Niklas Cederberg

Riktigt nöjd…

upploppet

…trots att jag blev fälld i en nedförsbacke, GPS-klockarmbandet gick sönder, regnet öste ner och att jag missade kvalgränsen till Boston Marathon med lite mer än två minuter…

Ingen har väl undgått att det regnade ett antal millimeter på oss som rände runt Stockholm Marathon i lördags. Personligen tyckte jag inte det gjorde så mycket under själva loppet. Desto värre var det däremot efteråt då kylan och regnet gjorde sig lite väl påmint när jag som en blöt hund tog mig huttrande hemåt.

Själva loppet funkade bra men tyvärr orkade inte benen med att hålla min tänkta fart hela vägen. Jag kroknade lite efter cirka 32-33 kilometers löpning. Det är helt otroligt att det ska vara så svårt att mobilisera de där sista krafterna för att få ut max och nå den tiden man vill nå. Nu har jag i och för sig inte haft någon helt ultimat träningsvår men man tycker ju ändå att det borde ordnat sig. Nåväl, det roliga är ju inte att nå målet utan att vara på väg. Eller hur? 3:32:37 blev tiden till slut i alla fall.

Nu laddar jag om och i kväll får det bli en liten återhämtningsrunda så man inte stelnar till. Bara några kilometer. Jag lovar. Det är ju snart dags att ta tag i träningen på allvar igen.

Jag måste få passa på att rikta ett stort grattis till alla er som genomförde er första mara. Bra jobbat. Vilka hjältar ni är.

Sist men inte minst ett stort tack till Tina och Filip som mötte upp två gånger under loppet med wienerbröd och glada tillrop trots det eländiga vädret.

P.S. Visst gick det att ösa på under lördagskvällens spelning. Det blev ett riktigt grymt och ösigt gig. Löpning & rock’n’roll blev ju till slut en finfin sammanfattning av lördagen den 30:e maj 2015!


Mina sista minuten-tips för dig som ska debutera på maran

niklas_vancouver

Hoppsan! I morgon är det dags. Har du tränat tillräckligt? Hur kommer vädret bli? Hur kommer andra varvets Västerbro kännas? Frågorna är många och kanske speciellt för alla er som maratondebuterar i morgon. 

Jag gissar att ni är överhopade av tips och råd från alla möjliga håll hur ni ska klara av och göra ett bra Stockholm Marathon. Utifrån mina egna erfarenheter av sju maror så kommer här mina fem viktigaste sista-minuten-tips inför morgondagens race. Några är slitna och kan kännas tjatiga men är ack så viktiga.

1: Inga nya kläder och skor. Man behöver verkligen inga skavsår och blåsor under loppet. Det är tillräckligt tufft ändå. Använd dina beprövade kort som redan fått ett antal mil i sig. Hur snygga de där nya skorna du köpte på mässan ändå är.

2: Smörj och tejpa. Fram med smörjmedel, exempelvis vaselin, och smörj där det behövs. Grenen och runt armhålorna brukar vara mina problemområden. Fötterna kan vara en bra idé också. Som kille tejpar jag även bröstvårtorna med kirurgtejp. Har tillräcklig erfarenhet av att inte gjort det…

3: Var förberedd. Gå upp i tid. Ha kläderna och packningen väl förberedd. Ät frukost i lugn och ro och se till att vara på plats på Östermalms IP i god tid. Stress är det sista man behöver för att kunna fokusera på dagens viktigaste uppgift.

4: Stressa inte i starten. Håll dig till ditt planerade tempo. Det är väldigt lätt att lockas följa med och dra på för hårt i starten. Har du en plan så försök hålla dig till den. Det är ju 42.195 meter du ska springa.

5: Drick och ät där det bjuds. Hoppa inte över några vätskekontroller. Se till att du får i dig vätska och sportdryck innan det tar slut i kroppen. Då är det ofta för sent. De där bananerna, saltgurkan, barsen och druvsockret är inte heller att förakta.

Ja just det, det finns ju en till väldigt viktig sak att tänka på för att få ihop ditt lopp på bästa sätt. Gå ut och ha kul. Det är ju det här du har tränat för.

