rostig_bil_julia

Oxidativ stress – en kropp i obalans

Oxidativ stress, fria radikaler och antioxidanter. En del av termerna mer välbekanta än andra. Gemensam nämnare är att de alla påverkar vår hälsa. Magnus Nylander, medicine doktor samt näringsforskare vid Karolinska institutet, berättar mer.

Idag kan vi göra indirekta analyser av oxidativ stress med vetenskapligt validerade metoder. Först gäller det att göra en korrekt analys, sedan att tolka värdet på ett riktigt sätt samt därefter ge en adekvat rådgivning med uppföljning. I denna artikel förklaras begreppet oxidativ stress, vad förhöjd oxidativ orsakas av och vad vi kan göra åt det. För att förstå vad oxidativ stress är, så måste vi först veta vad fria radikaler och antioxidanter är.

Magnus Nylander i vit skjorta vid skrivbord

Magnus Nylander.

 

Fria radikaler

Förbränningen i cellerna kräver ständigt syre för att fungera. Vi är hela tiden beroende av att ta upp syre från inandningsluften. Syret transporteras sedan bundet till de röda blodkropparnas (erytrocyternas) hemoglobin med blodet ut till alla kroppens celler. Men syret är som ett tveeggat svärd – samtidigt som det är livsnödvändigt så är det mycket giftigt. Vid förbränningen i cellerna kommer några procent av det omsatta syret att omvandlas till giftiga former av syre eller fria syreradikaler. Den typ av radikal som först och främst alltid bildas kallas superoxidradikalen. Man kan också säga att cellförbränningen inte är perfekt – den har ständigt ett litet läckage av extremt kemiskt reaktiva giftiga (toxiska) former av syre, fria syreradikaler.

Förändrad cellfunktion
Elektroner vill alltid förekomma parvis i atomer och molekyler. Fria radikaler har en eller flera ensamma elektroner, som gör dem extremt reaktionsbenägna och som kan leda till vävnadsskadande kedjereaktioner. Man kan förenklat säga, att en fri radikal jagar andra molekyler, i syfte att stjäla en elektron. Om den fria radikalen lyckas stjäla en elektron, kommer den i jämvikt och utgör inte längre någon fri radikal. Den bestulna molekylen har då istället blivit en fri radikal, som i sin tur jagar och försöker stjäla en elektron från andra molekyler i våra vävnader. Därigenom har en vävnadsskadande kedjereaktion kommit igång, som kan ställa till svårare cellskador ju längre den pågår. Fria radikaler kan i princip skada alla delar av våra celler, inklusive våra arvsanlag (DNA). Genom detta kan fria radikaler bidra till utvecklingen av ett brett spektrum av sjukdomar bland annat åldersrelaterade nedbrytande (degenerativa) sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom och cancer. Våra fosfolipidrika eller fettrika cellmembran är extra känsliga för fria radikalangrepp, genom att de innehåller viktiga fleromättade fettsyror. Dessa har känsliga kemiska så kallade dubbelbindningar, med lättåtkomliga elektroner. Vid angrepp av fria radikaler, som inte hejdas i tid, kommer cellmembranet att peroxidera (härskna) och bilda olika giftiga restprodukter. Cellmembranet förlorar sin elasticitet, det blir stelt och in- och utflödet av nödvändiga ämnen fungerar inte. Detta och andra fria radikalskador kan allvarligt skada och förändra cellfunktionerna och även leda till att celler dör.

Fria syreradikaler
Det finns flera typer av fria syreradikaler (bland annat superoxidradikalen och hydroxylradikalen). Andra aktiva former av syre (exempelvis singlettsyre och väteperoxid) kan snabbt ingå i kemiska reaktioner som resulterar i nya fria syreradikaler.  Superoxidradikalen utgör den typ av fri syreradikal, som primärt och alltid bildas vid kroppens naturliga och nödvändiga omsättning av syre*.
En annan produktion av toxiska fria syreradikaler har dock vissa nödvändiga avgränsade funktioner. Fagocyter (speciella immunförsvarsceller) producerar fria radikaler och andra aktiva former av syre, för att avdöda främmande substanser såsom virus, bakterier, svampar och cancerceller**.

