Niklas Cederberg

Tankar inför lördagens Vintermarathon

Kilometermarken_vintermarathon20142

Jaha, då var det snart dags för årets sista maraton (om inte någon bjuder mig till Hawaii och Honolulu Marathon förstås ;))

Klockan 10.00 i morgon går starten för årets Vintermarathon som är Sveriges äldsta Maratonlopp. Första loppet gick 1963 så det är till och med äldre än mig.

Jag är redo!
Hur känns det då? Jo tack ganska bra faktiskt. Jag är redo! Jag har beslutat mig för att inte stressa och jaga rekordtider utan försöka njuta så mycket som möjligt av löpningen och se var jag hamnar.

Support under loppet
Man springer sex varv runt en bana som går på Norra Djurgården (Fiskartorpet, Universitetet, Ekhagen och Stora Skuggan). Det kan kanske bli lite tufft rent psykiskt med de sex varven men det skall nog gå bra. Tina, Lidingö-Lena och kanske några till kommer och supportar med blodsockermätning, busfärska wienerbröd och förhoppningsvis glada tillrop så jag är full av tillförsikt att detta skall kunna bli en riktigt trevlig ”resa”.

Nu är det bara att hålla tummarna för att det blir lite varmare än de noll till två plusgraderna som YR utlovat…

 



Två som vägrar ge sig

LL_lop_141107

Dagens mess med Lidingö-Lena. Ni som befunnit er i Stockholm någon gång under dagen tror jag förstår vad det pratas om. Löpturen runt Djurgårdsbrunnsviken blir alltså av i kväll trots det rent ut sagt vidriga vädret. Hänger ni på?

P.S. Ursäkta det något bryska språket.

 



Rullskidsparadiset?

rullskidor i Rimbo liten

Kolla bilden! Jag fick den idag av en kollega och hon skrev ”den perfekta rullisbanan?” i mejlet.

Å visst blev jag sugen. Tyvärr är det lite långt att ta sig till Rimbo för mig men jag kommer absolut göra det vid första bästa tillfälle. Kanske en liten utflykt en lördag eller söndag framöver.

Om nu inte snön kommer snart förstås…

 

 



Se till att ni syns där ute

reflexvast

Det här kan kanske kännas tjatigt men efter att själv varit alltför nära en olycka så vill jag ändå påminna om hur viktigt det är att ni ser till att ni syns där ute.

Det är väl ingen som missat att det är mörkt ute nu (även om man kanske kan tro det). Redan på eftermiddagen blir det svårare och svårare för bilister att se oss löpare som kanske lite trötta i både kropp och huvud passerar över trafikerade vägar.

Det finns ett riktigt bra recept för att undvika att råka ut för såna här olyckor – reflexer!

En reflexväst som på bilden ovan kostar typ bara från en femtiolapp och jag måste säga att jag tycker det är konstigt att inte fler skaffar sig en sådan. Kanske inte världens ballaste plagg men förmodligen ett av världens mest funktionella. Eller?

På min löptur i går kväll var det fler än hälften som slarvat med att synas. Fy skäms! Till och med min löpkompis, labradoren Freddie, var utrustad för att synas. Reflexsele och en liten lampa i halsbandet som gjorde att han syntes mycket bra trots att han är helt svart i pälsen.

I dag står det intervaller och styrka på schemat. Toppen 🙂 Bara några dagar kvar till Vintermarathon nu och jakten på pigga ben fortsätter.

 



En vecka kvar till Vintermarathon

traningsupplagg_v44Bara en vecka kvar till Vintermarathon. Nästa lördag går starten och jag känner mig helt okej inför utmaningen. Jag räknar dock inte med någon klang och jubelföreställning rent tidsmässigt men kul skall det i alla fall bli.

Nu väntar en veckas lite lättare träning för att få fart på kropp och ben och jag har till och med en massagetid inbokad inför loppet.

Vi får hoppas att detta är ett bra recept för en riktigt stark prestation under årets sista mara den 8:e november.

