Annons
Annons

Högre utbildning ger bättre hälsa

Hälsan i stort blir allt bättre i Sverige. Färre röker, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar och medellivslängden har ökat till 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för män. Men bland de lågutbildade kvinnorna stiger ohälsan. Kvinnor i yngre medelåldern med kort utbildning insjuknar allt oftare av hjärtinfarkt och stroke.

Redaktionen

15 juli, 2015
Högre utbildning ger bättre hälsa
Dela inlägget

Hälsan i stort blir allt bättre i Sverige. Färre röker, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar och medellivslängden har ökat till 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för män. Men bland de lågutbildade kvinnorna stiger ohälsan. Kvinnor i yngre medelåldern med kort utbildning insjuknar allt oftare av hjärtinfarkt och stroke.

Ett säkert tecken på att hälsan blir bättre i Sverige är att medellivslängden ökar. En bra utbildning är en indikation på goda hälsoförhållanden. Till exempel god ekonomi, mindre stress och lägre hälsorisker i arbetslivet.

Läs också: Stress – en allvarlig riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom

Kort utbildning ger ohälsa
Personer med kort utbildning har sämre hälsa än de med längre utbildning. Bland personer som enbart gått högstadiet är risken att dö i förtid dubbelt så hög än de som har högskoleutbildningen och mer. Det är mer vanligt att dö av cancer, olyckor, hjärtsjukdomar, stroke, alkoholrelaterade sjukdomar och självmord bland de lågutbildade. De som har kort utbildning drabbas oftare av psykisk ohälsa och upplever också sin hälsa som sämre än de högutbildade. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som har haft sämre hälsoutveckling än andra grupper. Bland kvinnor i yngre medelålder som har en kort utbildning ökar inte endast strokeinsjuknandet utan även risken att drabbas av hjärtinfarkt. Bland män är det tvärtom. Där minskar hjärt- och kärlsjukdomarna.

Läs också: Ät dig frisk med nya supermaten

Övervikt vanligare bland män
Skillnader i hälsa grundläggs tidigt. Till exempel är arbetslösheten mindre bland de högutbildade än de lågutbildade. Rökning och fetman är vanligare bland de med kort utbildning. Dessa skillnader finns redan i barndomen och tonåren vilket har betydelse för mer- eller mindre hälsosamma vanor som vuxen. Fetma har blivit vanligare de senaste två decennierna, både bland män och kvinnor. Övervikt är vanligare bland män och bland personer med kort utbildning.

Läs också: Läckande tarm starten för ohälsa

Lever i en våldsbenägnare värld
Nio procent av männen i Sverige röker och elva procent bland kvinnorna. Bland de som dagligen röker är de flest i åldersgruppen 45–64 år och bland personer med kort utbildning. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit under några år och beräknas just nu vara den lägsta på omkring tio år. Kvinnor drabbas oftare av sexuellt våld än män och våld som leder till fysiska skador och sjukhusvistelse. Personer med kortare utbildning lever oftare i en miljö där det förekommer våld.

Läs också: Stressen – så besegrar du den

Psykisk ohälsa ökar bland yngre
Bland unga människor som läggs in på sjukhus på grund av övergrepp har mammorna betydligt oftare en förgymnasial utbildning. Glädjande nog är att färre unga kvinnor vårdas för självskadebeteende i dag. Den psykiska hälsan är sämre hos unga personer i dag än vad den var under 1990-talet. Det handlar om narkotika- och alkoholrelaterade diagnoser som ökat och även de som är i behov av sluten psykiatrisk vård. Arbetslöshet är en stor riskfaktor för psykisk ohälsa och det kan även öka risken att dö i förtid. Det beror till exempel på alkoholrelaterade problem eller självmord. Arbetslösheten är också högre i åldersgruppen 16–24 år än i övriga åldersgrupper.

Läs också: Johannesört utmanar SSRI-preparat vid psykisk ohälsa

Av Inger Palm

Källa: Folkhälsoinstitutet

Annons
Annons