Josefines Gravidblogg

Hur mår jag?

Postad: 24 mars, 2013 Av: Josefines Gravidblogg Kategori: Baby, Förlossning, Hälsa | Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , | Kommentera

VARNING FÖR KÄNSLIGA ATT DET KOMMER BILDER PÅ MITT SNITT NEDANFÖR!

 

Nu har det gått 7 veckor och 2 dagar sedan förlossningen och jag mår relativt bra.

Jag kunde inte vara lyckligare mamma och njuta mer, kan ligga i timmar och kolla på Charlie. Men känner fortfarande av förlossningen. Magen är öm och fortfarande lite dålig känsel på vissa ställen av den. Ärret gör lite ont när man tar på det men har läkt mycket bra utan någon som helst infektion. Mitt balanssinne är lite påverkat då jag blir väldigt yr och kalltsvettig flera gånger om dagen trots att jag tycker att jag äter bra, dricker mycket och tar vitamintillskott samt järn. Får ta och kolla upp mitt järnvärde på tisdag när jag ska på efterkontroll.

Sen har jag även märkt något konstigt, känner inte riktigt av ännu när jag är kissnödig. Jag kissar inte på mig eller något sånt men det kan gå timmar innan jag KOMMER PÅ att jag inte varit på toa på länge. Känner liksom inte av det här vanliga trycket från blåsan. Ringde MVC om det och hon trodde jag drack för lite men jag dricker om en tok. Undrar om det kan vara något från operationen som inte har återställt sig ännu?!

Har jag bearbetat förlossningen som inte alls gick som tänkt?

Tycker inte att jag har på något sätt mått dålig av att det gick som det gick. Har tagit det bra och är inte alls rädd för ännu en förlossning, snarare att jag längtar. För det var så fantastiskt trots all smärta! Det enda jag har tagit hårt av är att Joakim fick åka hem från BB, 12 timmar efter förlossningen. Det kändes otroligt mycket och vill aldrig vara med om det igen.

Denna bild är tagen 6 dagar efter förlossningen.

jossan3

Dom här två är tagna idag.

 

jossan2

 

jossan1



PSD

Postad: 8 mars, 2013 Av: Josefines Gravidblogg Kategori: Baby, Familj och vänner, Hälsa | Etiketter: , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

PSD= Plötslig spädbarnsdöd

En av mina största rädslor..

Första nätterna eller snarare första två veckorna lät jag mig själv knappt sova. Kollade hela tiden så han andades, inte var för kall eller för varm. Ställde klockan för att kolla till honom.

Jag är fortfarande livrädd för detta fenomen, som jag tror dom flesta föräldrar är men är lite lugnare och klarar av att sova. Men kollar fortfarande om han andas väldigt ofta. Dag som natt. Har svårt att lämna han sovandes själv i sovrummet utan att jag är där.

Nästan alla jag pratat med säger att man är lugnare med andra barnet, men har VÄLDIGT svårt att tro det.

Charlie har ju haft sedan födseln lite hastigare andning än andra barn för att han var så stor och att han inte fick hjälp att trycka ut fostervatten ur lungorna pga kejsarsnittet. Så vi skulle vara lite vaksamma på detta om det blev värre. I söndags så började han hyperventilera då och då samt helt svettig.. Vi tog av han kläderna men svetten fortsatte att rinna, han var orolig och åt dåligt under kvällen. Så vi ringde sjukvårdsupplysningen och fick en remiss till barnakuten. Inget ställe man vill vara på i dessa tider eller överhuvudtaget. Men det gick väldigt fort för oss att få träffa läkaren som lyssnade på hjärtat, kollade syret och pulsen. Hon sa att det var ingen fara och han verkade må väldigt bra. Lugnande besked för nojiga föräldrar men både vi och läkaren var glada att vi tog oron på allvar. För man vet ju aldrig, det kan ju vara något som inte stämmer.

charlie6

 

http://se.babycenter.com/a419/pl%C3%B6tslig-sp%C3%A4dbarnsd%C3%B6d

 



Förlossningsrädsla

Postad: 31 januari, 2013 Av: Josefines Gravidblogg Kategori: Baby, Förlossning, Gravid, Hälsa, Värk | Etiketter: , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Jag kan inte påstå att jag är rädd för förlossningen eller smärtan som kommer att finnas med. Som sagt så har jag ingen aning om vad som väntar men det enda jag egenligen känner är rädsla att något ska hända bebisen under förlossningen. Allt från hjärtstopp, andningsbesvär, fastnar eller bryter något. Ja, egentligen allt som kan hända .. Eller något annat som man kanske inte har upptäckt på ultraljuden. Man får helt enkelt försöka lita på personalens kompentens, dom vet ju vad dom gör.

Annars så ser jag mer framemot denna upplevelse och tycker att det ska bli riktigt häftigt, så hoppas verkligen att jag kommer få genomgå en ”naturlig” förlossning. Blir det däremot kejsarsnitt eller igångsättning, då är det en annan femma. Då kommer jag nog bli rädd.

Men det finns dom som har en  förlossningsrädsla som behöver hjälp och tycker det är viktigt att dom tjejerna får det. Har hört talas som dom som inte fick hjälpen dom behövde och efter en förlossning så klarade dom inte fler. Trots att dom ville ha flera barn. Sedan finns det dom som klarade de galant. Men det finns hjälp och jag hoppas att alla ni vågar söka hjälpen och att ni får den! Det är inget ovanligt att ha förlossningsrädsla, tvärtom!

http://www.1177.se/Vastmanland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forlossningsradsla/

http://mammasidan.se/gravid/foerlossningsraedsla/

http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Forlossningen/Forlossningsradsla/

 



Vändning av bebisen

Postad: 27 december, 2012 Av: Josefines Gravidblogg Kategori: Baby, Gravid | Etiketter: , , , , | 4 kommentarer

Jag börjar bli lite nervös över att bebisen kanske inte hinner vända på sig innan den 3 januari. Mest rädd att något ska hända Pumpan under ett vändningsförsök.. Förhoppningsvis så vänder h*n på sig själv snart. Jag har försökt buffra lite försiktigt själv på bebisen men får bara en knuff tillbaka.

Någon som genomgått en vänding? Lyckat försök eller misslyckat?

Vad jag förstår är det vanligast att man bokar in kejarsnitt om vändingen misslyckas, vilket jag helst inte vill.

http://se.babycenter.com/x2063/finns-det-n%C3%A5gra-s%C3%A4kra-metoder-att-v%C3%A4nda-ett-barn-i-s%C3%A4tesbjudning

Det är tur jag har Joakim vid min sida, bättre stöd kunde jag inte ha!

 



Sök i bloggen

Om bloggen


Namn: Josefine Norling.
Ålder: 25 år.
Bor: Västerås.
Familj: Min man Joakim, två monster till katter som anser att de är våra hyresvärdar, inte tvärtom, och vår son Charlie som föddes i februari 2013, 5 042 gram tung och 56 cm lång.
Om mig: Positiv, tokig i pyssel och älskar nya äventyr. Även matlagning, inredning, färg, form och att umgås med vänner och familj är viktiga delar i mitt liv.
Fokus just nu: Att göra min bästa för att vara en bra förälder till Charlie och göra allt jag kan för att hjälpa honom genom sin utveckling. Njuta av att vara tre i familjen samt se till att Joakim och jag stärker vårt förhållande även om dagarna kan vara tuffa.
Om bloggen: Handlade först om vår förberedelse inför att bli föräldrar. Nu när Charlie är född skriver jag om vilken anpassning, och lycka, det innebär.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.