Historia
Man tror att morötter ursprungligen kommer från Mellanöstern och Asien. De tidigare sorterna var inte orangefärgade utan lila och svarta. Den moderna orangefärgade varianten saknar vissa svarta och lila pigmentfärger. Båda morotssorterna spreds i Medelhavsområdet och användes av både greker och romare för dess medicinska verkan. I Europa blev moroten inte populär förrän vid renässansen, runt 1500-1600-talet. Under andra världskriget använde studenter morötter för att stärka synen.
Form
Morötter är vanligen orange, även om vita, gula, röda, blå och lila varianter också förekommer. Det finns 3 huvudformer av morötter: koniska, cylindriska eller runda.
Kemi och botanik
Moroten, som är släkt med persiljan och tillhör Umbellifireaefamiljen, är en styvhårig ört som kan bli nästan 1 meter hög. Stjälken är upprätt och fårad, och bladen är pardelade flera ggr med smala bladflikar. Moroten blommar i juli-augusti. Den är 2-årig, men roten ska skördas första året. Får den fortsätta växa ytterligare ett år kommer vita blommor på stjälken. Första året samlar moroten näring i roten. Vi skördar det första årets rot, sedan den vuxit till sig 2–3 månader.
Formen på rötterna beror på sort och odlingsplats. Mest populära hos oss är medelstora cylindriska eller svagt koniska rötter, men bland de odlade formerna finns ett stort antal skilda typer och sorter, från mycket stora, starkt koniska typer, där en enskild rot kan väga upp till 2 kg, till mycket små rötter, s.k. ”fingermorötter” som endast väger några g.
Den orange färgen kommer av ämnet karoten. Morötter innehåller relativt mycket betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin. Levern omvandlar karotenet till A-vitamin.
Funktion och terapeutisk användning
• Karotenoider förknippas med bra hjärt-kärlfunktion.
• Skyddar och stärker synen, särskilt nattsynen, samt förebygger ögonsjukdomar. Betakaroten omvandlas i levern till Vitamin A, därefter transporteras den till retina och omvandlas till rhodopsin, ett lila pigment som är nödvändigt för nattsynen. Betakaroten skyddar mot makuladegeneration och utvecklingen av senil katarakt.
• Motverkar bröstcancer, livmodercancer samt lungcancer.
• Motverkar emfysem samt, vid intag av naturlig form av betakaroten, lungcancer.
• Stärker lungorna och motarbetar tuberkulos.
• Förebygger förstoppning på grund av högt fiberinnehåll.
• Juicen har använts vid svåra kroniska sjukdomar och är en grundläggande del i kosten hos cancersjuka patienter.
• Innehåller ett fytonäringsämne kallat falcarinol vilket är anticancerogent, motverkar uppkomst av magcancer och främjar mag- och tarmhälsan.
• Juicen har använts mycket som en leverrenande fastedryck och hälsosam mellanmålsdryck.
.
Näringsinnehåll
En kopp med 122 g morötter innehåller i genomsnitt:
Kalorier 52,46
Fibrer 3,66 g
Kolhydrater 12,37 g
Fett 0,23 g
A-vitamin/Betakaroten 16,8 µg
Kalcium 32,94 mg
Magnesium 18,3 mg
Protein 1,26 g
Morötter är en utmärkt källa för kalium, fibrer, alfa- och betakaroten, samt lutein och zeaxantin.
Dosering
1–4 morötter eller 1–3 dl morotsjuice dagligen.
Toxicitet
Ingen känd toxicitet men hudfärgen blir gul efter stort dagligt intag av morötter eller morotsjuice.
Karotener lagras främst i fettvävnad, lever, binjurar, äggstockar och i pungen. Högt intag av karotener kan leda till gulfärgning av huden vilket kallas karetenodermia. Den orange hudfärgen är ofarlig men kan för vissa vara störande. Fördelen är att den skyddar mot hudskador orsakade av solen. Färgningen upphör efter ett tag om man minskar eller slutar med intag av betakarotenrika växter.
Ibland uppstår karotenodermia på grund av att det saknas medfaktorer för omvandling av betakaroten till vitamin A: zink, sköldkörtelhormoner, vitamin C och protein behövs bl.a. för omvandling. Diabetessjuka har också svårt att omvandla betakaroten till A-vitamin.
Kontraindikation
Ingen känd förutom att morotsjuice är olämpligt för de som har högt eller lågt blodsocker.
Interaktioner
För optimalt näringsupptag av karotenoider och fettlösliga vitaminer bör morötter ätas tillsammans med lite fett.
Beredningsform
Råkost, rårivna, juice, stuvningar, soppor, sallader och wok.
Synergister och antagonister
Personer med tendens till blodsockersvängningar bör undvika alltför stora mängder morotsjuice, eller kombinera morotsjuice med intag av fibrer, t.ex. psylliumfröskal eller proteinpulver. Dessa sänker morotjuicens stimulerande effekt på blodsockret.
Exempel på studier, referenser
Morötter minskar risk för äggstockscancer
International Journal of Cancer, October 1, 2001, 94:128-134.