Hälsocoachen

Steg 3: SMART-mål

När man kartlagt eventuella hinder och kartlagt vart man ligger i förändringsprocessen dvs. om man är motiverad att göra förändringar eller inte. Är man inte tillräckligt motiverad så föreslår jag att man fortsätter att jobba med detta så inget blir framtvingat och man ger upp efter en vecka. Vi hälsocoacher har olika modeller som vi brukar använda oss av för att mäta detta men det är inget jag tänker gå in närmare på nu. Känner man sig motiverad och taggad så är det nu dags för:

STEG 3: MÅLSÄTTNING! 😀

Använd dig av så kallade SMART-modellen:

Specifikt – Målet ska vara klart och tydligt och väldigt specifikt.

Mätbart – Det ska gå att mäta målet på något sätt så man vet att det uppnåtts eller inte.

Accepterat – Målet ska vara accepterat och inte något som tvingats fram.

Realistiskt – Målet ska vara realistiskt och faktiskt kunna uppnås.

Tidsbestämt – Målet ska vara tidbestämt så det finns en tidsram för att det ska vara lätt att se resultatet.

Denna modell är väl beprövad och ett jättebra verktyg när man ska sätta upp konkreta mål.
Skriv ner målen och gör de gärna synliga för familj och vänner. Kanske kan du sätta upp målen på kylskåpet? Be någon person hjälpa dig att mäta och kontrollera så du jobbar mot målen och uppnår dem. Det är ju bra så du inte fuskar, eller hur? 😉 INGET fusk här inte! 😀

SMART, eller hur?! 😉

 

Referens: Rogers, H. Morris, T. & Moore, M. (2008). The Qualitative Report. Victoria University. 13, 25 s.3


Steg 2: Ambivalenskorset

ambivalenskorset

 

Ni har nu tagit del av steg 1 in uppläggen, de så kallade dagböckerna. Innan man sätter igång och analyserar och börjar sätta igång med allt kan det vara bra att få klart för sig hur pass motiverad man är och varför man vill göra förändringen. Detta för att kunna hantera eventuella hinder och fallgropar som kan komma att uppstå under vägen. För vi vill ju inte behöva börja om på ännu enmåndag, eller hur? 😉

steg två är alltså: Ambivalenskorset!

 

Skriv ner vad som är postivt med nuläget osv. Följ pilens riktning. När du kartlagt ev. hinder så är det lättare att lägga upp en individanpassad och hållbar plan.

Så använd nu detta som en hjälp för att lägga upp en bra plan! Kanske ser du saker ur ett nytt perspektiv nu? 😀

Nya perspektiv ger oss nya möjligheter att lyckas! 😀

 

Referens: Statens Folkhälsoinstitut. FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Rapport R, nr. 2008:4) . Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.