Annons
Annons

Fyra ftalater förbjuds 2015

Fyra ftalater som kan skada fortplantningsförmågan förbjuds inom EU från och med februari nästa år. Men varor som importeras till EU kan fortfarande innehålla de förbjudna ämnena. Det framgår av en ny rapport.

Redaktionen

17 september, 2014
Fyra ftalater förbjuds 2015
Dela inlägget

Fyra ftalater som kan skada fortplantningsförmågan förbjuds inom EU från och med februari nästa år. Men varor som importeras till EU kan fortfarande innehålla de förbjudna ämnena. Det framgår av en ny rapport.

För två år sedan införde Danmark totalförbud mot fyra stycken ftalater, vilket Kurera då rapporterade om.
– Den svenska regeringen bör snabbt följa i Danmarks spår och införa samma förbud, skrev då Mikael Karlsson och Ulrika Dahl, ordförande respektive avdelningschef miljögifter hos Naturskyddsföreningen, i en debattartikel på SvD Opinion.

Fyra ftalater förbjuds från februari 2015
Om Sverige lyssnat framgår inte. Men nu har i alla fall fyra ftalater, DEHP, DBP, BBP och DIBP, satts upp på EU:s tillståndsförteckning, vilket innebär att de blir förbjudna att använda i EU från och med februari 2015 om inte ett tillstånd söks och erhålls för ett specifikt ändamål.
Kemikalieinspektionen skriver i en rapport att förbudet täcker de viktigaste ftalaterna och kommer att leda till en minskad exponering för reproduktionstoxiska ämnen.

Förbudet omfattar inte importerade varor
Förbudet omfattar däremot inte importerade varor. Produkter som importeras till EU kan alltså även i framtiden innehålla DEHP, DBP, BBP och DIBP. Kemikalieinspektionen konstaterar därför att det är sannolikt att exponering för reproduktionstoxiska ftalater via importerade varor kommer att fortsätta, särskilt med tanke på att användningen av framför allt DEHP fortfarande är stor utanför EU, skriver Ny Teknik.

En av de farligaste DEHP dominerar världsmarknaden
På den europeiska marknaden har de farligare lågmolekylära ftalaterna, till exempel DEHP, i stor utsträckning bytts ut mot mindre giftiga, högmolekylära ftalater. DEHP utgör numera endast cirka tio procent av användningen av mjukgörare i Europa.
Men på den resterande världsmarknaden dominerar fortfarande DEHP. Där utgör DEHP nästan 50 procent av mjukgörarkonsumtionen och det är just som mjukgörare i plast som ftalater används allra flitigast. År 2012 gick 93 procent av alla ftalater som tillverkades i Europa till att göra PVC-plast mjuk och flexibel.

Förbjudna i leksaker – i höga halter
Tre ftalater – DEHP, DBP och BBP – anses så farliga att de efter hård debatt från miljörörelsens sida är förbjudna i alla leksaker och barnvårdsartiklar, förutom i låga halter. Men i andra alla produkter i hemmet är de fortfarande tillåtna. Ytterligare tre farliga sorter – DINP, DIDP och DNOP – är förbjudna men endast i barnvårdsartiklar och leksaker som barn kan stoppa i munnen.

Sprids via luft, mat, hudkontakt, damm etcetera
Ftalaterna är inte kemiskt bundna till plasten de ingår i och sprids därför ganska lätt, både genom luften och genom att de lätt kan tas upp i kroppen. Man hittar dem till exempel i bröstmjölk, blod och urin.
Vi får i oss ftalater med maten, vid hudkontakt med plaster och genom dammet på golvet där våra barn leker.
En del har officiellt klassificerats att vara skadliga för vår fortplantning. De har kopplats till fetma, diabetes, astma och allergier.

Världskonsumtionen av ftalater förväntas dock stiga
Den allmänna användningen av mjukgörare ökar och därför förväntas världskonsumtionen av ftalater tvärtom stiga – med 2,4 procent per år fram till 2018.

Av Isabelle Hedander

Annons
Fakta

Fakta ftalater

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast.
Ftalater används bland annat i plastgolv, målarfärg, lim, tätningsmedel, kablar,slangar, ledningar, våtrumstapeter, förpackningsmaterial, sportutrustning, konstläder, matförpackningar, tapeter, sandaler, suddgummin, belagda textilier, tryck på tröjor och som bärare av parfymer.
Ftalater tros vara en källa till cancer och hormonstörningar vid djurförsök. Ftalater är dock inte klassade som cancerframkallande hos människor.

  • Lågmolekylära ftalater har 3-6 kolatomer i sina estergruppers huvudkedjor. Exempel är DEHP, DBP, DIBP och BBP.
  • Högmolekylära ftalater har 7 till 13 kolatomer i sina estergruppers huvudkedjor. Exempel är DINP, DIDP, DPHP, DIUP och DTDP.
  • Det är framför allt ftalater med fyra till sex kolatomer i estergruppens huvudkolkedja som bedöms kunna påverka fortplantningsförmågan.

Läs mer

Annons
Annons