Hur mycket socker kommer du att äta i påsk?

Chokladkaniner, skumgodis och sega dragéägg med sockerskal i påskens klara nyanser grönt, gult och rött. En särskild typ av godis som många uppger att de inte ens tycker överdrivet mycket om.
Trots det fokuseras det i påsktider mycket på just godis och vi tenderar att trycka i oss mer socker vid denna högtid än under någon annan svensk högtid.
Här kommer lite information om hur din kropp påverkas av socker.

Så här på påsktider är det socker som står i fokus för de flesta av oss. Jag kommer ihåg när jag själv var liten och väntade på att få leta efter mitt påskägg. Det var oftast fullt av choklad då min mamma redan då var motståndare till ”färgglada kemikaliegodisar”, som hon kallade det. Jag tyckte nog det var mer spännande med själva skattjakten än vad som var i ägget.
Så jag tänkte att lite fakta om hur din kropp påverkas av socker sitter ju inte fel en helg som denna!

► Läs också: 8 nyttigare – men lika goda – tips på påskgodis

Därför uppstår näringsbrister i kroppen
• Stress
• Socker
• Mediciner och vaccinationer
• Alkohol
• Depression med negativa tankar
• Elektromagnestisk strålning
• Matintoleranser
• Ensidig kost och processad mat
• Uppvärmning i mikro
• Kemikalier, tungmetaller, tillsatser, besprutad mat
• Du tuggar maten för dåligt

► Läs också: Ny forskning: Socker farligare för blodtrycket än salt

Vad händer i kroppen när jag äter socker?
Socker är en stor anledning till att man får näringsbrister. När du stoppar i dig exempelvis godis börjar din kropp till exempel direkt att jobba och bearbeta den höga konsumtion av socker som kommer in i din kropp. Visste du till exempel att ditt immunförsvar sänks under flera timmar efter att du ätit socker?
Här följer lite mer om vad som händer i din kropp vid sockerintag.

1. Dina nivåer av kortisol höjs motverkar fettförbränningen och stimulerar sockerförbränningen. Det blir ett hårt arbete för dina arbetshästar (binjurarna). Du går snabbare upp i vikt när detta sker.
2. Musklerna börjar använda upp sitt socker.
3. Blodsockret börjar falla.
4. Hjärnan beordrar dig att äta mer socker.
5. Mer kortisol utsöndras om du äter ytterligare mer socker för att balansera din sockernivå.
6. Cykeln börjar om på nummer 2.

► Läs också: Kopplingen mellan socker och olika cancerformer

”Har du ett högt blodtryck har du oftast även ett högt blodsocker”
Efter att du ätit socker känner du dig tillfälligt pigg, men efter någon timme sjunker din energinivå igen och du kan känna dig helt slut.
Du kan vara hur avslappnad och stressfri som helst för övrigt, men äter du mycket socker reagerar kroppen precis på samma sätt som om du stressar mycket. Hjärt- och kärlsjukdomar är direkt kopplade till obalanser med blodsockret. Det hänger oftast samman. Har du ett högt blodtryck har du oftast även ett högt blodsocker. Genom att sänka blodsockret kan du även sänka ditt höga blodtryck.

Det samma händer i kroppen när små barn blir ”försockrade.” Det är kortisolet som utsöndras från binjurarna som gör barnen spralliga. När det sjunker blir de i stället utmattade. Dessa påfrestningar är inte bra för ett litet barn.

► Läs också: 10 anledningar att sluta äta godis

Vad kan jag göra för att minska mitt sockersug?
Ät regelbundet minst fem gånger per dag och undvik både blodsockerfall och blodsockertoppar. Ät mindre socker och snabba kolhydrater och ät bättre fetter (avokado, nötter, olivolja, kokosolja samt omega-3) och bra källor till protein (moringa, quinoa, hampa, chia och bovete) som mättar och neutraliserar dina sockernivåer.

Jag brukar rekommendera att du vid högtider fyller din tallrik med 50 procent grönt och sedan fyller upp med de andra godsakerna på resten av tallriken. När du börjar att äta ska du tugga maten minst 30 gånger. Då maxar du din näring ytterligare!

Härlig påsk på dig!

Av Johanna Bjurström, coach och föreläsare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!