*) För att det inte ska ske några missuppfattningar är det bra att veta att det också sker en kontinuerlig ofarlig reglerad bildning av helt andra typer av fria radikaler (ofta stora och orörliga molekyler) i våra celler. Dessa ingår som så kallade intermediärer (mellanled) i tusentals olika kemiska reaktioner vid bildningen av olika nödvändiga ämnen. Det är olika enzymer som ”strängt håller dessa fria radikaler på plats” och reglerar bildningen av olika nödvändiga kroppsämnen.

Vi ska dock veta, att det via ämnesomsättningen sker ett ständigt bildande av giftiga fria syreradikaler och andra giftiga former av syre, som vi måste ha ett kontinuerligt fungerande försvar mot. När man i dagligt tal pratar om fria radikaler, så menar man alltid dels de farliga små och lättrörliga fria syreradikalerna som till viss del alltså bildas vid ämnesomsättningen och dels de fria radikaler som bildas av olika giftig miljöpåverkan.

**) Vid autoimmuna sjukdomar har immunförsvaret ”snedtänt” och kan uppfatta kroppsegen vävnad som främmande och angripa denna. Reumatoid artrit eller ledgångsreumatism är ett vanligt och viktigt exempel på autoimmun reumatisk sjukdom där det uppstår kroniska inflammationer framför allt i och runt leder. Vid dessa kroniska inflammationsprocesser bildar olika immunförsvarsceller kaskader av fria syreradikaler som bryter ned och skadar vävnaden.

Antioxidanter

Utan ett antioxidativt försvar skulle vi inte kunna överleva i vår syrerika miljö. Hur sunt vi än lever, utsätts våra vävnader ständigt för giftiga (toxiska) fria syreradikaler. Därmed är vi ständigt beroende av ett väl fungerande försvar som kan hejda och eliminera toxiska fria radikaler. Detta oundgängliga försvar utgörs av många direkt och indirekt samverkande ämnen eller antioxidanter.

Vårt inre ”rostskydd”
En bil utan rostskydd rostar snart sönder, på grund av syrets angrepp. Man kan populärvetenskapligt uttrycka att vårt antioxidativa försvar motsvarar en bils rostskydd. Det antioxidativa försvaret kan sägas utgöra vårt inre ”rostskydd” som kan hejda syrets oxidativa skadeverkningar.

Flera samverkande delar
Våra antioxidativa försvar består av olika samverkande delar. En första fundamental försvarslinje eller del av det antioxidativa försvaret utgörs av tre samverkande enzymer; Mangan- och zink/kopparberoende superoxiddismutas (SOD), järnberoende katalas och selenberoende glutationperoxidas (GSH-PX). SOD styr och påskyndar en trög kemisk reaktion, som effektivt undanröjer den typ av fri syreradikal som ständigt bildas i kroppen hos alla människor (superoxidradikalen). Då bildas giftig väteperoxid, som elimineras med hjälp av selenberoende glutationperoxidas (GSH-PX) och i viss mån av katalas.

• Att SOD och GSH-PX enzymen fungerar är fundamentalt för att vi inte ska ”rosta ihop” och åldras i förtid.

”Fria radikaljägare”
Andra delar av det antioxidativa försvaret utgörs av vad vi kan kalla ”fria radikaljägare”. En hel del sådana viktiga ämnen kan kroppen själv tillverka (endogena) medan vi måste tillföra andra med kosten/näringsintaget (exogena).

Vitmin C och E…
Två viktiga exempel på centrala antioxidanter vi måste tillföra utifrån med kosten och kosttillskott är vitamin C och vitamin E. I likhet med många andra antioxidanter fungerar dessa genom att de kan donera elektroner och därigenom utsläcka fria radikaler, utan att själva omvandlas till farliga fria radikaler.

