Det handlar om en sida av nutidens hälsoångest – fixering vid nyttiga livsmedel och intensiv fysisk aktivitet. Tillståndet kallas oftast ortorexi. Det är något som blir allt vanligare, både bland elitidrottare och motionärer.
Att drabbas av ortorexi sker inte över en dag. Det är en process där livsmedlen blir färre och träningstimmarna blir fler. Hur tidigt eller sent i förloppet man befinner sig kan identifieras genom styrkan av symtomen – fysiologiska, psykologiska och sociala. Tillståndet är lömskt på så sätt att det smyger sig på och det faktum att man över tid gör förändringar i sin kost och träning bidrar till att man själv sällan märker av det förändrade, tvångsmässiga beteendet.
Vill öka förståelsen
I nya boken ”Ortorexi – fixering vid mat och träning” (SISU Idrottsböcker 2014) reder hälsovetaren Yvonne Lin och idrottsforskaren Anatoli Grigorenko ut begreppen. De har arbetat med ortorexi i drygt tjugo år och vill med denna bok bidra till en ökad medvetenhet och uppmärksamhet om ortorexi och dess flerdimensionella natur. Boken är riktad till tränare, föräldrar, lärare och andra som kommer i kontakt med de drabbade.
– Förhoppningen är att vi ska öka förståelsen så att man ska kunna identifiera ortorexi tidigare än vad som görs idag och allra helst förebygga om det går, säger Yvonne Lin.
Kan drabba alla
Ortorexi drabbar både män och kvinnor, elitidrottare och motionärer. Att fenomenet ökar oroar de båda författarna.
– Siffror från USA visar att var femte person som är aktiv inom idrotten är drabbad. Vissa idrottare verkar särskilt utsatta, till exempel gymnaster och simhoppare där andelen drabbade utövare är betydligt större, säger Anatoli Grigorenko.
– Problemet finns inom de allra flesta idrotter, men också i allt högre utsträckning bland motionärer som egentligen inte har de här kraven på sig, säger Yvonne Lin.
Av Redaktionen