Niklas Cederberg

Pre-run smoothie utan för mycket kalorier

pre_run_drink

När jag var i New York så hittade jag ett recept på en ”pre-run smoothie” i en amerikansk utgåva av Runner’s World. Jag har länge tänkt att testa den men det har aldrig blivit av. Nu i helgen tog jag mig i alla fall i kragen och testade.

Jag kan inte precis påstå att jag ångrade mig. Detta är en grym smoothie som är perfekt innan löp- eller skidpasset. Ett rikt innehåll av spenat och rödbeta ger extra nitrater för bättre syresättning av blodet och det låga kaloriinnehållet gör inte att du känner dig tung och seg i kroppen. Funkar perfekt för mig. Prova du också!

Innehåll:

2,5 dl vatten

1 rödbeta eller en matsked rödbetspulver

1,5 dl tranbär (jag kör frysta så kan jag skippa isbitarna på slutet)

2,5 dl spenatblad

1 tesked honung

1 tesked riven färsk ingefära

1/2 tesked allkrydda (här plockar jag själv ihop lite blandat typ cayenne, muskotnöt, curry och paprika)

1,5 dl isbitar

Körs i mixer, drickes och sedan är det bara ut och köra. Lycka till!


Snyggast på Djurgården?

lena och niklas_djurgardenGårdagens runda runt Djurgårdsbrunnsviken var både mörk och kall men Lidingö-Lena och jag ångade på som vanligt. Det blev en trivsam runda och en härlig avslutning med transportlöpning genom stan hem till Örby.

Full fart framåt
Lena är lite speciell för jag tror att hon bara har ett enda tempo i kroppen. Full fart framåt är det som gäller. Det spelar ingen roll vad man säger. Hon bara manglar på. Som jag nämt tidigare så har hon en massa löpartalang och jag hoppas att  jag kan lura med henne på något lite längre lopp framöver. Trägen vinner. Eller hur Lena?

Snyggaste löpsteget på Djurgården?
Nej. det var varken jag eller Lena som hade det snyggaste löpsteget på i går. Vi var förstås jäkligt snygga men det var en dansk som visade upp ett näst inpå perfekt löpsteg. I kortbyxor!!! (4 grader varmt ute) och med en sanslös stegfrekvens sprang han upp bredvid oss och frågade om vägen. Efter ett kortare samtal drog han iväg igen med grym fart och ett briliant klipp i steget. Wow! Sånt inspirerar och visst tänkte jag lite extra på tekniken när jag efter avslutad Djurgårdsrunda transportlöpte mig genom stan hem till Örby.

jens_chiliJens Linders chili
Väl hemma väntade en mycket smaklig måltid på bordet. Snacka om service för en lite småtrött löpare. Tina hade lagat till en fantastisk chili signerad DN:s kock Jens Linder . Till det blev det kidneybönor, spenatblad, rödkålsris och hemodlade tomater. En riktigt bra LCHF-middag alltså.

Eftersom vi känner Jens sedan gammalt bjuder jag inte på något recept utan rekommenderar er istället att köpa Jens bok ”Långkok”. En perfekt höstkokbok för alla som är det minsta intresserade av matlagning.

I kväll är det för övrigt backträning som gäller. Häng på!

 

 


31 kilometer med wienerbröd, saltgurka och sportdryck

wienerbröd och saltgurkaJag erkänner. Jag har syndat. Två wienerbröd under en dag låter varken LCHF- eller diabetikervänligt men det visade sig ändå tillföra riktigt bra med energi under gårdagens långdistanspass.

(Jag vet att det här är lite som att svära i kyrkan här men under kraftig fysisk påfrestning hoppas jag att redaktionen tycker det är okej;))

Energidepå hemma
Eftersom det snart är tid för Vintermarathon var det dags att löpa lite längre igår. 30 kilometer stod på programmet och det är ju ganska långt tycker även jag. För mig är det då viktigt att ge mig själv de bästa förutsättningarna genom att se till att jag kan fylla på med näring under loppet så jag beslöt mig för att springa 3 varv på min 10,3 kilometersbana som startar alldeles utanför dörren. Det fina med det är ju att man kan ha en liten energidepå i anslutning till hemmet där man kan förse sig själv med både vätska och något enkelt att äta under själva löpningen. Eftersom jag har diabetes behöver jag också mäta mig så jag har bra koll på blodsockernivån under ett sånt här pass krävande pass så att ha allt detta samlat är ju perfekt.