Källor till starka antioxidanter
Flavonoider och karotenoider utgör stora komplex av färgpigment med antioxidativa funktioner, som vi främst erhåller med frukt, grönsaker och bär. Detta är en av flera viktiga orsaker till att äta mycket frukt, grönt och bär. Blåbär och svarta vinbär är exemepelvis utomordentliga källor till starka antioxidanter. Flera av de antioxidanter som kroppen själv producerar (endogena ämnen), kan med fördel (inte minst till äldre) också tillföras med födan och kosttillskott. Ett vetenskapligt väldokumenterat exempel utgörs av coenzym Q10.

Antioxidanternas samverkan
Olika antioxidanter samverkar och det gamla ordspråket, ”ingen kedja är starkare än sin svagaste länk”, gäller återigen fullt ut. Brist på ett enda antioxiderande vitamin, spårelement eller vissa kroppsegna antioxidanter, gör därför vårt antioxidativa försvar sämre. E-vitamin (samlingsnamn för en grupp av tokoferoler) utgör en synnerligen viktig fettlöslig utsläckare av fria radikaler. När (reducerat) E-vitamin utsläckt en fri radikal, blir E-vitaminet oxiderat (inaktivt). E-vitaminet kan bli reparerat av bland annat C-vitamin, som då själv ofta blir förbrukat. Nytt C-vitamin måste då tillföras med födan.

Så hejdar man syreangrepp
Det antioxidativa försvaret är i första hand anpassat till att hejda syrets angrepp vid den naturliga energiproducerande ämnesomsättningen. En förutsättning för det antioxidativa försvarets kontinuerliga, nödvändiga och skyddande effekt, är att vi alltid får i oss tillräckligt av vitaminer, spårelement och fytonutrienter (flavonoider och karotenoider).

Ökad sjukdomsrisk och snabbare åldrande
Med miljö och livsstil utsätts vi numera för mängder av olika saker, som belastar kroppen. Orsakerna är naturligtvis till stor del individuella och ger i flera avseenden olika effekter. Det är svårt att göra direkta jämförelser mellan de enskilda orsakerna. En gemensam och adderande effekt är dock att de ökar bildningen av fria radikaler, som kan försämra välbefinnadet, sänka prestationsförmågan, öka sjukdomsrisken och accelerera åldrandet. Framträdande orsaker till en olämplig och farlig ”giftkaka” av fria radikaler som det antioxidativa inte klarar av att skydda kroppen mot är rökning, hög alkoholkonsumtion, strålning (bland annat ultraviolett- eller UV-strålning från solljus och radioaktiv strålning), vissa läkemedel, psykisk stress, inflammationer och för hård fysisk träning i relation till vilan.

Oxidativ stress

Alla extra fria radikaler som skapas av bland annat ovan nämnda exempel, gör att kraven ökar ytterligare på våra antioxidativa försvar (vi lever ju redan med ett ständigt ”läckage” av giftiga fria radikaler genom cellernas energiomsättning). Klarar försvaret inte av att eliminera angriparna (fria radikalerna) så drabbas vi av det som kallas förhöjd oxidativ stress.

  • Vid hög oxidativ stress har det uppstått en obalans mellan angrepp (fria radikaler) och försvar antioxidanter.
  • Förhöjd oxidativ stress är ingen sjukdom. Man kan ha en hög oxidativ stress och ändå betraktas som frisk, det ger dock bland annat en ökad risk för att utveckla olika besvär och sjukdomar.

 

Hjälp att sänka förhöjd oxidativ stress
Vid en visad hög oxidativ stress* bör man få hjälp med att sänka denna. Många gånger handlar det dels om en kombination av faktorer som ökar bildningen av fria radikaler och dels ett för dåligt försvar genom ett för lågt intag av viktiga antioxidanter som vitamin E, vitamin C, selen, flavonoider och karotenoider.