 



Långt, långsamt och ganska långsökt

Niklas ben_adidas_techfit

Det blev en lång löparkväll i går. De 31 kilometerna avverkades i ett hyfsat långsamt 5:45-tempo. Perfekt för att orka några fart- och backpass under den resterande delen av veckan.

Jag fick också chansen att testa mina nya fräna Adidas Techfit-tajts som är en hyllning till en av mina familjemedlemmar. Kolla bilden och ta en funderare. Svaret som är ganska långsökt får ni i nästa inlägg. Eller är det någon som kan gissa redan nu?



Snyggast på Djurgården?

lena och niklas_djurgardenGårdagens runda runt Djurgårdsbrunnsviken var både mörk och kall men Lidingö-Lena och jag ångade på som vanligt. Det blev en trivsam runda och en härlig avslutning med transportlöpning genom stan hem till Örby.

Full fart framåt
Lena är lite speciell för jag tror att hon bara har ett enda tempo i kroppen. Full fart framåt är det som gäller. Det spelar ingen roll vad man säger. Hon bara manglar på. Som jag nämt tidigare så har hon en massa löpartalang och jag hoppas att  jag kan lura med henne på något lite längre lopp framöver. Trägen vinner. Eller hur Lena?

Snyggaste löpsteget på Djurgården?
Nej. det var varken jag eller Lena som hade det snyggaste löpsteget på i går. Vi var förstås jäkligt snygga men det var en dansk som visade upp ett näst inpå perfekt löpsteg. I kortbyxor!!! (4 grader varmt ute) och med en sanslös stegfrekvens sprang han upp bredvid oss och frågade om vägen. Efter ett kortare samtal drog han iväg igen med grym fart och ett briliant klipp i steget. Wow! Sånt inspirerar och visst tänkte jag lite extra på tekniken när jag efter avslutad Djurgårdsrunda transportlöpte mig genom stan hem till Örby.

jens_chiliJens Linders chili
Väl hemma väntade en mycket smaklig måltid på bordet. Snacka om service för en lite småtrött löpare. Tina hade lagat till en fantastisk chili signerad DN:s kock Jens Linder . Till det blev det kidneybönor, spenatblad, rödkålsris och hemodlade tomater. En riktigt bra LCHF-middag alltså.

Eftersom vi känner Jens sedan gammalt bjuder jag inte på något recept utan rekommenderar er istället att köpa Jens bok ”Långkok”. En perfekt höstkokbok för alla som är det minsta intresserade av matlagning.

I kväll är det för övrigt backträning som gäller. Häng på!

 

 



Tilltrixad träningsvecka

traningsupplagg_v43

Det är inte alltid lätt att få tid och möjlighet till exakt det träningsupplägg man vill ha. Men det går alltid att trixa och justera lite för att få till en vettig vecka. Så här ser därför min kommande 7-dagarsperiod ut.

Lunchintervaller och Djurgårdslöpning med Lidingö-Lena
I kväll tisdag repar vi med bandet så då får jag ta till lunchen. Eftersom man inte har all världens tid då så passar tvåhundrametersintervaller på Sätra IP perfekt. Vilken lyx det är att ha en sådan anläggning så nära sin arbetsplats. Självklart kan man springa intervaller var som helst men underlaget på Sätra IP är skönt skonsamt så för mig är det perfekt.

I morgon onsdag blir det ett pass med allas vår Lidingö-Lena. Gissar att det blir ett varv runt Djugårdsbrunnsviken och sedan transportlöpning därifrån hem till Örby. Vi får dock se vad Lena har för agenda. Jag får alltså vara lite beredd på att vara flexibel. Kanske måste jag vara flexibel med tanke på vädret också. Regnar det allt för mycket på onsdag växlar jag onsdagspasset med torsdagspasset nedan.

Kortbacke och transportlöpning
På torsdag står det kortbacke på programmet. Jag, och faktiskt många andra, har hittat en utmärkt backe i Sturebytrakten som jag utnyttjar så fort det är kortbackesdags. Jag får se om jag kan lura med mig Kärrtorpsdoktorn denna gång.