Rune Larssons tips
Rune Larsson, mannen med den eleganta mustaschen, är en av Sveriges mest meriterade långlöpare som tipsade i marathonpodden om att wienerbröd kunde vara riktigt bra för oss maratonlöpare. Lättätet, lättuggat och bra med både fett och kolhydrater för att tillföra energi under ett lopp som pågår i tre till fyra timmar. Inte världens nyttigaste produkt men som han säger ”Det som är skräpmat i din vardag kan vara riktigt bra energi under ett maratonlopp”. Detta ville jag så klart prova så jag besökte vårt lokala kondis Chateau i Bandhagen och införskaffade två stycken wienerbröd innan passet.

Wienerbröd, saltgurka och sportdryck
Sen var det bara att duka upp min energidepå med wienerbröd, saltgurka och sportdryck och dra iväg. Saltgurkan tillför ju salter som man tappar när man svettas men dessutom hjälper saltet till att transportera vätskan till kroppens celler så snabbt som möjligt.

Lågt blodsocker
Vid mitt första depåstopp började jag med att mäta blodsockret. Jag kände mig ganska seg så jag gissade att jag hade lite väl lågt blodsocker. Och visst, 2,8! Gulp! Alldeles för lågt. Inte alls bra. Jag åt och drack det jag dukat upp och tillförde dessutom lite druvsocker för att snabbt komma i kapp. Efter någon kilometer kände jag att energin kom tillbaka och det andra varvet fortlöpte riktigt bra. Vid depåstopp två, dvs efter 20,6 kilometer satt wienerbröd nummer två och gurkan som en smäck. Wienerbrödet var väldigt lättuggat och lättsmält vilket är tacksamt för mig som tycker det är väldigt svårt att få i mig något när kroppen börjar kännas lite ansträngd. Kombinerat med lite sportdryck gav detta mig tillräckligt med energi för att få en riktigt trivsam resa sista milen in i mål och väl där låg mitt blodsocker på en vettig nivå. Det blev alltså en riktigt bra långdistanssöndag och jag måste säga att jag nog kommer testa wienerbröd några fler gånger. Dock bara vid speciella tillfällen. Alltså när jag springer riktigt långt.

Diabetes och långdistanslöpning
Att springa långt för mig och samtidigt ha diabetes är en liten utmaning. Speciellt kombinerat med lågkolhydratkost. Under kommande vecka kommer jag tipsa dig som är intresserad hur jag själv kom igång och gick tillväga för att kunna springa långt och länge med min diabetes. Håll koll vet jag!

 

 


Dagens lunchpass

niklas_ben_pa_bana

Det börjar nästan bli till en vana det här med lunchpass. Gårdagens banpass på Sätra IP gav sådan mersmak att jag idag begav mig dit igen. 

Eftersom jag sprang tusenmetersintervaller igår (5×1000 meter med 250 meter gå/joggvila mellan varje) beslöt jag mig för att inte jobba riktigt så aggressivt idag. Det fick istället bli 8 kilometer i tänkt halvmaratempo dvs för mig ungefär 4:40-tempo. Till detta självklart upp- och nerjogg på drygt en kilometer vardera.

Man kan inte riktigt påstå att jag är van vid tartanunderlaget. I går var ju första gången jag sprang på riktiga löparbanor sedan skoltiden (och det är läääääääänge sedan). Självklart är ju målgången i Stockholm Marathon på samma underlag men det hinner man inte riktigt  känna och är väl dessutom ärligt talat alldeles för trött för att känna efter fyra mils löpning.

Det som är skönt med tartan jämfört med vanlig asfalt är ju att det känns lite mjukare. Det borde alltså vara lite skonsammare för kroppen. Däremot tycker jag inte att underlaget svarar lika bra som asfalt men det är nog bara en vanesak.

