Mias Familjeblogg

Nu hittar ni mig på VibreraMera.se

Åh, den här karamellen har jag sugit på länge. Men nu är det dags. Ni vet hur allting har en början och ett slut? Det här är precis en sådan punkt i mitt liv. En punkt som samtidigt markerar en början och ett slut.

Början. Jag har äntligen lanserat min alldeles egen hälsosajt – vibreramera.se! Där kommer jag fortsätta mitt bloggande och skriva artiklar inom ämnen som detox, kost, spirituell utveckling och hälsa. Såååå mycket bra tips väntar på att få komma ut i ljuset. Jag är bortom exalterad!

Slut. Det innebär såklart samtidigt att min familjeblogg här på Kurera har sett sitt slut. För det är ju så det är, för att få plats med nytt så måste man lägga något annat åt sidan. Så det blir med ett stort tack till Kurera för de här åren som jag säger farväl. Det har varit en fin och härlig (och emellanåt något omtumlande) resa!

Jag hoppas att ni hänger med! Jag har dessutom startat upp ett matchande instagramkonto @vibreramera.se . Missa inte det!

Stor puss och kram till er alla!


Vår levande, medvetna skog

image

En skogsbild jag tog för en uppgift i skolan för några veckor sedan

Jag såg en otroligt fin intervju häromdagen. Det var den tyske skogsvaktaren Peter Wohlleden som invjuades av Skavlan i fredagens program. Oavsett vad ni tycker om Skavlan så är det värt att klicka fram till just den delen av programmet och höra vad den här mannen har att säga om träden och skogen.

http://www.svtplay.se/video/6781591/skavlan/skavlan-avsnitt-8?start=auto (se 41.57 in i programmet)

Jag tror att många av oss känner det han säger och vet om det innerst inne, men att ha någon som bekräftar vad som kan anses som rätt flummigt, med vetenskap och allmän klokskap på tv på bästa sändningstid fick mig att bli rörd.

Det han förklarar är att träden är levande, medvetna och sociala varelser. Träden har, precis som bin och myror, ett kollektivt medvetande och samarbetar med varandra snarare än fungerar som individualister. De har familjekonstellationer och de tar hand om sin avkomma, dvs diar sina barn. Träden är sammankopplade via rötterna och ett mycel/svamp-nätverk och hela skogen kan kommunicera med varandra, vilket delvis sker genom elektriska signaler via det här nätverket.

De kan känna smärta och de kan både lyssna och ge ifrån sig ljud. Om man introducerar en ljudkälla med frekvenser runt 220 Hz så vänder de sina rötter åt ljudkällans håll och vissa växter kan åstadkomma egna klickljud runt samma frekvens.

(Det fick mig att minnas den här videon av en sjungande skog som jag såg för längesedan men hittade igen nu när jag sökte.)

Tillbaka till Peter Skogsvaktare. Han förklarade slutligen att han själv fortsättningsvis både fäller träd och äter kött, eftersom det är något han behöver göra för att överleva, men att han gör väldigt medvetna val kring sin konsumtion och uppmanar oss alla att göra detsamma.

Mer på ämnet kan man läsa i hans bok, Trädens Hemliga Liv. Nu på min önskelista.