Annons
Annons

Ny studie avslöjar hur unga tjejer kan minska sin risk för bröstcancer

"Ät dina grönsaker" - är en mening många föräldrar någon gång yttrat till sina barn. Fortsätt så - av många anledningar. En är att unga tjejer som äter en fiberrik kost med mycket frukt och grönt kraftigt minskar sin risk att drabbas av bröstcancer senare i livet. Och ju tidigare flickorna börjar, desto bättre. Detta enligt en ny studie från Harvard.

Redaktionen

4 februari, 2016
Ny studie avslöjar hur unga tjejer kan minska sin risk för bröstcancer
Dela inlägget

”Ät dina grönsaker” – är en mening många föräldrar någon gång yttrat till sina barn. Fortsätt så – av många anledningar. En är att unga tjejer som äter en fiberrik kost med mycket frukt och grönt kraftigt minskar sin risk att drabbas av bröstcancer senare i livet. Och ju tidigare flickorna börjar, desto bättre. Detta enligt en ny studie från Harvard.

Världscancerdagen är instiftad av Union for International Cancer Control (UICC) och infaller den 4 februari varje år. I dag är det dags. Det uppmärksammar vi med en nyhet av mer positivt slag, nämligen den att vi, genom våra kostval, kan minska risken att utveckla cancer. Vilket nu ännu en studie visar.

Läs också: Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer

”Fem om dagen”
Brittska NHS lanserade 1990 begreppet ”Five a day”, alltså ”Fem om dagen”, för att minska risken för cancer, hjärtsjukdomar och stroke. Sedan dess har britterna kämpat med att få i sig den mängden frukt och grönt varje dag. Bara ungefär en fjärdedel av dem lyckas dock.
Så är även fallet i Sverige där Livsmedelsverkets rekommendation, som här lyder ”500 gram frukt och grönt om dagen”, inte heller är något majoriteten av oss lyckas uppnå. Även om vi i dessa grönsmoothie-tider faktiskt har ökat vårt grönsaksintag väsentligt.

Läs också: Därför är det mindre näring i dagens grönsaker

Ju tidigare man börjar äta fibrer, desto större blir skyddet
Nu får rekommendationerna ytterligare substans. En ny studie från Harvard School of Public Health visar att tonårsflickor som ser till att få i sig sina fem om dagen kan minska sin risk att utveckla bröstcancer med upp till 25 procent.
Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer i Storbritannien och en femtedel av dem som diagnostiseras med sjukdomen är under 50 år. I Sverige är en fjärdedel av all cancer hos kvinnor bröstcancer. Harvardforskarna menar nu att denna siffra kan ändras med en mer fiberrik kost i unga år. De menar att det dagliga intaget av fiber kan bidra till att minska risken med så mycket som en fjärdedel. Och ju tidigare flickorna börja äta fiberrikt, desto större skydd får de.

Läs också: Ekologiska tomater ÄR nyttigare

Studerade drygt 90 000 kvinnor under en 25 årsperiod
Forskarna från Harvard School of Public Health har analyserat data från 90 534 kvinnor som deltagit i Nurses’ Health Study II, en långvarig undersökning av faktorer som påverkar kvinnors hälsa. Under en 25-årsperiod har man registrerat kvinnornas kostvanor respektive deras förekomst av bröstcancer. Deltagarna har även fått uppskatta sitt kostintag under högstadie- och gymnasietid.

För varje tiogramsökning fiber minskar cancerrisken med 13 procent
Forskarna fann att för varje tiogramsökning av fiber per dag under tonåren minskade risken att senare utveckla bröstcancer med mer än en åttondel, det vill säga 13 procent.
Tio gram är till exempel ett äpple och två skivor fullkornsbröd eller 1,2 deciliter kokta bönor och 1,2 deciliter kokt blomkål eller squash.

Läs också: Selen kan minska kvinnors dödlighet i bröstcancer

24 procent lägre risk att drabbas före klimakteriet
Beroende på hur mycket kostfiber kvinnorna hade ätit under tonåren hade risken minskat med mellan 12 och 19 procent. Intag av stora mängder fibrer i unga år visade sig associerat med en 24 procent lägre risk för bröstcancer före klimakteriet.

Forskaren: Riskfaktorer extra viktiga under tonåren
Forskaren Maryam Farvid säger till Daily Mail:
– Tidigare studier av fiberintag och bröstcancer har nästan alla varit icke-signifikanta, och ingen av dem har undersökt kosten under tonåren eller tidig vuxen ålder, en period då bröstcancerriskfaktorer tycks vara särskilt viktiga.