Fredagar är inte alltid den ultimata dagen för träning. Det är ju oftast en familjekväll för många av oss. Jag har iofs en förstående familj som vet att jag mår bra av att träna men en god middag med något gott glas vin är ju en trevlig avslutning på arbetsveckan. Därför brukar jag istället ibland ta ett löppass på vägen hem från jobbet. Skjuts på morgonen och sedan löpning på hemvägen. Perfekt. Inverkar inte så mycket på tiden heller. För mig innebär det 8-10 kilometers löpning beroende på vägval. Sedan dusch och matlagning. En suverän avslutning på arbetsveckan tycker jag.

Rock’n’roll och långdistanslöpning
Eftersom vi har gig i Linköping på lördag är det inte läge för det klassiska långpasset på söndagen. Detta flyttar jag därför till måndag kväll och lägger in en ”kvalitetsmil” på söndagkvällen. Ni som inte har koll på vad min kvalitetsmil är för något kollar här.

Så här ser alltså min kommande vecka ut. Jag tycker jag har fått ihop den ganska bra. Eller hur? Hyfsat tuff men det är ju som jag tidigare sagt snart dags för Vintermarathon och då är det inte precis läge för att vila sig i form.

Sist men inte minst. I morse kom en utmaning från oväntat håll. Det här. Vad säger ni? 68 kilometer och dessutom i terräng. Hmm. Jag är ju ganska sugen på en Ultra så…

 



31 kilometer med wienerbröd, saltgurka och sportdryck

wienerbröd och saltgurkaJag erkänner. Jag har syndat. Två wienerbröd under en dag låter varken LCHF- eller diabetikervänligt men det visade sig ändå tillföra riktigt bra med energi under gårdagens långdistanspass.

(Jag vet att det här är lite som att svära i kyrkan här men under kraftig fysisk påfrestning hoppas jag att redaktionen tycker det är okej;))

Energidepå hemma
Eftersom det snart är tid för Vintermarathon var det dags att löpa lite längre igår. 30 kilometer stod på programmet och det är ju ganska långt tycker även jag. För mig är det då viktigt att ge mig själv de bästa förutsättningarna genom att se till att jag kan fylla på med näring under loppet så jag beslöt mig för att springa 3 varv på min 10,3 kilometersbana som startar alldeles utanför dörren. Det fina med det är ju att man kan ha en liten energidepå i anslutning till hemmet där man kan förse sig själv med både vätska och något enkelt att äta under själva löpningen. Eftersom jag har diabetes behöver jag också mäta mig så jag har bra koll på blodsockernivån under ett sånt här pass krävande pass så att ha allt detta samlat är ju perfekt.

Rune Larssons tips
Rune Larsson, mannen med den eleganta mustaschen, är en av Sveriges mest meriterade långlöpare som tipsade i marathonpodden om att wienerbröd kunde vara riktigt bra för oss maratonlöpare. Lättätet, lättuggat och bra med både fett och kolhydrater för att tillföra energi under ett lopp som pågår i tre till fyra timmar. Inte världens nyttigaste produkt men som han säger ”Det som är skräpmat i din vardag kan vara riktigt bra energi under ett maratonlopp”. Detta ville jag så klart prova så jag besökte vårt lokala kondis Chateau i Bandhagen och införskaffade två stycken wienerbröd innan passet.

Wienerbröd, saltgurka och sportdryck
Sen var det bara att duka upp min energidepå med wienerbröd, saltgurka och sportdryck och dra iväg. Saltgurkan tillför ju salter som man tappar när man svettas men dessutom hjälper saltet till att transportera vätskan till kroppens celler så snabbt som möjligt.

