Hälsa på mina villkor

Internationellt folkhälsoarbete: HeForShe

Det är över ett år sedan som jag upptäckte kampanjen #HeForShe som lanserades av UN Women med hjälp av skådespelerskan och UN Women Goodwill Ambassadören Emma Watson. Hennes tal till Förenta Nationerna var extremt rörande och gav mig en rejäl tankeställare.
Kampanjen #HeForShe är ”a solidarity movement for gender equality” och översätts till svenska som ”en solidaritetsrörelse för jämställdhet”. På deras hemsida HeforShe.org beskriver dom hur rörelsen för jämställdhet var ursprungligen tänkt som en kamp som leddes av endast kvinnor för kvinnor, men under de senaste åren har män börjat stå upp för att ta itu med ojämlikheten och diskrimineringen som kvinnor och flickor ställs inför.
De beskriver hur det nu är dags för att förena ansträngningarna och samla hälften av mänskligheten (pojkar och män) som stöd för den andra halvan av mänskligheten (flickor och kvinnor), till fördel för alla!

För att stödja #HeforShe ska du tro på att jämställdhet för kvinnor är en grundläggande mänsklig rättighet som gynnar oss alla. Att åtgärder måste sättas in mot könsdiskriminering i syfte för att skapa en mer rättvis och jämlik värld.

Ta gärna paus från det du gör och se på Emma Watsons tal till Förenta Nationerna. Det är verkligen inspirerande! och gå in på HeForShe för mer information.

Ytterligare ett tal som också är värt att lyssna på, som handlar om #HeforShe, är från skådespelaren Douglas booth när han talade på London School of Economics igår.

 


Vad är antroposofisk medicin?

Under min utbildning på det hälsopedagogiska programmet var det väldigt viktigt för oss elever att vi hade ett helhetsperspektiv på hälsa och det var något som våra lärare kommenterade hela tiden. Den första kursen vi hade hette ”Introduktion till folkhälsovetenskap” och i den kursen gick vi igenom alla möjliga hälsoperspektiv och olika konferenser/rapporter som utvecklade begreppet hälsa.

En av de allra vanligaste synen på hälsa kommer från Världshälsoorganisationen (WHO) som beskriver att hälsa är ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro från sjukdom och handikapp”. Under Ottawakonferensen 1986 utvecklades begreppet och introducerade ”stödjande miljöer till hälsofrämjande arbete” som i sin tur introducerade en ekologisk dimension av hälsa. Under Sundsvallskonferensen 1991 utvecklades praktiska definitioner som innebar att stödjande miljöer anslöt sig till de fysiska och sociala aspekterna av individers omgivning.

Jag har undersökt något som heter antroposofisk medicin och det är något som jag har hört min mamma nämna flera gånger under min uppväxt. Antroposofisk medicin beskrivs som en integrativ metod som praktiseras av exempelvis  läkare, sjuksköterskor och terapeuter. Antroposofisk medicin ser till människan som en helhet genom att de ser till det fysiska, psykiska och det sociala.
Hemsidan antroposofiskmedicin.se beskriver att ”inom den antroposofiska medicinen integreras det naturvetenskapliga biologiska synsättet med kunskaper om hur sjukdomen har samband med det själsliga, med biografin och det sociala livet och även existentiella frågor hos individen”. Det handlar om en individualiserad behandlingsstrategi då alla individer har olika förutsättningar för hälsa.

Antroposofer beskriver hälsa som resultatet av att individer har återvunnit balansen i kroppen samt i själen. De talar också om självläkning, vilket innebär att om en individ drabbas av en lättare sjukdom kan människan genom egna resurser återställa balansen inom en viss tid. Ibland behövs det medicin, men det som antroposofer menar med medicin är läkemedel som stödjer individens egna ansträngning till läkning, en form av förstärkt självläkning. Dessa läkemedel består av substanser ut mineral -och växtriket, men även från vissa djur som bearbetas i specifika farmakologiska tillvägagångssätt och ska vara av högsta kvalitet.

Det är vanligt att en läkare som arbetar med antroposofisk medicin samarbetar med olika professioner som exempelvis massör, dietist eller konstterapeut. Det viktigaste inom den här formen av medicin är att se hur pass invecklad sjukdomen är i en individs liv för att åstadkomma en djupare läkning.