Nöjd efter passet blev det en grym matlåda med Beuf Bourguignon och blomkålsmos á la LCHF. Tina hade dessutom kompletterat receptet med svart trumpetsvamp och lite syltlök vilket gav en extra dimension till en klassisk rätt. Satt som en smäck. Testa!

 


Kolloidalt silver – det bästa ”virket”

Glad i hågen gav jag mig i går morse ut på en liten löptur med Freddie. Tyvärr tog det tvärstopp nästan direkt. Kroppen hängde helt enkelt inte med. Det blev de jobbigaste kilometrarna på många år. Samma sak gällde resten av dagen så kvällens träningspass fick ställas in. Misstänkte ganska snabbt att jag hade någon sorts virus i kroppen och hur blir man då av med den på snabbaste sätt? Silvergrogg förstås!

kolloidalt silver

Det är faktiskt Tina som lärt mig detta. En vardagkväll när jag kom hem stod det nämligen en spritflaska på köksbänken så jag blev ju lite fundersam om hon börjat ”gå på flaskan”. Då berättade hon att hon hade känt sig lite hängig och hittat detta recept ute på nätet.

En silvergrogg innehåller lika delar kolloidalt silver och sprit (gin, vodka eller liknande, till och med vin skall funka) samt en skvätt pressad citron. Det kolloidala silvret bekämpar viruset men för att det skall kunna komma åt viruset behöver det tränga igenom en barriär som många virus omger sig med för att skydda sig. Därför tillsätter man alkohol och citron.

Sedan går man och småhuttar en tesked var femte/tionde minut under någon timme. Först låter man vätskan ligga under tungan en liten stund och sedan sväljer man ner den.

Anders Sultan har skrivit bra och utförligt om detta här.

Hur mår jag idag då? Jo riktigt bra. Detta är första gången jag provar silvergrogg och det känns verkligen som det gav önskad effekt. Så bra att jag tänker köra ”transportlöpning” hem från jobbet i eftermiddag.

P.S. Någon sa till mig att man kunde ersätta spriten med kokosfett men detta har jag ingen erfarenhet av. Någon därute som provat? Berätta i så fall. Det kan ju vara ett riktigt bra alternativ om man är tveksam till spriten.


Vassaste knivarna i lådan med Knivbrev

20140415-195139.jpg
När vi bodde i Japan för ett antal år sedan passade vi på att skaffa oss bra knivar. Både Tina och jag gillar bra köksverktyg och med rätt pris på både Global och Tojiro så blev det en hyfsat stor uppsättning till slut.

Vi har vårdat dom ömt men det räcker ju inte med det. Knivar blir slöa med tiden. Så är det bara. Därför tyckte vi det lät bra när vi såg Knivbrevs annonsering på Facebook och slog till. Det verkade ju vara ett väldigt smidigt sätt att skaffa ny skärpa och med rätt slipvinkel på våra japanska knivar.

Gissa om jag var nöjd när jag testade knivarna idag. Wow! Som nya. Nästan lite ovant faktiskt.

Knivbrev höll vad dom lovade. Bra slip, vettigt pris och knivarna tillbaka på bara några dagar. Jag är toppennöjd!

Nu drar jag till Ågesta och springer tusingar. Lite backigt och tuffare än plan asfalt men det skadar ju inte. Det börjar ju dra ihop sig.


Rejäl träningshelg i sikte

bild på träningsskor, stavar och elbas

Då var det snart dags för årets första stora träningshelg. Totalt fyra pass skall avverkas under lördag och söndag.

När så många pass skall köras under en hyfsat kort tid är det ju viktigt att man planerar så att man skall orka alla passen. Det går ju inte att exempelvis bara gå ut och mangla fyra pass om tjugofem kilometer. Det pallar ju inte kroppen (i alla fall inte min).

