Rester av bekämpningsmedel i mat är helt ofarligt, menar Livsmedelsverket. I alla fall så länge giftmängden håller sig inom gränsvärdena. Men Naturskyddsföreningen håller inte med. – Det finns luckor i både kunskaper och regelverk kring kemikalierna, säger ordförande Johanna Sandahl.
Det är helt ofarligt att äta rester av bekämpningsmedel. Så sa Livsmedelsverkets Anneli Widenfalk i samband med förra veckans jordgubbsdebatt. Så länge mängden gift är under de uppsatta gränsvärdena är det ingen fara för hälsan. Men alla håller inte med om det.
Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen och expert på jordbruksfrågor.
– EU:s gränsvärden för bekämpningsmedel är satta efter bästa möjliga kunskap som finns i dag. Problemet är att det finns luckor i kunskaperna. Historiskt finns det många exempel på fall när vi efter hand fått mer kunskap om ett ämne och då insett att det är olämpligt att använda – eller att gränsvärdena varit felaktigt satta, säger Johanna Sandahl.
– Idag finns en del bekämpningsmedel som misstänks vara hormonsstörande, cancerogena eller reproduktionsstörande. Och just när det gäller hormonstörande är det ointressant med gränsvärden. De misstänks nämligen vara skadliga även i mycket små mängder om man blir utsatt vid fel tidpunkt. I en rapport från WHO pekades jordbruket nyligen ut som en stor källa till spridning av hormonstörande ämnen.
Är hormonstörande ämnen vanliga i bekämpningsmedel för livsmedelsgrödor?
– Det är oklart, men det förekommer flera som misstänks vara hormonstörande. Det finns regler som ska förhindra det, eftersom det är mycket olämpligt just i mat. Men i dagsläget finns ingen definition av vilka ämnen som ska klassas som hormonstörande och processen med att få till regler förhalas av kemiindustrin.
”Välj eko gifterna när du kan”
En annan anledning till att välja eko är cocktaileffekten, säger Johanna Sandahl. Vi utsätts idag för ifrågasatta kemikalier från såväl plaster som byggnadsmaterial. Naturskyddsföreningen menar därför att det är bra att minska sin kemikalieexponering i de fall det är möjligt.
Men Livsmedelsverket säger att det troligen inte är någon fara, eftersom till att gränsvärdena är satta med rejäl säkerhetsmarginal?
– Ja, det finns marginaler. Att välja bort besprutade grönsaker handlar mer om ett långsiktigt säkerhetstänkande. Vi råder människor att välja ekologiskt när alternativet finns. Det är inte krångligare än så.
Odlares hälsa drabbas
Johanna Sandahl lyfter också fram ett till skäl att välja eko, nämligen odlarnas hälsa.
– Bryr man sig inte om sin egen hälsa kanske man bryr sig om hälsan hos dem som jobbar med grödorna och utsätts för bekämpningsmedlen dagligen. Det är väldokumenterat att de som jobbar på bananplantager drabbas av allvarliga hälsoeffekter. Man har också sett att de som arbetar i växthus i Danmark oftare än andra föder barn som fått skador under graviditeten. Det är tänkvärt eftersom Danmark har kemikalielagar som liknar de svenska.
Ett argument man kan höra från konventionella jordbruksproducenter är att det är ekonomiskt ohållbart att odla grödor som potatis och jordgubbar utan bekämpningsmedel, eftersom de så lätt drabbas av sjukdomar och svampangrepp. Vad är ert svar till dem?
– Det kräver stora kunskaper att jobba med ekoodling. Man får använda växtföljder och vissa grödor för att få det att fungera. Värdet av odling kan heller inte bara mätas i den volym potatis som produceras. Ett eko-jordbruk skapar ju också större, långsiktiga värden för både hälsa och miljö. Vad kostar det till exempel när vi inte har några bin kvar? Ekologisk odling är hänger ihop med ett större tänk om hållbarhet – både ekologisk och ekonomiskt.
Om man står i affären och väljer mellan den dyrare ekopotatisen och den billigare och minst lika goda konventionella potatisen – hur ska man tänka då?
– Att välja ekologiskt är ett sätt att markera hur man vill att maten ska produceras. Säljs det större volymer kommer priserna att sjunka. Och för just potatis är inte jättestor prisskillnad i kronor räknat.
Potatis är den mest besprutade grödan bland svenska livsmedel. Vilka andra värstingar finns i grönsaksdisken?
– Vindruvor! säger Johanna Sandahl. Och tropisk frukt i allmänhet. I länder utanför EU tillåts vissa kemikalier som är förbjudna här. Även äpplen är en hårt besprutad frukt.
Av: Maja Sönnerbo