Lågt blodsocker
Vid mitt första depåstopp började jag med att mäta blodsockret. Jag kände mig ganska seg så jag gissade att jag hade lite väl lågt blodsocker. Och visst, 2,8! Gulp! Alldeles för lågt. Inte alls bra. Jag åt och drack det jag dukat upp och tillförde dessutom lite druvsocker för att snabbt komma i kapp. Efter någon kilometer kände jag att energin kom tillbaka och det andra varvet fortlöpte riktigt bra. Vid depåstopp två, dvs efter 20,6 kilometer satt wienerbröd nummer två och gurkan som en smäck. Wienerbrödet var väldigt lättuggat och lättsmält vilket är tacksamt för mig som tycker det är väldigt svårt att få i mig något när kroppen börjar kännas lite ansträngd. Kombinerat med lite sportdryck gav detta mig tillräckligt med energi för att få en riktigt trivsam resa sista milen in i mål och väl där låg mitt blodsocker på en vettig nivå. Det blev alltså en riktigt bra långdistanssöndag och jag måste säga att jag nog kommer testa wienerbröd några fler gånger. Dock bara vid speciella tillfällen. Alltså när jag springer riktigt långt.

Diabetes och långdistanslöpning
Att springa långt för mig och samtidigt ha diabetes är en liten utmaning. Speciellt kombinerat med lågkolhydratkost. Under kommande vecka kommer jag tipsa dig som är intresserad hur jag själv kom igång och gick tillväga för att kunna springa långt och länge med min diabetes. Håll koll vet jag!

 

 



Det bästa och smidigaste hemmagymmet?

I går kväll släpade jag hem ett helt hemmagym i högerhanden. Starkt jobbat Niklas! Är du så stark så behöver du ju inte träna någon styrka kanske ni tänker nu. Fast det behöver jag ju förstås och gymmet var ju faktiskt inte så tungt.

Varför behöver jag då träna styrka?
Ni vet ju att jag åker skidor på vintrarna och satsar mot Vasaloppet varje år. Där blir det ju mestadels stakning och därför behöver ju både armar och speciellt bålen extra träning. Visst är rullskidor bra men ombyte i träningen är ju aldrig fel. När det gäller löpningen har jag ju tidigare berättat att jag faller ihop lite och springer lite ”sittande” efter några mils löpning. Återigen är det bålen som behöver stärkas.

Lite mer än fyra månader kvar till Vasaloppet
För att komma i så god form som möjligt inför Vasaloppet, som ligger lite mer än fyra månader bort och faktiskt även för löpsäsongen 2015 (mer om den och dess mål senare), så började jag fundera på gymkort. Tyvärr känner jag mig inte riktigt bekväm med sånt så jag sökte alternativ. Det var då jag stötte på Bodyweight – ett komplett gym i en liten påse.

bodyweight

Bodyweight – det perfekta hemmagymmet?
Själva träningsredskapet är uppbyggt av band som du fäster i dörren eller i vägg/takfästen som du köper till. Till detta använder du din egen vikt som den viktigaste delen i redskapet.
Enkelt för mig som gärna tränar på landet eller när jag bor borta på hotell. Bara att packa ner i påsen och ta med sig. Detta måste vara det perfekta hemmagymmet. Eller?

Massor av övningar
Det finns mängder av övningar både som en app för oss med paddor eller iPhones alternativt webbaserat för er som har Android. Jag har kollat appen och den verkar riktigt bra oavsett om du är som jag, nybörjare, eller en van styrketränare.

Utvärdering på gång
Nu har jag inte testat så mycket ännu men ge mig några dagar så skall jag berätta hur det känns. Kanske bjuder jag på någon läcker bild då också. Jag tror det här kan vara ett grymt komplement till den vanliga löpningen och skidåkningen. Det viktigaste för mig är smidigheten och att träningen även främjar balans och rörlighet vilket detta ska göra.

Kolla YouTube-klippen
Ni som inte kan vänta och vill se hur det funkar kan kolla lite YouTube-klipp här. Låt er dock inte skrämmas av de på övningarna är relativt ”biffiga”. Kolla in bilden på mig i föregående inlägg så ser ni att även ”tunnisar” kan våga köra…