Annons
Annons

Varsågod! Hjälp att döda 8 vanliga myter om ekologiskt

Din farfar: "Äh, jag badade i DDT och asbest som barn och jag lever!" Du: Ööö... Eee... Ööö... Behöver du ladda upp med argument inför julens diskussioner? Naturskyddsföreningen ger dig åtta sätt att döda vanliga myter om ekologiskt.

Redaktionen

23 december, 2015
Varsågod! Hjälp att döda 8 vanliga myter om ekologiskt
Dela inlägget

Din farfar: ”Äh, jag badade i DDT och asbest som barn och jag lever!”
Du: Ööö… Eee… Ööö…

Behöver du ladda upp med argument inför julens diskussioner?
Naturskyddsföreningen ger dig åtta sätt att döda vanliga myter om ekologiskt.

Vid middagsbordet, på festen, i lunchrummet, på skolan, i hemmet. Överallt hör vi dem – påståenden om att ekologisk mat på det är det sättet nog inte verkar helt hundra. Vi å vår sida känner os säkra på att de har fel men problemet är, alldeles för ofta, att vi inte vet vad vi ska svara. Känner du igen dig? Här är dina argument, varsågod!
Läs också: 10 anledningar till varför eko är mest reko

 

Svar på tal gällande 8 vanliga myter om eko

 

1. Din kompis: ”Vad då ekologiskt vin från Australien? Hur ekologiskt kan det vara med något från andra sidan jordklotet?”
Ditt svar:
Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna. Eller att rester av samma medel finns kvar i ditt vin, vilket är vanligt eftersom vindruvorna besprutas så extremt hårt.
Dessutom är det inte frakten som påverkar miljön mest när det gäller vad vi dricker och äter. Det är hur det produceras, och då är ekologiskt ett superviktigt val – även om det skulle vara skeppat från Australien.

Läs också: Är ekologiskt vin verkligen bättre? Här är 7 svar om ekodrycker

2. Din pappa: ”Men det inte ekologiskt som är grejen – utan att handla svenskt!”
Ditt svar: Mm, svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du även vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är nämligen inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och gigantiska odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Detta slipper du bidra till när du handlar eko. Du hjälper också till att visa att det finns en efterfrågan på ekologiskt, vilket i förlängningen leder till fler svenska ekojordbruk. För en bonde är det faktiskt oftast mer lönsamt att satsa på ekologiskt, vilket kan rädda många svenska jordbruk som hotas av nedläggning.

Läs också: ”Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat

3. Din granne: ”Nej, vet hut! Det är alldeles för dyrt med ekologisk mat!”
Ditt svar: Nej, det är den andra maten som är för billig. Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning etcetera… Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.
Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor. Vi slänger en tredjedel av maten – samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Vi lägger 40 procent av matutgifterna på kakor, läsk och andra tomma kalorier – samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Och vi köper så mycket kött att det har blivit både ett folkhälsoproblem och ett massivt miljöproblem. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar – med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – så skulle det inte märkas i våra plånböcker.

Läs också: Därför ska du skölja dina grönsaker – även de ekologiska!

4. Din svärmor: ”Jag har hört att butikspersonal tar besprutade morötter och säljer dem som ekologiska. Efter hästköttskandalen och alla andra matlarm litar jag inte på någon!”
Ditt svar: Tyvärr tänker du fel svärmor. Vill du minimera risken att bli blåst i matbutiken är det just ekologiskt du ska välja. Ekomaten kontrolleras nämligen betydligt noggrannare än annan mat. Ekologiska gårdar, bagerier och fabriker får regelbundet såväl oanmälda som anmälda besök och de som sköter kontrollerna är oberoende och alltså inte på något sätt kopplade till den ekologiska märkningen.
Dessutom slipper du onaturliga färgämnen och konstgjorda smakförstärkare för dessa får inte finnas i Krav-märkt mat. Det är alltså sådant som gör jordgubbssylten extra röd eller som får guacamolen att smaka som avokado fastän den knappt innehåller någon.

