaroten, coenzym Q10, zink, koppar, mangan, aminosyran L-cystein och fettsyror som GLA (gammalinolensyra) trots att GLA själv lätt härsknar och behöver blandas med exempelvis E-vitamin för att hålla sig stabil.

Fria radikaler bildas och tas om hand i kroppen
Endogena fria radikaler produceras i mitokondrierna vid avgiftning i levern, i vita blodkroppar, i adrenalin-metaboliter och i neurotransmittorer. De 2 sista källorna kan förklara kopplingen mellan stress och sjukdom.

Bildandet och omhändertagandet av fria radikaler kan beskrivas så här:
(I) Syre och näring deltar i cellmetabolismen, där (II) energiproduktion äger rum och ATP (kroppens viktigaste energimolekyl) bildas. Från detta ”kraftverk” bildas slaggprodukter i form av bland annat fria radikaler, som behöver tas omhand för att inte vålla allvarliga cellskador (III).
I första hand bildas superoxidradikaler som deaktiveras av SOD, fettperoxid- och väteperoxid-radikaler som deaktiveras av glutationperoxidas, hydroxylradikaler (kroppens ”atombomb”) som deaktiveras av metioninreduktas och överskott av väteperoxid som deaktiveras av katalas. På cellnivå utgör väteperoxid ett mycket allvarligt hot mot cellerna och måste deaktiveras snabbt då den annars lätt producerar fria radikaler. Därför finns det två enzymer som är involverade i deaktiveringen av denna, nämligen glutationperoxidas och katalas.
De fria radikaler av något svagare natur som bildas av antioxidantenzymerna tas sedan om hand av (IV) andra antioxidanter. Dessa erhålls företrädesvis via födan som E-vitamin, C-vitamin, betakaroten med mera, varav slutprodukterna omvandlas till vatten, syre och andra ofarliga produkter.
De enzymatiska antioxidanterna eliminerar de fria radikalerna 3–10 ggr snabbare än antioxidanter från kosten. Senare studier visar att de bioflavonoider som finns inom växtriket har den absolut största kapaciteten att eliminera fria radikaler, upp emot 100 ggr snabbare än övriga antioxidanter från kosten.
Superoxid- och hydroxylradikaler angriper vävnad och celler direkt och spelar en avgörande roll i produktionen av fria radikaler. En av de vanligaste vägarna är fettperoxidation, vilket gör att kroppens fett härsknar. Eftersom cellens membran är omgiven av fett oxideras detta och leder till att membranet hårdnar. Näringen har då svårt att penetrera cellväggen eller så uppkommer en skada i cellväggen vilket resulterar i cellkollaps. När antalet celler som dör är högre än nyproduktionen accelererar åldrandet. Jämför till exempel din hud hur den såg ut när du var yngre mot hur den ser ut sedan du åldrats.
Fria radikaler gör att vävnad binder samman hårdare, vilket gör bindväv och hud hårdare och slappare, detta beror även på sämre cirkulation.