En anan utmaning jag har är ju vädret. Jag hade ju gärna kört två rullskidpass och två löppass men eftersom rullskidorna kräver ett hyfsat plant underlag och eftersom det just nu är slask och att det hotas med kyla inom kort så har jag en reservplan med löppass i backfickan. Skall bli kul att se vilka skor och utrustning som får användas från bilden ovan.

Så här ser i alla fall min plan ut:

Lördag förmiddag: Löpning med backintervaller i lång halvbrant backe. 2 km uppvärmning och 2 km ner.

Lördag eftermiddag: Rullskidåkning 15 km med 4x1km intervaller efter 7 km. Reservplan: Löpning 15 km varav 5 km i tänkt maratontempo (5 min/km).

Söndag förmiddag: Rullskidor 20 km. Reservplan: Löpning 10 minuter uppvärmning, 5×4 minuter intervall med 2 minuters joggvila och 10 minuters nerjogg.

Söndag eftermiddag: Långpass löpning 2-2,5 timmar i lugnt tempo.

Vad tror ni? Kan detta vara okej? Är det för mesig eller för bryskt?

rödbetsjuice, chiafrön, sportdryckNågot annat som är viktigt för att orka en sån här helg är näringsintaget. Bra, mat kommer ätas och självklart har jag redan börjat hårdladda med min favvo, rödbetsjuicen. Innan passen blir det ju även ”Born-to-run-drinken” med chia och lime som jag skrivit om tidigare. Sen kompletterar jag ju med sportdryck med vettigt innehåll under passen.

I morgon är det bara att köra. In i sk..n bara 😉 Delrapporter kommer!

P.S. Ni som är uppmärksamma ser ju också att det smugit sig in en katt bland hermelinerna på bilden med skor. Å visst. På söndag kväll är det lite rock’n’roll med grabbarna på programmet också.

 

 

 


Bästa lunchstället?

20131203-132211.jpg

Bakom ovanstående oansenliga dörr hittar man nu en av söderorts bättre luncher. I alla fall om jag får tycka.

En ren chansning gjorde att vi idag hamnade vid Telefonplan och Restaurang Landet. Tydligen hade dom precis dragit i gång luncher där igen och vilken lunch det blev. Bräckt oxbringa med rödvinssky, färsk pepparrot och potatispuré. Till det bjöds det även på en läcker salladsbuffé. Supergott och superfräscht.

20131203-133211.jpg

På hemsidan landet.nu står det ”bästa lunchen runt Telefonplan”. Kanske skulle de sticka ut hakan och skriva ”söderort” istället…


Kompisar från förr

20131130-220012.jpg
Idag gjorde vi en liten utflykt till Tyresö och den eminenta Köttboden. Tinas och min gamle kompis Jens Linder, DN:s kock ni vet, hade signering av sin bok ”Långkok” där. Det var verkligen kul att träffa Jens efter så många år. Samma glada och positiva kille som då. Kul också att se att det var strykande åtgång på böckerna. Under tiden vi var där var det flera som köpte fempack.

Efter Tyresöbesöket hade Tina ett ärende in till stan så jag passade på att följa med. Löpning hem stod på programmet.

Det blev en riktigt härlig långtur med skön sightseeing av stan. Jag lyckades till och med få in en tur uppför Hammarbybacken på vägen. Lyxigt va?

I morgon väntar rullskidorna och jag väntar på snön. Snart så. Kanske i alla fall…


En riktigt lovande debut

20131031-193632.jpg

Jag har tidigare skrivit om att den nya tidningen Hunger var på g. Eftersom Mats-Eric ”Den hemlige kocken” Nilsson är chefredaktör och gänget bakom Filter och Offside ligger bakom den så var mina förväntningar höga. Jag kan lugnt säga att dom infriats. Tidningen är både välskriven, snyggt formgiven och har ett riktigt bra och intressant innehåll för oss som är intresserade av ”riktig” mat baserad på bra råvaror. Ni som ännu inte lagt vantarna på premiärnumret och har liknande intresse måste bara köpa. Tveka inte även om en del av er kanske tycker att omslaget är lite bryskt.

Nu väntar en härlig stunds kvällslöpning i den friska höstluften. Vi ses väl där ute?