Niklas Cederberg

Rapport från Vasaloppet 2014 (del 2)

Niklas_oxberg 2014Då var det dags för det andra och sista inlägget om Vasaloppet 2014. Det förra inlägget slutade ju med den inledande stakningen uppe på myrarna.

Det är alltid bra att tänka positivt under ett sånt här lopp. Vi är många som delar upp loppet i etapper så att istället för att tänka att det är typ sju mil kvar till målet i Mora så ”är det bara några kilometer kvar till Mångsbodarna”.

Nåväl, stakningen uppe på Myrarna fortsätter och går trots allt riktigt bra. Spåren är sladdriga och ibland obefintliga vilket gör att vissa muskler får jobba lite mer än vanligt. Mina armar får också lite törnar då jag ibland är tvungen att parera lite för att inte ramla men efter tio/femton sekunder går den värken över. Armar och axlar verkar hålla alltså.

Ungefär efter halva loppet, vid Evertsberg, börjar det kännas riktigt tungt. Det stökiga föret har tagit ut sin rätt och kroppen börjar bli rejält matt. Jag har ju en gång brutit där (på åttiotalet när man egentligen var ung och stark ;)) och det vill man ju inte göra igen. Vid nästa station, Oxberg, väntar ju dessutom min support, Tina, med blodsockermätning och superboostad sportdryck så jag kämpar oförtrutet vidare.

Tyvärr blir spåren ännu sämre efter Evertsberg så det blir ju inte precis lättare åkning. Det känns som det dessutom är mer konstsnö och det är ju lite som att åka i socker. Inte optimalt alltså. Men det är härligt att se att kilometerantalet till mål sjunker och jag sysselsätter mig med att räkna staktag. Först hundra, upp till två- och trehundra och sen börjar man om. Lite skidåkningsterapi alltså. Funkar bra för mig i alla fall även om kroppen börjar protestera mer och mer i armar, ben och resten av kroppen.

Väl i Oxberg och med 28 kilometer kvar till målet träffar jag världens bästa Vasaloppssupport, Tina, som bunkrat upp med sportdryck (hemligt powerecept ;)), rödbetsjuice,  ombyteshandskar och blodsockermätning. Som ni ser på bilden ovan från Oxberg är jag väldigt glad men ganska matt. En kort tanke om att det skulle vara skönt att sätta sig i bilen och åka hem slår jag i från mig ganska snabbt och ger mig av vidare mot Mora. Nu är det bara två mellanstationer kvar tills de sista nio kilometrarna från Eldris ska avklaras. Jobbigt, jobbigt men jag jobbar på och börjar väl känna att det här skall nog fixa sig.

När det är cirka 15 kilometer kvar dyker Tina upp igen och hejar på ifrån sidan av spåret. Perfekt med lite positiva vibbar och jag gaskar upp mig lite extra. Strax efter detta går min önskade sluttid på sju timmar ut och det känns ”sådär” även om jag ju sedan en lite längre tid känt att det här är ett mellanår.

När man passerat Eldris så är det bara nio kilometer kvar. Jag lyckas få några goda apelsinklyftor av några snälla tjejer och dessa två klyftor slog allt dom bjöd på på de vanliga stationerna. Nästa år bara måste jag utrusta Tina med sådana. Toppenfriskt och uppiggande. Tack som f…

yvig Niklas 2-3 km kvarJag och de jag har omkring mig räknar ner och vid varje kilometerangivelse släpper jag i från mig en lättnadens suck. sju, sex, fem, fyra, tre, två och helt plötsligt står Tina i en kurva och vrålar samtidigt som hon tar bilden här intill. Hon har dessutom köpt en Cola Light som jag gillar men jag beslutar mig för att trycka den efter målgång istället. Nu är det bara att ösa på och väl inne på målrakan får jag faktiskt till en riktig slutspurt med riktigt aggressiv stakning och kör förbi killen som legat framför mig den sista biten innan jag korsar mållinjen. Äntligen. En över åtta timmars tung resa är över.

Loppet blev inte det lopp jag för några månader sedan planerat men det var ju en hel del saker som kanske inte var optimala i år. Jag är riktigt nöjd att jag tog mig igenom det hela och det var toppen att få en riktig genomkörare. Mitt mål att ta mig under sju timmar kommer jag greja nästa år. Mer träning både på vanliga skidor och rullisar, friskare armar och axlar och ett ordentligt j…r anamma kommer hjälpa mig att nå målet.

Jag måste också få passa på att tacka några underbara människor som hjälpte mig nu i helgen också. Först och främst Tina som orkar hänga med på såna här ”egoresor” och alltid stöttar mig på bästa sätt både under träning och tävling. Sen ett jättetack till Mora-Therese och Kingen Alex för husrum, vallningshjälp och en suverän middag efter loppet. När ni kommer till Stockholm nästa gång vet ni vad som väntar…

Nu börjar löparsäsongen, nästa mål är Stockholm Marathon. Häng med vet ja!


Rapport från Vasaloppet 2014 (Del 1)

Att sammanfatta Vasaloppet 2014 är inte lätt. Enklast hade väl varit om man kunde säga att det gick som på räls men det gjorde det ju verkligen inte. Detta var nog ett av de tuffaste lopp jag deltagit i.