Radikaler behövs vid inflammationer
En annan vanlig effekt av fri radikalaktivitet är inflammationer. Med begreppet inflammation menas i dagligt tal infektion, men inflammation är ett vidare begrepp där även infektion ingår. Inflammationer förknippas ofta med något dåligt men i ett vidare perspektiv existerar även ändamålsenliga inflammationer.
En ändamålsenlig inflammationsmekanism är när kroppen försvarar sig mot en skada, som till exempel angrepp av levande organismer eller exponering av giftiga ämnen. Inflammationen ökar blodcirkulationen till skadeområdet och bidrar till initieringen av läkningsprocessen. Normalt har denna process upphört inom 3–6 dagar. Detta kan eventuellt jämföras med att vi håller försvarssystemet i trim. Ohälsosamma inflammationer skiljer sig bara på så sätt att processen inte stängs av. Detta kan bero på autoimmunitet, kroniska infektioner, irritation, konstant exponering av gifter, kroniska sjukdomar eller brist på de näringsämnen som behövs för att motverka inflammation på ett naturligt sätt. Vid till exempel artrit oxideras fettet i ledvätskan av fria radikaler, vilket initierar inflammationen med svullnad och smärta som följd, varvid även brosket påverkas och dess smörjande egenskaper förloras.
Efter en allvarlig skada brukar normalt serumvärderna av albumin, transferrin, ceruplasmin, zink och järn sjunka med en motsvarande höjning i vävnaden. Förändringen i serumvärden speglar det faktum att de neutrofila vita blodkropparna har aktiverats och förflyttat sig till skadestället i vävnaden. Skulle inflammationen förvärras kommer muskulaturen att förlora mängder av aminosyror, företrädesvis glutamin och arginin som då används vid reperationsarbetet av vävnaden.
För att påskynda läkningen bör patienten vila och minska kaloriintaget de första dagarna. Men man bör öka näringsintaget företrädesvis med vitaminerna B1, B2, B6, B12, biotin, C-vitamin, bioflavonoider och alfa-ketoglutarat, L-ornitin, magnesium, koppar, zink och andra spårämnen. Samtidigt är det viktigt att så fort som möjligt göra små sträckningar och små rörelser av skadeområdet för att öka blodcirkulationen till området, som kan hjälpa nedbrytning av sjuk vävnad och nybildning av frisk vävnad. Proteolytiska enzymer som proteas, trypsin, kymotrypsin, papain, bromelain och pankreatin är effektiva, naturliga antiinflammatoriska ämnen som snabbt hejdar en inflammatorisk process, speciellt om de används med antioxidanter och fettsyrorna EPA/DHA. Kroniska, överaktiva inflammationer producerar stora mängder oxiderande joner, fria radikaler och lyserande enzymer som förstör bakterier, men om inte inflammationen avstannar angrips även intilliggande vävnad som då också skadas.

Radikaler används av vita blodkroppar
Polymorfonukleära leukocyter (PMN), vita blodkroppar, har en viktig roll vid dödandet av ovälkomna mikrober i samarbete med C-reaktivt protein (CRP). När ytan av cellen är mättad med PMN- och CRP-bundna mikroorganismer kommer aktiviteten av PMN att öka exceptionellt till en punkt då dödliga fria radikaler från superoxidjonen dödar de invaderade mikroorganismerna men också PMN som ofta dukar under. Därefter fortsätter de fria radikalerna att oxidera arachidonsyran som kommer från det nedbrutna PMN.
I nästa steg invaderar mononukleära vita blodkroppar (monocyter) de skadade cellerna beroende på att antigenrester bildas av det nedbrutna PMN. Monocyterna blir då aktiverade och avger cytokiner, en grupp av icke endokrina budbärare. Cytokinerna hjälper till att organisera vårt försvar mot virus och cancer. Bland cytokinerna kan räknas interleukinerna IL-1, IL-2, IL-6 och tumörnekrosfaktorn (TNF). TNF kan eliminera cancerorsakande celler och hjälpa lymfocyterna i försvaret på olika sätt. Tillsammans med IL-6 ges signal till hjärnan att höja kroppstempraturen, som hämmar cancertillväxten och förstärker aktiviteten av antikroppsproduktionen.
Nyligen uppkomna bevis visar att TNF kan vara en markör för utveckling av åderförkalkning. Cytokiner och akutfasproteiner kan även vara en hjälp i förklaringen till varför vissa personer har höga kolesterolvärden. Höga doser av fria radikaler kan därmed bidra till en utveckling av ateroskleros enligt dessa 2 mekanismer. Andra funktioner hos cytokiner är att de hjälper T- och B-lymfocyter att hitta skador. Även cystein, en aminosyra som tillhör cytokiner, har liknande funktion.
B-lymfocyter hjälper T-celler att ta hand om antigener, varefter de sedan hjälper till att producera antikroppar från tillgängliga immunoglobuliner som IgA, IgG och IgM.
I denna funktion känner B-lymfocyten bara igen en specifik antigen. Om denna antigen skulle vara en hapten kommer antikroppen att agera direkt mot vissa vävnadsproteiner, som då kan orsaka autoimmuna sjukdomar. Närvaron av tungmetaller och oxidanter som stimulerar bildandet av fria radikaler kan ytterligare stimulera dessa hyperkänsliga reaktioner.
Ovanstående sammanfattning om inflammationer visar vilket komplext mönster som är involverat vid reaktioner med fria radikaler och antioxidanter.

