Josefines Gravidblogg

Besök hos MVC

2 oktober, 2012 | Kommentera (0)

 

Nyss varit hos barnmorskan, det var skönt att få lite svar på frågorna jag hade. Bland annat mina problem jag har fått med ryggen, höfterna, låren och ena skinkan. Igår var det som värst, kunde inte resa mig från soffan själv för benet vek sig i smärta. Joakim fick hjälpa mig upp så fort jag skulle någonstans. Testade att sitta på yoga bollen istället för i soffan, funkade mycket bättre.

Barnmorskan kände och klämde lite idag och det var som jag hade anat, bäckenledssmärta/foglossningar. Aj aj aj ! Har numera på mig ett stödbälte, men märker att höfterna blir ganska trötta av det också. Säkert något man vänjer sig vid, det trycker ju ihop en hel del.

Fick lite förhållningsregler som jag ska tänka på, om jag absolut MÅSTE gå i trappor, vilket jag behöver då jag bor en trappa upp utan hiss. Då ska jag ta ett steg i taget, som ett barn. Båda fötterna på samma trappsteg. Måste undvika lyft, vilket även där kan blir lite svårt i arbetet. Tänka på hur jag böjer mig och får inte sitta med benen i kors. Hon rekommenderade mig att söka havandeskapspenning (eller gravidpenning som det numera heter) och försöka få vara hemma sista 1-2 månaderna. Även om jag skulle tycka det vore väldigt skönt att få vara hemma pga mycket ensamarbete, svårt att få tillgång till toaletten och står på hårt golv i butiken hela dagarna så har jag hört att det är väldigt svårt att få det beviljat. Men söka kan man alltid göra och hoppas på det bästa.

Annars följde jag kurvan perfekt och hjärtljudet lät alldeles utmärkt! Blodsockret var mycket bättre denna gång, men blodvärdet var betydligt sämre. Så det är bara att börja käka järntillskott och hoppas på att det går upp fort. Ska tillbaka om fyra veckor igen, så det ska bli intressant och se vad man ligger på i värdet då.

Jag har inte varit med om några riktiga humörsvängningar mer än lite lätt grinig med kort stubin till och från men nu när jag bara har haft saker att gnälla på, illamåendet som varade i 18 veckor, smärta och kramper hit och dit. Sover dåligt utav foglossningarna osv. så känner jag mig dålig, att jag inte är gjord för detta, mesig och löjlig. Bara försöka skaka av sig, men ibland inte så lätt som man kan tänka sig. Jag har inte upplevt något unikt, finns så många fler som har gått igenom det jag gör och dom har stått ut och i slutändan fått den största, finaste belöningen man kan få. Vilket ger mig positiv energi genom detta.

Ska nu bege mig och inhandla något mysigt plagg i ekologisk bomull som jag kan hänga in i den lilles garderob i väntan..

Postad: 2 oktober, 2012 Av: Josefines Gravidblogg Kategori: Okategoriserade | Etiketter: , , , | Kommentera (0)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Sök i bloggen

Om bloggen


Namn: Josefine Norling.
Ålder: 25 år.
Bor: Västerås.
Familj: Min man Joakim, två monster till katter som anser att de är våra hyresvärdar, inte tvärtom, och vår son Charlie som föddes i februari 2013, 5 042 gram tung och 56 cm lång.
Om mig: Positiv, tokig i pyssel och älskar nya äventyr. Även matlagning, inredning, färg, form och att umgås med vänner och familj är viktiga delar i mitt liv.
Fokus just nu: Att göra min bästa för att vara en bra förälder till Charlie och göra allt jag kan för att hjälpa honom genom sin utveckling. Njuta av att vara tre i familjen samt se till att Joakim och jag stärker vårt förhållande även om dagarna kan vara tuffa.
Om bloggen: Handlade först om vår förberedelse inför att bli föräldrar. Nu när Charlie är född skriver jag om vilken anpassning, och lycka, det innebär.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.