Lycka till i morgon! Jag håller tummarna för att ni ska få ett fantastiskt lopp.


Sista veckan innan Stockholm Marathon

niklas_stockholm_marathon_2014Nu börjar det dra ihop sig till årets Stockholm Marathon. Efter en tung vår känns det som om jag faktiskt är hyfsat ”på banan”. Den senaste månadens träning har ju flutit på riktigt bra. 

Kommande vecka handlar för mig om att hålla igång benen och skaffa ett rejält löpsug inför lördagens strapats. Viktigt är ju också att komma till start med positivitet i kroppen. Negativa tankar är strängeligen förbjudna. Sådana där frågor som exempelvis ”kommer jag orka?” går alltså fetbort. I alla fall för mig.

 

Så här ser veckan ut:

veckan innan maratonSom ni kan se är det inte precis några direkt jobbiga pass på schemat. Tisdagens intervaller är ju hyfsat tuffa men jag kommer inte riktigt gå för max under dessa heller.

Sista veckan innehåller ju en hel del andra förberedelser också. Mer om det i kommande inlägg.

Må gott där ute!

 


32 dagars running streak avklarat!

kalender 150521Så där ja. 32 pass under 32 dagar är avklarat. Men…

…jag har ju räknat fel i kalendern. Om man tittar på markeringen så ska jag ju köra ett pass i dag också. Det blir alltså 33 dagars running streak totalt. Jag lovar däremot att jag tar lite ledigt i morgon. Eller…

För att kort sammanfatta dessa 32 dagar så handlar det mesta förstås om planering och att mellan de lite hårdare passen ta kortare och lugnare återhämtningspass.

Vissa dagar har jag fått ge mig ut efter tiotiden på kvällen, andra dagar har de enda luckorna varit tidig morgon eller på lunchen men det har alltid funkat att få in ett pass på ett eller annat sätt.

Kroppen har aldrig varit extremt trött. Det enda som egentligen har känts som ett problem var min högerfot efter lördagens trailpass men det gick ju över ganska fort. Okej, igår kväll var väl förstås inte benen de piggaste men lite lugnt lufsande i några kilometer klarade de absolut av.

Nu går jag in mot sista veckans uppladdning inför Stockholm Marathon och hur den kommer se ut får ni se inom några dagar.

Ha en trevlig helg och en stor spark i baken till till alla er som ska springa Göteborgsvarvet. Kör hårt, det är ju det här ni har tränat till så det kommer gå kanonbra.


Sista långpasset innan maran?

kalender 150520Det gick bra. Vädret var skönt och foten höll. Nu måste jag bara få upp farten lite.

Gårdagens långdistanspass på 34 kilometer förflöt precis som jag planerat. Inga skavanker eller andra otrevliga överraskningar alltså. Det blev ett bra kvitto på att jag är på hyfsat rätt väg.

Jag testade även att dra på lite mellan kilometer 23-26 och hålla en högre fart (strax under mitt tänkta maratontempo) och kroppen svarade riktigt fint på det.

Nu väntar en veckas lite lättare och fartprioriterade pass så jag ska känna mig på topp inför starten på maran nästa lördag.

Det kan ju bli helt okej det här till slut.

Föresten var det ju ganska många som var ute och sprang samtidigt som mig i går kväll. De flesta såg väldigt sammanbitna ut. Det visades inte precis upp några leenden. Kan det bero på oro inför något av de två analkande loppen? Till helgen är det ju dags för Göteborgsvarvet och nästa lördag som sagt Stockholm Marathon.

Till alla er som springer med nedborrade huvuden och sura miner; Slappna av! Man orkar mycket mer och presterar mycket bättre om man lägger lite glädje i det man gör. Så det så!


Kanske inte undra på

trailsparJag satt och kollade lite bilder från lördagens trailpass och hittade ovanstående. När jag såg den så förstod jag ju. Kanske inte undra på att jag har haft vissa känningar i fötterna.