Att balansera intaget av näringsämnen
Eftersom kroppen kontinuerligt producerar fria radikaler är det viktigt att begränsa exponering som stimulerar dessa reaktioner mer än vad kroppen behöver för sitt eget försvar. Matvanorna i västvärlden och påverkan från ökade miljögifter gör att det är viktigt att tillgodose kroppens behov av antioxidanter i födan och genom kosttillskott. De viktigaste kostkällorna för antioxidanter är frukt, grönsaker och hel säd. Även te, rött vin, vindruvskärnor och olivolja innehåller antioxidanter. Detta är också viktiga komponenter i den s.k. medelhavskosten, d.v.s. den mat som äts av människor kring Medelhavet och som bedöms vara anledningen till den låga frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar i dessa områden.

De viktigaste antioxidanterna och andra befrämjande substanser som man bör inta i större doser är:
bioflavonoider, C-vitamin, A-vitamin, E-vitamin, karotenoider, cystein, vitamin B2, liponsyra, omega-6- fettsyran GLA, omega-3-fettsyrorna EPA och alfalinolensyra, kondroitinsulfater (brosk) och mineral som Se, Cu, Zn, Mn, Cr och Si.
Det bör påpekas att fettsyrorna mycket lätt angrips av fria radikaler genom bl.a. ljus och värme varvid de genomgår en härskningsprocess som gör att de får en motsatt verkan. All härsken mat (speciellt upphettat vegetabiliskt fett med mera) bör absolut undvikas. För att skydda de känsliga fleromättade fettsyrorna är det viktigt att dessa inte utsätts för syre, ljus och värme. Om möjligt bör de berikas med fettlösliga antioxidanter som till exempel E-vitamin.
Livsmedelsindustrin är idag till viss del medveten om detta, men inte i dess fulla innebörd. Ett gott råd är att använda mättat fett vid matlagning (smör eller kokosfett) eller olja som tål hög värme och vars kedjor inte ändras vid upphettning som till exempel olivolja. Kontrollera att oljan i öppnad flaska är max tre månader gammal och förvara den svalt och mörkt eller i mörka flaskor.

Sjukdom och fria radikaler
Fria radikaler är en bidragande orsak till kemisk toxicitet, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, strålskador, inflammationer, åldrande, artrit och nedsatt immunförsvar. En del sjukdomar som har starkt samband med nedbrytning p.g.a. oxidativ skada finns i följande tabell. Cancer anses vara en sjukdom som i allra högsta grad är förknippat med skador från fria radikaler.
I de allra flesta fall anser man att DNA-material har skadats av fria radikaler via exponering för virus, kemikalier, metaller eller strålning.
Skadan dödar celler men det kan ta 20–30 år att utveckla cancer efter att DNA-skadan har skett.

