Mammabloggen

Funderingar och nyfikenhet

Charlie har kommit in i en fas då han gärna vill fråga saker om något inte är som ”vanligt”.
Om något barn som är rullsstolsbunden, om någon har skadat sig så det syns – ja sånt här som vi kanske inte reagerar lika mycket på men en nyfiken 3,5 åring gör.

Igår när vi var på Leo´s lekland var en pappa där med sin dotter och pappan hade förlorat en arm. Detta var ju jätte konstigt i lilla Charlies ögon som knappt sett världen eller vet vad som kan ske med en människa.

Han pekar och ropar på mig och säger ”titta, aj aj mamma”.
Jag har märkt att jag blir lite obekväm i dessa situationer då jag gärna inte vill att människorna ska känna sig sårade eller att dom tar illa upp. Jag vet att säkert så är dom hur vana som helst speciellt med små barn.
Mitt svar till Charlie igår blev: Ja jag ser, men vet du va? Han är nog starkare än bamse iallafall.
Charlie svarade med att visa sina muskler och ”oj oj oj”.

Jag vill försöka lyfta fram det positiva för min lilla nyfikna kille, att det inte behöver vara så konstigt.
Ibland vet man bara inte vad man ska säga. Kan inte bara säga åt han att vara tyst då det känns ännu värre dels för han måste ju få fråga för att lära sig saker och så känns det fel inför personerna.

Behöver säkert inte vara så komplicerat men man vill ju hantera det på bästa sätt och jag känner mig lite osäker.
Hade jag varit i deras sits hade jag gärna svarat åt föräldrarna om jag hörde för att underlätta och visa barnen att det är okej.

Har ni nyfikna barn och hur hanterar ni detta?


Det är okej att vara sliten!

Just nu känner jag mig väldigt trött och sliten. Charlie har sovit dåligt dom senaste nätterna, speciellt nu när han är sjuk.
Jag har nog varit ganska dålig på att ta det lugnt. När Charlie sover kanske jag borde passa på att låta mig själv ta en tupplur men oftast hamnar jag vid tvättmaskinen, diskmaskinen, dammsugaren eller så hittar jag på något nytt projekt.
Äter mycket vitaminer,mineraler och fettsyror. Kanske äter lite dåligt vissa dagar men just nu tror jag bara att det handlar om brist på sömn. Sen Charlie föddes så har jag vaknat minst 3 gånger per natt.
För några dagar sen kände jag mig lite dålig, ett barn och jätte trött. Jag som vill ha en till?
Men så ska man inte tänka, klart att en förälder som har ett barn kan vara trött likväl som en som har tre.

Nu vill jag bara att Charlie ska bli frisk och må bra!

20130927-130936.jpg


Viktigt att förstå

Åter till ämnet att jag får ganska mycket kommentarer i min omgivning för produkter och liknande som jag använder och skriver om.
Detta är mitt intresse, mina åsikter och ingen lag. Jag vill försöka så mycket som möjligt att förstå vad det är i vår mat, hudvårdsprodukter och mer. Jag kommer inte kunna ta bort allt som jag skulle vilja. Jag handlar fortfarande kläder på ”vanliga” butiker och köper gröt.
Jag har aldrig och kommer aldrig försöka ändra någons åsikt eller tycka illa om någon bara för att vi inte tycker lika. Alla är olika och vi kan vara överens om att inte vara överens isåna fall.
Jag vill att alla ska känna sig bekväma i sina val och använda dom produkter som man själv vill. Ingen ska säga till dig vad du ska tycka eller tro.
Det enda jag tycker är viktigast är att DU har bildat din åsikt och inte litar fullkomligt på allt som står i tidningar, reklamer och vad människor säger. Ta reda på det du undrar över, flera källor och bestäm din åsikt efter magkänslan.

Ha en bra kväll! 🙂


Vi slapp alvedonen!

Tror vi är på bättringsvägen, Charlie har iallafall inte blivit värre och han slapp Alvedon. Tycker det är helt fantastiskt att han har varit på glatt humör nästan hela tiden, skrattar och studsar.
Igår var vi in en snabbis i Borgholm igen, Charlie fick en ny keps. 🙂

På torsdag åker vi hem, blandade känslor inför hemresan. Kommer sakna att vara så nära havet, fina naturen och den friska luften. Ska ändå bli skönt att komma hem till vardagen, men det blir en tuff helg. Fredag är dagen man önskar inte fanns. Vet inte hur vi ska fixa den dagen.
Som sagt, det är tur vi har vår Charlie som bjuder på skratt och leende, han lättar upp när det är som tuffast.

20130723-110443.jpg

20130723-110455.jpg


Frågade Barnmorskan Jane

Jag har hört, läst och funderat över när kroppen är redo för att skaffa ett till barn efter ett kejsarsnitt. Har läst att det kan ta upp till ett år innan man har läkt helt och hållet. Men Jocke och jag har alltid velat ha två barn tätt och tanken är fortfarande så. Vi skulle vilja ha kanske 1½ år eller så mellan barnen. Det är våra tankar just nu och det kan givetvis ändras med tiden eller helt enkelt inte bli som man har tänkt. Men bestämde mig för att be om proffhjälp för att få svar. Så skrev min fråga till Jane här på Kurera. Så här svarade hon:

kejsarnsitt

Så det låter ju bra! 🙂 Inget att oroa sig för.

Tänkte återgå till temat jag hade på förra inlägget, denna IRRITATION som mammor av någon anledning får och skriker ut sin åsikt på en gång. Detta är en sådan fråga som kan trigga igång ganska fort har jag fått veta.

Varför skaffa barn tätt? Ja, varför inte?

Det kan gå lika bra som att skaffa med tre år emellan eller bli lika jobbigt som att skaffa med tre år emellan?

Ingen kan säga vad som är bästa eller vad man ska välja. Det är helt upp till familjen, livet, ödet och känslan. Låt var och en känna vad som passar dom bäst och är det helt enkelt något ni inte kan förstå så är det eran åsikt över eran livssituation och eran tanke i livet . Men det kanske passar oss perfekt? Finns ingen regel här i livet som ska passa alla.

Vill ni veta en till fråga som kan trigga igång när jag ändå är på G?

Dagis,dagis,dagis …. Detta dagis!

Skulle vi få barn tätt och Charlie är mindre än två år så kommer han få vara hemma med mig och lillen. Tycker inte att det finns en anledning att sätta in honom på dagis i den åldern om jag ändå är hemma. Jag kan ge han stimulering, utveckling och kärlek här hemma och ute i naturen MED SÅ MYCKET MERA.

aftonbladet

 

Tror jag får sluta svara på frågor när andra mammor undrar. För orkar inte med att det blir sånt gnäll. Kan inte bara vara jag som är trött på att ”alla vet vad som är bäst för mig och mitt barn”?!

Råd kan givitvis vara bra, absolut! MEN tror inte att det ni säger är det som gäller.

Barn är unika, olika behov och olika personligheter. Tur är väl det! 🙂