Nu har jag av säkerhetsskäl tagit det försiktigt i tre dagar. Det har både varit lugn hastighet och lagom sträckor (8, 4 och 8 km) under dessa pass och efter gårdagskvällens sena löptur känns det så pass okej så att jag vågar mig på en något längre utflykt i kväll.

Det är inte många dagar kvar till Stockholm Marathon så ska jag få ihop ett vettigt långpass till är det nog idag eller i morgon som gäller. Efter det är det ju dags att börja toppa upp formen ordentligt och skaffa sig de där löpsugna och pigga benen som ska glädja mig i 42.195 meter nästa lördag. Häng med vet ja!


30 maj – långlopp & rock’n’roll

dubbelbokningLördagen den 30:e maj är det dags att dubbeljobba. Klockan 12 startar 2015 års Stockholm Marathon och senare på kvällen är det gig för oss i Bodies på Broder Tuck här i Stockholm.

Ska bli spännande att se hur kroppen lyckas hänga med efter en förhoppningsvis rejäl urladdning på maran. Gissar att jag i alla fall inte lär fara fram över scenen som en furie…

Kom och kolla vet ja!

Thanx Tigga for the picture.


Pass fyra av 32!

pass_4_150423Freddie

Då är jag uppe i pass fyra av de planerade 32 i min ”running streak” inför Stockholm Marathon. Gårdagens 10 km fartlek (ni som inte känner till vad det är kollar här) var en härlig men ganska tuff historia tillsammans med labradoren Freddie. Därför fick det bli återhämtningslöpning på lunchen idag.

30 minuters lugn löpning både på asfalt och på lite mjukare bana kändes perfekt. I morgon går jag på lite tuffare pass igen. Det är ju trots allt fredag…


Häng med på 32 dagars running streak!

runningstreak_1504 Nu är det faktiskt inte så långt kvar till Stockholm Marathon. Jag kämpar på efter en ganska kass vår och har nu beslutat mig för att sätta in en uppbygglig ”running streak” under den kommande månaden.

Vad är nu detta? Jo träning varje dag under en lite längre period. Jag har aldrig provat detta längre än två veckor men nu känns det som det är dags. Planen är att köra 32 dagars träning utan uppehållsdagar fram till en vecka innan maran. Här gäller det att tänka till och planera så man får ihop det utan att bli helt slut under eller när perioden är slut. Det kommer bli en bra mix av bland annat tuffa intervaller, backar, fartlek, hundpass, långa pass i lugnt tempo samt extremt lätt återhämtningslöpning. Jag gissar att jag dessutom får ta till lite speciella knep för att få ihop det under vissa dagar när tiden kommer vara knapp.

Häng med så ska jag berätta hur jag får ihop det.

klockersJag startade igår med ett långpass om 24 kilometer i prattempo, dvs i mitt fall 5:30-fart. Vårens bästa löparväder gjorde att det blev en grymt skön tur i både de södra förorterna och inne på Södermalm. Tanken var att jag skulle vara ute och löpa i två timmar och så blev det ju också även om jag fick lägga till några bonusminuter på slutet för att ta mig hem 😉

Idag blev det lunchpass på Sätra IP med 200-metersintervaller. Jag trodde att jag skulle vara lite stummare än jag var så mina återhämtningsfavoriter fortsätter att brilljera.

Vad tror ni? Fixar jag det här med hedern i behåll? Och viktigast av allt. Kommer det bli rätt träningsbalans som ger mig ett bra resultat på Stockholm Marathon 2015?


Som en kalv på rödbete…

kalv_pa_rodbeteEfter cirka tre veckors ofrivilligt träningsuppehåll satte jag i går kväll igång träningen inför Stockholm Marathon och de andra loppen under året. Jag kan väl inte påstå att jag är i toppform men lyckan är ju inte att nå målet utan att vara på väg.

Idag blev det dessutom ett lunchpass på Sätra IP. Klassiska 200-metersintervaller med bra tryck på de härliga röda löparbanorna. Riktigt jobbigt och obekvämt men det är väl så träning ska vara. Det är i alla fall riktigt skönt att få komma igång igen. Jag kom till och med på mig själv med att springa och le de första intervallerna. Snacka om löparlycka!