Sjukdomar och tillstånd associerade med oxidativa skador
• Åderförkalkning
• Parkinsons sjukdom
• Inflammatoriska tarmsjukdomar
• Multipel skleros (MS)
• Artrit och andra inflammatoriska sjukdomar
• Grå starr
• Diabetes • Pankreatit
• Cancer
• Medicinbiverkningar
• Lungfunktionsnedsättning, t.ex. astma
• Åldrande
• Hudsjukdomar

Celldegeneration genom oxidering av fleromättade fetter kan påbörjas genom fria radikaler. Detta kan i sin tur orsaka en kedjereaktion som orsakar membranskador eller produktion av lipidperoxider, som i sin tur främjar arterioskleros. Det är inte kolesterol som är farligt, det är oxiderat kolesterol som skadar kärlväggarna. Skador på DNA kan orsakas av fria radikaler. Fria radikaler kan också vara avgörande i begynnelsestadiet av cancer. Cellen oxiderar lätt vid kontakt med fria radikaler.
Fria radikaler ”äts” effektivt upp under normala förhållanden genom de antioxidanta enzymerna SOD, glutationperoxidas och katalas. Detta sker även genom antioxidanter i näringskällor som till exempel A-, C- och E-vitamin, mannitol, selen och taurin. Följande sammanfattar de viktigaste antioxidanterna.
Det finns flera studier som pekar på ett samband mellan insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och låga antioxidantnivåer. Risken att insjukna i cancer fördubblas vid lågt intag av frukt och grönsaker
(som innehåller mycket antioxidanter). Astma skulle delvis kunna bero på cellskador i luftvägarna och man har också sett klara förbättringar vid tillskott av C-vitamin, E-vitamin och betakaroten.

Kväveoxid både oxidant och antioxidant
Beroende på koncentrationen kan kväveoxid vara både oxidant och antioxidant. Kväveoxid finns dels i endotelceller i blodkärlen och påverkar där blodtrycket, dels i stora mängder i makrofagerna när dessa är aktiva, dels som en neurotransmittor i CNS och autonoma nervsystemet. Kväveoxid bildas ur aminosyran arginin med hjälp av enzymet kväveoxidsyntetas och överstimulering av detta enzym kan ge oxidativa skador i flera organ, till exempel musklerna, CNS, PNS, immunsystemet, lungorna, levern och mag-tarmsystemet. Förhöjda nivåer av kväveoxid har setts hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom och hjärtsvikt och metaboliten nitrat har också varit förhöjd enligt en studie publicerad i den ansedda läkartidskriften Lancet. Enligt en annan studie publicerad i samma tidskrift är halterna av kväveoxid skyhöga i tarmarna hos patienter med ulcerös colit, och artikelförfattarna föreslår antioxidanttillskott för dessa patienter.

Av Peter Wilhelmsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ylva Tuoremaa

Havtornsolja var lösningen på guiden Ylvas problem med muntorrhet

Hälsa

Omega-7 är en fettsyra som är speciellt viktig för huden. Den hjälper bland annat torra, sköra slemhinnor att återfå sin fuktighet.
 När Ylva Tuoremaa, 62 år, guidade grupper i Hjalmar Lundbomsgården i Kiruna blev hon så torr i munnen att hon fick svårt att prata. Lösningen på problemet blev ett tillskott med havtornsolja som är rik på omega-7.

Fredagsmys med tex-mex

Fredagsmys med tex-mex

Mat

Ingen fredag utan tacos! Men har du möjligtvis tröttnat lite på den klassiska ”fredagsmys-tacosen” kanske det här kan ge dig inspiration till nya tillbehör som piffar upp lite.

Man plockar chokladtårta ur kylskåp fyllt av frukt

Maten du ska undvika om du vill hålla blodtrycket nere

Kost

En av tre svenskar uppskattas ha ett förhöjt blodtryck. Ärftlighet, stress, övervikt och dåliga kostvanor bidrar till högt blodtryck. Den genetiska faktorn går förstås inte att ändra på, men motionerar du, är måttlig med alkohol och låter bli rökning samt har sunda matvanor kan du ofta undvika att få problem med blodtrycket. Här är några livsmedel du ska vara försiktig med om du har högt blodtryck - eller vill undvika att få det.

massor med tunna plastkassar samlade på hög utomhus i något städprojekt

Nu kan du panta dina plastpåsar – i nytt pilotprojekt

Trendspaning

Hemköp blir första dagligvarukedjan ut när det gäller att erbjuda sina kunder pengar tillbaka när de återvinner sina plastpåsar. Samtidigt höjs priset på påsen med 50 öre. Projektet grundar sig i ett EU-beslut från 2015 om att minska användningen av tunna plastbärkassar. Samtidigt har Naturvårdsverket satt upp ett svenskt mål: att minska användningen plastpåsar till år 2025 till färre än 40 påsar per person och år.

