VALGUIDE2014: Kristdemokraterna vill ha 20 procent mer idrottstimmar i grundskolan. De framhåller att det är skillnad på ekologiskt och miljövänligt – och att makten över hur livsmedel produceras ligger främst hos oss den enskilda konsumenten.
Irene Oskarsson är riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Så här svarar hon på valguidens fyra hälsopolitiska knäckfrågor.
1. EKOLOGISKA LIVSMEDEL
Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 13 procent under 2013. Vid årets slut var strax över 4 procent av alla sålda livsmedel i Sverige ekologiska, medan resterande 95 procent var icke-ekologiska.
Hur tänker Kristdemokraterna kring ekologisk produktion av livsmedel? Bör det skapas fler incitament som gynnar miljövänliga alternativ?
– Kristdemokraterna står bakom flera satsningar för ökad ekologisk livsmedelsproduktion i Sverige, bland annat inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Men den största skillnaden gör vi konsumenter. Makten över den ekologiska produktionen i Sverige ligger hos konsumenterna, alltså hos dig och mig som handlar mat. Bönder är företagare, och företagare behöver lönsamhet för att våga göra investeringar och ställa om konventionell produktion till ekologisk. Med en tillräckligt hög efterfrågan av ekologiska livsmedel, kommer också produktionen av ekologiskt att öka i Sverige.
– Om fler av oss väljer svenska ekologiska livsmedel, kommer prisskillnaderna succesivt att minska. Lägre priser skapar möjligheter för fler konsumenter att välja svenska ekologiska alternativ. Och kom ihåg: Det är skillnad på ekologiskt och miljövänligt! Många svenska livsmedel utan eko-stämpel har lägre miljöpåverkan än importerade ekologiska varor, som fraktats långt och orsakat stora utsläpp på vägen.
2. HÄLSOKLYFTORNA
Forskare från Göteborgs universitet pekade nyligen ut flera tecken på ojämlikheter gällande människors hälsa i Sverige. Människor i resurssvaga förorter har tre gånger så ofta diabetes jämfört med de som bor i rikare stadsdelar. De behandlas mer än dubbelt så ofta för hjärtinfarkt och depressioner.
Vad bör ni politiker göra för att motverka hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper?
– Sambandet mellan god ekonomi och god hälsa är tydlig. Kristdemokraterna anser att information och kunskap är grundläggande för en bättre folkhälsa. Sjukvårdens roll och uppdrag är att minska ohälsan. Det behövs därför information och stöd till människor, inte minst från hälso- och sjukvården.
3. FYSISK INAKTIVITET
Fysisk inaktivitet beräknas kosta sju miljarder kronor årligen i Sverige, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är också en av de främsta orsakerna till vi dör i förtid. I dag pågår en ”träningsboom” med ökat träningsintresse i Sverige, men det blir inte fler personer som rör på sig. De som redan tränade har börjat träna mer, medan de som inte tränar är fortsatt inaktiva.
Bör det vidtas åtgärder politiska för att få fler svenskar att röra på sig – och hur i så fall skulle sådana initiativ kunna ser ut?
– Kristdemokraterna vill ha ett ökat inslag av fysisk aktivitet för eleverna under skolveckan, minst 600 timmar i grundskolan (jämfört med dagens 500 timmar). Detta ska regleras i timplanen. Vi anser också att FaR, Fysisk aktivitet på recept, är en bra stimulans för att få vuxna att röra på sig mera.
4. KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN
I dag finns 4 000 gånger mer kemikalier i omlopp än för femtio år sedan. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen saknas det forskningsunderlag kring vilka effekter som majoriteten av de nya kemikalierna har för hälsa och miljö. De har också slagit larm om ”cocktaileffekten” – den hittills okända effekt som blandingen av kemikalier vi utsätt för kan få för vår hälsa på sikt.
Tycker du och Kristdemokraterna att kemikalielagstiftingen är tillräcklig som den ser ut idag?
– Kemikalielagstiftningen ska skydda såväl hälsa som miljö. Eftersom nya forskningsrön kring olika kemikaliers skadlighet ständigt framkommer är det viktigt att vår kemikalielagstiftning hela tiden hålls aktuell. Regeringen har presenterat en strategi för att nå miljömålet Giftfri miljö, som nu måste ge konkreta resultat i arbetet hos berörda aktörer. Regeringens särskilda utredare ska till i januari 2015 analysera vilka nya skatter och avgifter på kemikalieområdet som kan vara effektiva för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, till exempel kläder och hemelektronik. Vi ser med förväntan fram mot resultatet av utredarens analys, säger Irene Oskarsson.
Av: Maja Sönnerbo