Majs Keller

Torka aldrig tårar utan handskar

Postad: 16 oktober, 2012 Av: Majs Keller Kategori: Hälsa | Kommentera

Igår såg jag andra delen. Om jag grät? Bajsar björnarna i skogen? Det bara rann ner på kinderna. Jag kan inte jämföra smärtan med att få sitta och äta tårta på sin egen begravning men jag vet känslan över att inte få vara välkommen. Att inte få känna sig älskad. Torka aldrig tårar utan handskar berör alla. Även om vi har kommit långt så har vi fortfarande oerhört mycket kvar. Att vara hatad och avskyvärd på grund av kärlek till nån man älskar är absurt.

Du vet aldrig vem du möter på stan, sitter mitt emot på ditt kontorslandskap eller möter i hissen varje morgon. Men vad spelar det för roll? Det är ingen som ska lägga sig i vem du tycker om och vill vara med oavsett läggning, könstillhörighet och etnicitet. När jag jobbar med mina fester och gjort i flera år snart så har jag alltid en baktanke och det är att det kommer alltid att finnas nån som kommer första gången eller som bara går ut när dom vet att det finns likasinnade som vill. Det är så hemskt. Att folk annars inte törs. Svårt att tro men det är sant.

När nattklubben Sliver slog upp sina portar så skrev vi historia. Aldrig tidigare hade det hänt. Aldrig tidigare hade folk vallfärdats från kringliggande orter för att komma till The Closet på Sliver. Vi skrev historia. Jag fick chans att pratat med så mycket människor som lovordade konceptet, ägaren, personalen och alla som gjorde festen möjlig. Det var personer som hade gått förbi på gatan flera gånger om och funderat på att kliva in. Det var personer som inte hade varit ut på 7 år överhuvudtaget.

Personer som träffade bekanta och lyfte på ögonbryn och hade sagt:

men är du

ja

det är glädje. Det är glädje när folk för första gången vågar komma precis som dom är. Idag tycker jag vi har kommit så långt att inte behöver ha renodlade gayklubbar. Vad är en renodlad gayklubb egentligen? Bara gays? Utpekade gays? Stämpel? Det bästa av allt gällande mina fester är att alla är välkommen oavsett färg på regnbågen och flagga. Det bästa av allt gällande filmen torka aldrig tårar utan handskar är att vi pratar om det.

>> Qx.se: Natten Karlshamn blev Blekinges gaymecca



Egentligen är jag väldigt, väldigt ledsen

Postad: 6 oktober, 2012 Av: Majs Keller Kategori: Hälsa, Relationer | Etiketter: , , , | 1 kommentar


Det gör så ont i mig att se mitt hjärta vara sjuk. Visst har vi varit förkylda och haft världens magsjuka ihop eller vad det var men det ha aldrig varit på tal om något med hjärtat och lungorna. Det ska inte vara så här när man stiger in på vårdcentralen och blir direkt hänvisad till röntgenakuten och tillbaks till vårdcentralen. Det bästa av allt är att hjärtat inte blev inlagd men blev tillbedd att ligga still och ta det väldigt lugnt. Det där sistnämnda är väl grekiska för hjärtat att ta det lugnt. Hon som åker på utbildningar, jobbar, chefar och ser till att alla ska ha det bra och trivas. Hon ser till att jag har det bra och låter mig få göra det jag kan och peppar mig i allt. Till och med saker som jag vet att jag är värdelös kan hon vända och ge mig andra lösningar. Jag slipper bädda sängen och plocka upp mina strumpor och sortera tvätten. Hon låter mig få vara jag och det finns igen människa som är så fin, snäll och tålamodig som just hjärtat. Hon ger mig allt och lite till. Nu när hon är sjuk så gör det så ont. Ont att jag inte kan göra något mera än att finnas och det jag egentligen vill säga är att ni ska ta hand om varandra och känner ni hjärtont med smärta och stickningar gå och kolla det på en gång. Lova det. Just nu tänker inte jag blogga så mycket för jag orkar inte eller känner nån lust. Det enda jag är, är att jag är väldigt ledsen!



Om bloggen


Namn: Majs Keller.
Ålder: 30 plus.
Bor: I min lägenhet hahaha.
Familj: Ja.
Sysselsättning: Driver Cornsfood.com, bloggar om allt annat än träning på finest.se och jobbar med fest, event och fotograferar mat.
Om mig: Jag älskar downhill, slalom, spela inlineshockey, lyssna på Celiné Dion och laga mat. Jag är rätt dramatisk men det går över lika fort och ångrar mig i sista sekund att jag kastade ett glas i backen. Jag är också väldigt klumpig om du frågar mitt förhållande.
Fokus just nu: Jag ska försöka träna intensivt men lagom och träningen ska pågå längre än 30 dagar. Jag kanske äter e pizza eller två men det är inte mitt största fokus.
Om bloggen: Den handlar om träning, mat och bra träningsmusik.

Vi söker framtidens stjärnbloggare

Är du den vi söker?

Skriv till oss och berätta mer om dig själv.