Animation genomskinlig person med muskler och synligt hjärta

Selen och Q10 – världens bästa hjärtmedicin

Forskning

Det är fem år sedan KiSel10-studien skapade stora rubriker. Det var forskare vid Linköpings universitet som kunde visa att Q10 och selen minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med över 50 procent. Nu har samma forskare fortsatt att analyserat blodproverna på de 443 pensionärerna i studien. De nya resultaten är lika sensationella.

sjukhuspersonal kör iväg sjuksäng med liten flicka

EU varnar för resistenta superbakterier

Allmänt

Varje år dör omkring 25 000 personer bara inom EU:s gränser på grund av olika "superbakterier", det vill säga extra resistenta bakterier som tål nästan all antibiotika. Det visar en rapport från den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA. Nu ska EU ta fram en handlingsplan för att få bukt med spridningen av antibiotikaresistens, vilken ska lanseras redan i sommar.

Kvinna jobbar sent vid sin dator

Stress och könshormoner – så minskar du mängden skadligt östrogen

Hälsa

Påverkar stress våra könshormoner? I så fall hur? Ja, när vi upplever stress påverkas våra könshormoner på ett direkt sätt, menar Sanne Lundblad, expert i komplementär hormonterapi. "Stress ökar till exempel mängden östrogen i kroppen och kan göra oss överviktiga", säger hon till Kurera. Här berättar hon mer om hur detta går till och ger sex enkla tips på hur man kan minska mängden av den skadliga typen östrogen och öka den hälsosamma.

Blodtrycksmanchett

Lagrad vitlök sänker blodtrycket – utan biverkningar

Forskning

Högt blodtryck, hypertoni, påverkar cirka 30 procent av alla vuxna i Sverige. Fyra av tio personer som dör på grund av hjärtproblem hade ett förhöjt blodtryck. Det finns i dag inga bevis för att medicinering hjälper mot lätt förhöjt blodtryck. Men ett tillskott gjort på lagrad vitlök har i kliniska studier visat sig sänka blodtrycket signifikant.

groddar

Liten guide: Fröna du måste testa att grodda!

Kost

Längtar du efter vårens primörer? Kanske groddar kan vara lösningen så länge? Frön är fullpackade med näring men vi kan inte tillgodogöra oss näringen på ett bra sätt direkt från frön. När vi däremot groddar dem öppnar de upp och gör näringen mer tillgänglig. Riktigt närproducerad supermat helt enkelt!

man i 30-årsåldern tittar på ett piller som han håller i sin hand

Antalet unga som använder potensmedel har dubblats på 10 år

Naturlig hälsa

Potensmedel, alltså tabletter som Viagra, blir allt vanligare bland unga män. Bland killar mellan 15 och 24 år har antalet personer som hämtat ut potensmedel på recept ökat med 89 procent de senaste tio åren. 19-åriga "Victor" berättar för Sveriges radio att han ätit potensmedel under närmare tre års tid. Kurera vill passa på att slå ett slag för de naturliga alternativ till potensläkemedel som finns därute och som ofta räcker lika långt.

överviktig man i rutig skjorta och stor mage utomhus

Drygt halva Sverige har övervikt eller fetma

Allmänt

Drygt hälften av svenskarna i åldrarna 16–84 år är överviktiga eller feta. Samtidigt minskar dödligheten i fyra cancerformer samt hjärt-kärlsjukdom och färre riskkonsumerar alkohol och tobak. Det visar Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2016. I rapporten framgår också att skillnaderna i hälsa mellan personer som har hög och låg utbildningsnivå fortsätter att vara stora.