Läs också: 10 anledningar till varför eko är mest reko

”Vad vi ger våra barn att äta är en viktig faktor för framtida cancerrisk”
Hennes forskningskollega Dr Walter Willett tillägger:
– Från många andra studier vet vi att bröstvävnad är särskilt påverkad av cancerframkallande ämnen och cancerhämmare under barndomen och tonåren. Vi har nu bevis för att vad vi ger våra barn att äta under denna period i livet är en viktig faktor för framtida cancerrisk.

Läs också: Forskning: Starkt samband mellan D-vitaminbrist och bröstcancer

Minskar östrogennivåerna i blodet
Studien föreslår att man genom att äta mer fiberrikt minskar risken för bröstcancer, detta delvis genom att man på detta sätt bidrar till att minska höga östrogennivåer i blodet, något som annars är starkt kopplat till cancerutveckling.

Minskar även risken för tarmcancer och hjärtsjukdom
En talesman för NHS säger:
–En kost rik på fibrer kan också minska risken för tarmcancer, och bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar, stroke och vissa cancerformer.

Läs också: Åtta vetenskapliga teorier om varför kött orsakar cancer

Av Isabelle G Hedander

Källor:
Studien: Dietary fiber intake in young adults and breast cancer risk. Pediatrics online February 1, 2016.
Tidningarna Telegraph, Dailymail och Mirror
Kristina Alexandersson, professor i socialförsäkring vid Karolinska institutet om kvinnor och cancer i intervju med TT 2/2 -2106

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Kvinnor sjukskrivs dubbelt så ofta för cancer
Risken att sjukskrivas en längre tid efter cancerdiagnosen är dubbelt så hög för kvinnor som för män.
Nya siffror visar att orsaken är skillnader i behandlingslängd och insjuknandeålder. Bland kvinnor blir 1,9 per 1 000 sysselsatta långvarigt sjukskrivna efter cancerdiagnosen.

Motsvarande siffra för män är 0,9, visar siffror från Afa försäkring som tagits fram i samband med Världscancerdagen den fjärde februari. Anledning är att män och kvinnors cancer ser olika ut, menar Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid Karolinska Institutet.
– Ungefär en fjärdedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Motsvarande för män är prostatacancer, säger hon. Skillnaden i sjukskrivningar beror på att hälften av de män som insjuknar i prostatacancer får diagnosen först efter 70 års ålder, då de oftast lämnat arbetslivet, medan kvinnor får bröstcancer tidigare. –

Hälften av alla kvinnor som får bröstcancer är under 65 när de får diagnosen, säger Kristina Alexanderson. Enligt henne handlar det också om hur vilken typ av cancerbehandling som behövs och hur arbetet kan anpassas efter detta.
– Ofta är det snarare biverkningar av behandlingen, till exempel cytostatika, än själva bröstcancern som leder till nedsatt arbetsförmåga och behov av sjukskrivning.

Så har siffrorna tagits fram
Statistiken har tagits fram i samband med Världscancerdagen och är baserad på 26 900 långvariga sjukfall registrerade hos Afa Försäkring under 2007 till 2014. Alla som drabbas av cancer finns inte med i statistiken. Det beror på att två tredjedelar av alla som får en cancerdiagnos är över 65 år, och därför är de oftast inte försäkrade hos Afa. Världscancerdagen hålls årligen den fjärde februari.
Källa: Afa försäkring/TT

Ny prognos visar: Dramatisk ökning av cancerdrabbade till år 2040
Varje år ökar antalet personer som får cancer och ökningen går i allt snabbare takt.
2014 var första året som fler än 60 000 personer – drygt 164 personer om dagen – fick ett cancerbesked i Sverige.
Om knappt 25 år, år 2040, beräknas över 100 000 personer att få en cancerdiagnos varje år.
• 10-årsprevalensen för 2040 visar att 638 000 personer kommer att ha fått en cancerdiagnos under de senaste tio åren. Detta kan jämföras med 10-årsprevalensen 2013 som var 300 000 personer. Prevalensen visar hur många personer som vid ett givet tillfälle har eller haft cancer inom en given tidsperiod, i detta fall tio år.
Källa: Folkhälsomyndigheten tillsammans med Cancerfonden.

Annons
Annons