Vill du veta mer om antroposofisk medicin?

Antroposofisk medicin: Nordens enda sjukhus som bedriver kvalificerad vård och rehabilitering med antroposofisk inriktning.

Konstterapiutbildningen: Antroposofisk konstterapiutbildning

Antroposofiska läkemedel i svensk lagstiftning: En artikel om hur antroposofiska medlen kan föras in i läkemedelslagen.

julia_blog_header


Varför har vissa en hälsosam livsstil medan andra inte har det?

Frågan ”Varför har vissa en hälsosam livsstil medan andra inte har det?” är något som varje individ som jobbar med hälsa måste ta hänsyn till. Många individer som har en ohälsosam livsstil önskar att de hade en mer sund livsstil, men du hör aldrig en individ med hälsosamma vanor säga att ”jag vill ha fler osunda vanor i min livsstil”.
Varför tar inte individer till sig budskapet om att 30 minuters fysisk aktivitet är bra för din hälsa eller byter ut godispåsen på helgerna mot en fruktsallad för att den innehåller fler näringsämnen? Finns det någon individ som röker 2 paket cigaretter om dagen som inte vet att det är farligt? Antagligen inte, men ändå fortsätter dem att röka.
Vi har alla samma beslutsunderlag, men fattar olika beslut. Varför? Vi har olika kriterier.

Författarna Gunnar Andersson och Anders Johrén skriver i boken ”Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi” om fyra beslutskriterier: Tidsperspektivet, optimisten och pessimisten, realisten samt den som vill ha ”minsta möjliga ånger”.

1. Tidsperspektivet
Alla individer har ett begränsat tidsperspektiv i sitt beslutsfattande. Vissa har ett kortare tidsperspektiv som kan förklaras som just nu, medans andra har ett längre perspektiv. De förklarar att ju kortare perspektiv individer har desto större är chansen att de lever på lång sikt ett ohälsosamt liv.
De beskriver också subjektiva värderingar: Värderar du en sund livsstil högt eller vill du ha kortsiktig njutning i form av osunda vanor?

2. Optimisten och pessimisten
Ett annat kriterium för en sund livsstil riktar sig på individers personlighet, optimisten och pessimisten som kan hitta argument för att inte ha en hälsosam livsstil.
Optimisten försöker övertyga sig själv genom att säga att det kommer att gå bra även med en osund livsstil. Författarnas exempel beskriver morbrorn som dog vid 89 års ålder och som har rökt i många år, medans fastern som aldrig hade rökt en dag och som dog  i cancer vid 55.
Pessimisten kan möjligtvis övertyga sig genom att säga att det spelar ingen roll vilken typ av livsstil jag har, jag kan lika gärna dö i någon konstig sjukdom.

3. Realisten
Det tredje beslutskriteriet heter realisten och bedömer oddset för att olika resultat, både hälsomässiga samt ekonomiska, ska inträffa. Goda vanor ökar oddset för ett hälsosamt och långt liv som i sin tur resulterar i bättre ekonomi (för exempelvis samhället). Realisten vet också att det inte är en garanti för att alltid må bra, men det ökar potentialen.

4. Den som vill ha ”minsta möjliga ånger”
Till sist har vi kriteriet ” den som vill ha minsta möjliga ånger” som också är ett kriterium som strävar efter en hälsosam livsstil.  Jag har aldrig hört någon av mina vänner eller familjemedlemmar säga att de ångar att de motionerar mer än tidigare eller slutade att röka, däremot har jag hört vänner och bekanta säga att de ångrar att de ens började röka och önskar att de åt hälsosammare mat.
Författarna beskriver att för vissa individer kan det kännas som en form av uppoffring att leva en hälsosam livsstil. Det finns ingen garanti för att de i framtiden ska må bättre eller leva längre (även om forskning försöker hjälpa till på traven), men bara tanken på att ångra det man inte gjorde kanske är värre än själva uppoffringen.

Julia Eriksson Hälsa på mina villkor blog header ett hjärta i sanden blå logotype

Slutsatsen av detta inlägg är att det finns en del bakom beslutet att ha en hälsosam eller ohälsosam livsstil och några av dessa kriterier måste förändras för vissa individer innan de väljer sunda vanor istället för osunda.