Annons
Annons

Glutenintolerans vanligare i Sverige än i resten av Europa

Glutenintolerans är betydligt vanligare bland barn i Sverige än man tidigare trott. Det visar ny forskning från Lunds universitetssjukhus.

Redaktionen

23 februari, 2013
Glutenintolerans vanligare i Sverige än i resten av Europa
Dela inlägget

Glutenintolerans är betydligt vanligare bland barn i Sverige än man tidigare trott. Det visar ny forskning från Lunds universitetssjukhus.

Omkring 150 000 personer i Sverige uppskattas lida av den kroniska sjukdomen Celiaki, det vill säga glutenintolerans. Det gör sjukdomen vanligare i Sverige än någon annanstans i Europa.

Läs också: Glutenintolerans ökar bland vuxna

Större genetisk risk att drabbas
Trots detta har bara omkring 50 000 av dessa personer fått diagnos och behandling.
– Fler svenskar har den genetiska förutsättningen att utveckla glutenintolerans än andra. De flesta har inga symptom, andra kanske har symptom som trötthet och hård mage utan att veta att de har en sjukdom, säger Annelie Carlsson, docent och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus Lund och en av forskarna bakom studien, till DN.

Kan förhindras
De nya forskningsrönen publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Pediatrics och visar att hos vissa individer kan sjukdomen förhindras med enkla knep. Till exempel kan risken för att utveckla glutenintolerans minskas om mat med gluten introduceras gradvis i små mängder till spädbarn med start från fyra månaders ålder – och helst under pågående amning. De råd som idag ges till föräldrar kring de yngsta barnens mat ligger i linje med dessa fynd.

Läs också: Därför ska du äta och dricka havre

Siffrorna steg när kostråden för spädbarn förändrades
Fram till 1970-talet var glutenintolerans ovanligt i Sverige och diagnostiserades endast hos ett av tusen barn. Men när kostråden för spädbarn ändrades 1982 ändrades också sifforna. De nya kostråden sa att från och med nu skulle mat innehållande gluten introduceras i kosten först när barnet var sex månader och inte redan vid fyra månaders ålder som tidigare varit fallet. Det visade sig vara ett dåligt råd, skriver DN.

Även amningslängden spelar roll
Det antas inte enbart ha varit den senarelagda introduktionen av gluten som låg bakom epidemin. Vid samma tid ökades även mängden mjöl i välling och gröt – och därmed fick barn mer gluten – jämfört med innan och efter epidemin. En annan faktor av stor betydelse är amningslängden. En längre amningstid minskar risken att få sjukdomen.

Läs också: Rent mjöl i påsen? Guide till olika sorters mjöl

”Den svenska celiakiepidemin”
Från och med 1984 ökade förekomsten av glutenintolerans kraftigt och tio år senare minskade den igen lika abrupt efter att ytterligare nya kostråd för spädbarn lanserats. Fenomenet kom att kallas för ”Den svenska celiakiepidemin” och är även internationellt känd.
Forskarnas fynd visar alltså att risken att utveckla intolerans mot glutenprodukter minskar om man gradvis och i små mängder introducerar mat med gluten till spädbarn med start från fyra månaders ålder – och helst under pågående amning.
Råden som idag ges till föräldrar med små barn är i linje med dessa fynd.

Läs också: Mår jag bättre utan gluten? Näringsexperten svarar

Av Isabelle Hedander

Annons
Annons