Jag tror de flesta känner till att man brottats med snöbristen uppe i Dalarna. Tövädret har ju ställt till det ordentligt i år och det är bara att gratulera arrangörerna att man lyckats få ihop en så okej som det trots allt blev till slut. Jag vågar inte tänka på hur mycket jobb som lagts ner för att få ihop årets Vasaloppsvecka. Vi är nog ett antal som är besvikna på både det ena och det andra men om man verkligen tittar på förutsättningarna så lyckades arrangörerna få till det fantastiskt bra.

Min Vasaloppsdag började i alla fall i Orsa 03:50 på söndagsmorgonen. Kvickt på med kläderna. Kollar tempen i Sälen. Jepp, som jag trodde. Nån minusgrad. Jag kommer behöva täcka gårdagens pålagda klister med burkvalla så jag slipper underfrysning. Detta ska jag göra när jag kommer fram till startfållan.

Tina startar bilen 04:20 och så ger vi oss av mot starten i Berga by. När vi är i höjd med Fiskarheden tar det tvärstopp. Kö! Jag börjar bli lite nervös men än så länge så finns det ju gott om tid. Eller? Minutrarna går och det går verkligen sakta framåt. Strax efter sju så ser vi att folk börjar gå ur bilarna och ta sig gående eller halvspringande bort mot Berga. När klockan är 07:40 får jag får till slut hoppa ur bilden själv och springa mot starten. Som tur är var vi inte för långt ifrån men jag behövde ju besöka en av toaletterna först. Kö där också 🙁 Det är redan försent att lägga ut skidorna i startfållan så det är bara att bita i det sura äpplet. Jag kommer hamna sist i mitt startled. Fem minuter i åtta glider jag in i mitt led och hinner precis dra på mig skidorna och stavarna innan starten går. Äntligen på väg.

infor_starten_2014Under tiden så är det massor av människor som inte hunnit till starten på grund av trafiken. Tina har berättat att hon bland annat såg en hel buss som kom åkande full med besvikna skidåkare efter starten gått.

Ni kanske kommer ihåg att jag planerade att lägga på lite burkvalla innan starten. Ja, ni gissade rätt. Detta hann jag förstås inte. Självklart fryser det så fort skidorna står stilla så det är bara att gnida skidorna mot snön allt man kan medan man sakteliga tar sig mot den första långa klassiska uppförsbacken som de flesta nog sett på TV någon gång.

På grund av töandet så är sträckan upp mot backen lite omarrangerad vilket gör att det blir färre spår i bredd. Detta är dock inget större problem och faktiskt känns det som att de där första kilometrarna går lite smidigare än vanligt.

Väl uppe är det bara att sätta igång att köra. Spåren är inte precis optimala (ganska lösa och sladdriga) men det funkar hyfsat och skidorna går riktigt bra så länge jag står kvar i samma spår. Nu startar stakningen uppe på myrarna. Go, go, go!

Fortsättning följer i morgon


Bra tips inför Vasaloppet på söndag

Nu börjar det ju dra ihop sig och idag bjöd DN och Erik Wickström på åtta heta tips inför söndagens Vasalopp. De flesta hade jag koll på men att skaffa våtsockor hade jag inte haft en tanke på. Tack för tipset!

Relaxing while he waits...

Det finns ju risk för att loppet kommer bli lite väl blött och nio mil med våta och kalla fötter låter ju inte så roligt. Neopren är tydligen materialet man bör ha. Hoppas på att hitta ett par under dagens lunch.


Hyfsat lugnande besked. Eller?

Har precis kollat in presskonferensen från Vasaloppet. Planen är alltså fortfarande att det blir åka av på söndag. Så även för mig. Det kommer förmodligen bli ett riktigt stökigt lopp vad det gäller spårkvalitet och blöta men det är väl bara att bita ihop.

Uppladdningen inför skidloppens skidlopp fortsätter alltså.

Ni som vill kolla in vad som sades på presskonferensen kollar här

20130302-101424.jpg


Äntligen…

20131022-155501.jpg

…har startbeviset kommit för 2014 års Vasalopp. Nu är det bara att köra järnet på rullskidorna och vänta på den efterlängtade snön…

Återigen tack för hjälpen Therese och Roger. Ni är mina hjältar!


Vasaloppet 2014 säkerställt!

niklas i oxberg

Idag fick jag ett telefonsamtal som gjorde mig så himla glad. Hade svårt att hitta ord.

Jag har fått hjälp med att få tag i en startplats till 2014 års Vasalopp!

Tack Therese. Du är verkligen bäst!!!

 


Surt sa räven…

…om denna helg!

Inte nog med att man har legat sjuk och för ankar nu i helgen. Jag missade också Vasaloppsplatsen 2014 🙁 Tio rackans minuter tog det i år för att fylla upp loppet. Nu är det bara att ut och leta efter någon som vill sälja sin plats. Jag vet iofs inte om sånt funkar men hoppet har jag i alla fall kvar.

Om någon mot förmodan känner någon som… Ja ni vet vem ni kontaktar i så fall.

Nu går jag och gräver ner mig nån dag och återkommer när jag är på bättre humör.