Tjej med vacker fläta intill vatten

Välj rätt tillskott för håret – experten tipsar!

Skönhet

Upplever du att håret börjat växa långsammare? Känns håret kanske risigt och livlöst? Kanske har du slarvat med kosten och det börjar märkas på din hårkvalitet? Känner du igen dig ska du definitivt läsa vidare. Kurera bad hälsorådgivaren Sara Ruuth lista sina favoriter när det gäller näringstillskott för håret.

Zucchinipasta med kantarellpesto

Zucchinipasta med kantarellpesto

Mat

Kantareller, finns det något godare? Här är en rå zucchinipasta med krämig kantarellpesto. Allra bäst blir det om svamparna får ”lagas” en bra stund i ugn eller torkugn först för att lite vätska ska försvinna och för att ta bort smaken av rå svamp. Med pinjenötter och näringsjäst blir det en krämig lyxig pesto – perfekt för att impa på vännerna på fredagsbjudningen.

tacokrydda i glasburk

Gör din egen tacokrydda

Recept

De flesta tacokryddor man köper i butik innehåller mängder med socker, salt och smakförstärkare. Det är väldigt enkelt att göra egen. Självklart berättar vi hur.

Animerad bild på kvinna i säng som räknar får

”Nu sover jag som en stock hela natten”

Naturlig hälsa

Det är inte alla förunnat att få sova en hel natt. Sömnproblem har blivit så vanligt att i dag lider var tredje svensk av sömnbesvär. Det är vanligare bland kvinnor och Ritva tillhör dem som ibland sover riktigt dåligt. Förra året när sömnproblemen blev riktigt besvärliga gick hon till hälsokostbutiken och bad om råd. Med rogivande örter som hjälp fick hon äntligen sova.

åtta personer vända från kameran mot vit bakgrund

Är du i en riskgrupp för att drabbas av Q10-brist? Kolla här

Naturlig hälsa

Coenzymet Q10 finns i alla våra celler och behövs för cellernas energiproduktion. Eftersom hjärtat jobbar oavbrutet förbrukar vi mycket Q10. Har vi brist känner vi oss trötta. Kroppens produktion av Q10 i hjärtmuskeln är högst när vi är i 20 års-åldern och minskar kraftigt med åldern. Har man brist kan man få stora hälsofördelar av att ställa den bristen tillrätta. Är du i riskgrupp för Q10-brist? Kolla här.

matvåg och nyttig mat som broccoli och linser etcetera

12 hälsotips från Food Pharmacy

Allmänt

Mia Clase och Lina Nertby Aurell driver Foodpharmacy.se, en av Sveriges största och mest omtyckta vetenskapliga hälsobloggar. De har också skrivit en bok med samma namn som bloggen. De beskriver sig själva som positiva hypokondriker som försöker klura ut hur man ska äta för att hålla sig frisk. Här delar de med sig av 12 hälsotips.

Kvinna utomhus har huvudet nedsänkt i handen

Blir du deppig på våren? Här är 4 tips på naturlig hjälp

Hälsa

Omkring en halv miljon svenskar antas lida av mild till måttlig depression på våren. Antalet drabbade ökar ständigt och bland dessa växer andelen ungdomar. Konventionella SSRI-preparat i all ära men innan man tar till detta ”tyngre artilleri” kan det vara värt att prova hjälp i naturlig form. Biverkningsfria sådana, vilket många ser som en fördel eftersom just biverkningarna för vissa kan vara så starka att en del väljer att avbryta behandlingen i förtid. Här får du fyra tips på naturlig hjälp.

två glas med rödbetsjuice intill färska rödbetor med blast

Ett glas rödbetsjuice om dagen gav Karl, 80, blodkärl som en 26-åring

Naturlig hälsa

När den pensionerade professorn Karl Arfors, 80 år, för några år sedan slutade med socker och mjöl blev hans blodkärl 25 år yngre. Och när han började dricka rödbetsjuice i kombination med lingonjuice blev kärlen hela 50 år yngre. "Jag blev väldigt förvånad över att man kan påverka sin hälsa så starkt med vad man äter och dricker", säger Karl Arfors som själv forskat på inflammation under många år,
 bland annat i USA.