Läs också: Bekämpningsmedel dubblar risken för nervsjukdom

5. Den uppdaterade kollegan: ”Jag är skeptisk. Läste till exempel att ekologiska olivoljor innehåller rester av bekämpningsmedel.”
Ditt svar: Jo, men samtidigt testades också oekologiska olivoljor och de visade sig innehålla betydligt mer rester. Den lilla detaljen skrev tyvärr inte så många journalister om. De förklarade heller inte varför de ekologiska olivoljorna kan innehålla bekämpningsmedel. Det beror på att gifterna kan förflyttas långa sträckor med vind och vatten. Rester av bekämpningsmedel finns alltså i fjällsjöar och dricksvatten. Ja, till och med i regnet som faller över oss.
Kollegan igen: Men testerna som gjorts på barngröt då? Där hade jag förväntat mig att åtminstone den ekologiska gröten inte skulle innehålla giftrester.
Ditt svar: Testet på barngröt handlade om tungmetaller, som till exempel kadmium. Det finns inte bara i barngröt utan i det mesta som odlas i jorden. Kadmium är ett hälsoskadligt ämne som sprids av bland annat trafikutsläpp – och det kan tyvärr ingen ekobonde styra över. Det är helt enkelt svårt att odla helt giftfri mat i en förorenad värld. Poängen med att ändå köpa ekologiskt är du bidrar till att mindre otrevligheter sprids i vår miljö, att färre lantbrukare dör av bekämpningsmedelsskador, att djuren har det bättre och att du och dina barn får i er mindre kemikalier.
Och när vi ändå pratar om kadmium kan det vara värt att veta att de icke ekologiska bönderna faktiskt tillsätter kadmium till sina åkrar när de använder konstgödsel och avloppsslam. Det är inte tillåtet på de ekologiska gårdarna.

6. Din farfar: ”Äh, lite skit fixar bara kroppen. Själv badade jag i DDT och asbest som barn och titta på mig – jag lever!”
Ditt svar: Jo, du lever, men se dig omkring. Du känner säkert någon som drabbats av cancer, har diabetes eller som försöker få barn utan att lyckas, eller hur? FN har nyligen konstaterat att det verkar som om en rad folkhälsosjukdomar kan vara kopplade till alla dessa små doser av kemikalier som vi får i oss under en lång tid.

Läs också – WHO: Kemikalier ligger bakom folksjukdomar

7. Din bästis: ”Nåväl, jag har i alla fall besökt en ekologisk gård. Och det visade sig att ekobönderna kör mycket mer än andra bönder. Hur klimatsmart är det?”
Ditt svar: Visst kör ekobonden mer traktor. Men konstgödsel som sprids i kemikaliejordbruken är en större klimatbov. I slutändan påverkar ekojordbruket och kemikaliejordbuket klimatet ungefär lika mycket. Men stirra dig inte blind på klimatet. Kolla på miljöpåverkan överhuvudtaget. Där vinner ekobönderna med hästlängder. De sprider inga bekämpningsmedel och de bidrar till att öka den biologiska mångfalden – och det sådant som också är livsviktigt. Visste du att forskning visar att hotet mot den biologiska mångfalden är lika akut som klimathotet?
Planetens hälsa är ett finurligt, superhäftigt ekosystem där allt är sammanlänkat. Det låter lite som filmen Avatar men är helt sant.

Läs också – Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer

8. Din chef: ”Sorry, men ekologiskt funkar inte om vi ska mätta alla världens hungriga.”
Ditt svar: Sorry, men du har lyssnat för mycket på industrin. Lyssna på världsledande forskare och experter istället. De säger att ”business as usual” inte är lösningen, utan att det är hög tid att titta på intressanta lösningar inom det ekologiska lantbruket. Du kan också lyssna på de miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika som har övergivit kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt jordbruk istället. De får lika stora, eller större, skördar som tidigare men får bättre betalt och har lägre utgifter. Dessutom produceras det redan tillräckligt med mat för att mätta alla hungriga redan idag. Problemen handlar snarare om konflikter och om vem som har makt över maten och jordarna.
FN:s hungerexpert har ett råd till oss i den rika delen av världen och det är att om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor är det att äta mindre kött.

Vill du gräva djupare?
Här har du en hel hög referenser.

Källa: Naturskyddsföreningen

Av Redaktionen

Annons
Annons