Därför äter vi så mycket godis under påsk

Hälsa

Under påsken äter vi i Sverige mer godis än någon annan tid under hela året. Men hur kommer det sig egentligen att kyrkoårets största högtid – den högtid vi en gång förknippade med Jesus, hans död och uppståndelse – snarare blivit en tid för sockerchock och godisfrosseri än någonting annat? Kristian Petrov, docent i idéhistoria och universitetslektor i kulturstudier vid Karlstads universitet, säger sig ha svaret.

Annika Sjöö

Annika Sjöö väljer 10 hälsofavoriter

Allmänt

Hon är dansdrottningen från Let’s Dance som blev författare, föreläsare och programledare för "Du är vad du äter". Annika Sjöö räds inte nya utmaningar. För Kureras läsare listar hon tio av sina absoluta hälsofavoriter.

Frilagd bild på höna som undersöker ägg

Orsaken till de högre halterna miljögift i ekoägg söks fortfarande

Hälsa

Ekologiska ägg innehåller mer miljögifter än vanliga ägg, om än fortfarande under gränsvärdena. När nyheten kom i höstas gick äggförsäljningen ner. Effekten i handeln var kortvarig, men gifterna finns kvar och Livsmedelsverket arbetar fortfarande med att spåra källan till dem. "Nu funderar vi på om gränsvärdet verkligen ligger på rätt nivå", säger Petra Bergkvist på Livsmedelsverket till TT.

Johanna Bjurström

Hur mycket socker kommer du att äta i påsk?

Krönikan

Chokladkaniner, skumgodis och sega dragéägg med sockerskal i påskens klara nyanser grönt, gult och rött. En särskild typ av godis som många uppger att de inte ens tycker överdrivet mycket om. Trots det fokuseras det i påsktider mycket på just godis och vi tenderar att trycka i oss mer socker vid denna högtid än under någon annan svensk högtid. Här kommer lite information om hur din kropp påverkas av socker.

Ulrika Davidsson

Ulrika Davidsson: ”Jag har provat dieterna och hittat min egen väg!”

Intervju

Under au-pair-vistelsen i Luxemburg upptäckte hälsoprofilen Ulrika Davidsson sin passion för vällagad och nyttig mat. Den nyfunna matglädjen fick henne inte bara att bli av med sin egen övervikt, utan ledde även fram till 26 böcker, föreläsningsturnéer samt inspirerande hälsoresor till sol och värme. Och visste du att du kan äta hemma hos Ulrika på Gotland?

Montage: Gravidmage med sovande bebis synlig inuti

Fostrets storlek påverkas av halten bor i dricksvattnet

Forskning

Om grundämnet bor finns i för höga halter i dricksvattnet kan detta påverka fosters storlek och barnen kan födas två centimeter kortare och 200 gram lättare än genomsnittet. Det visar forsknings från Karolinska institutet. Höga halter bor i vattnet finns bland annat på Gotland men har även uppmätts på platser i södra och mellersta delen av landet.

Till synes deppig medelålders man med huvudet i hälnderna

Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa

Forskning

Hur vår hjärna mår bestäms till stor del av vår tarmflora. Det är inte första gången forskare dragit denna slutsats. Nu kopplar en studie mag- och tarmproblem till psykisk ohälsa till vår tarmflora. Den australiska studien visar även på ökad risk att utveckla psykisk ohälsa för personer med IBS.