*Oxidativ stress mäts vanligen genom att mäta restprodukter (främst peroxider) som bildats efter vävnadsskadande fria radikalreaktioner.

Är det vanligt med kraftigt förhöjd oxidativ stress?
Svaret är tyvärr tveklöst ja. Artikelförfattaren har systematiskt arbetat med att mäta oxidativ stress hos olika kategorier av människor under drygt åtta år och arbetat inom området under ett par decennier. Resultaten från mina mätningar visar att det är vanligt med kraftigt förhöjd oxidativ stress eller ”inre kemisk stress” hos såväl gamla som unga. Oftast är det en kombination av faktorer som förorsakar många gånger alarmerande höga nivåer av oxidativ stress. Vi finner ofta kraftigt förhöjd oxidativ stress hos tonårsflickor, elitidrottare, stressade människor i ”näringslivskarriären”, åldringar, patienter med inflammatoriska ledsjukdomar (bland annat ledgångsreumatiker) samt patienter med dålig munhålestatus med svårt inflammerade tandkött (gingiviter), pulpainflammationer (pulpiter) och tandlossningssjukdom (parodontit).

Inte alltid lätt att upptäcka
Ibland är det inte lätt att upptäcka alla faktorer som bidrar till en förhöjd oxidativ stress. Då kan man i alla fall alltid börja med att försöka optimera intaget av antioxidanter. I vissa fall beror en förhöjd oxidativ stress också enbart på ett för dåligt näringsintag med för lite antioxidanter.*

*Kommer man inte tillrätta med förhöjd oxidativ stress även om man lyckats eliminera alla påtagliga källor och sökt optimera intaget av antioxidanter, bör man absolut uppsöka läkare för särskild medicinsk utredning. Det har förekommit att ej diagnosticerad allvarlig sjukdom orsakat kraftigt förhöjd oxidativ stress. Hade patienten inte fått sin oxidativa stress uppmätt, så hade denne sannolikt inte uppsökt läkare lika snabbt. Det har således förekommit att analys av oxidativ stress lett till att man snabbare upptäckt och kunnat medicinskt behandla svår sjukdom.

Kroppens anpassning
Är man motionär eller aktiv idrottare omsätter man mer syre och bildar då propotionellt mer giftiga fria syreradikaler, ska man då ”sitta och meditera och äta antioxidanter för att skydda sig bäst”. Nej, kroppen är så sinnrikt anordnad att den anpassar sig till träningen och bildar mer antioxidantenzymer. För att den fysiskt aktive ska komma i balans och få ett fullgott försvar krävs dock också att han eller hon inte övertränar och sakta tillvänjer sig för hårdare fysisk träning (gäller både mängd, intensitet samt att regelbundet tillföra alla de antioxidanter som krävs med näringsintaget. Bland annat vitamin E**, selen, vitamin C och komplex av fytonutrienter i form av främst flavonoider och karotenoider. Tränar man hårt med sådana brister når man inte den prestationsförmåga man är värd. Det uppstår en ständigt förhöjd oxidativ stress som i olika avseenden kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande och högre risk för sjukdomar. Överträning med alldeles för hård och frekvent träning i relation till vilan leder också till förhöjd oxidativ stress. Då är det vila i kombination med rätt näringsintag som gäller.

En farlig cirkel
Idrottare som tränar mycket hårt med brister på antioxidanter, når inte den hälsa och prestationsförmåga de är värda. För hård och frekvent träning med för lite vila/sömn leder snabbt till förhöjd oxidativ stress under hela dygnet. Vävnaderna hinner inte skydda och återhämta sig och idrottaren har kommit in i en farlig ond cirkel. Då är det ändrad träning och mer/bättre vila i kombination med ett fullvärdigt näringsintag med tillräckligt av kraftfulla samverkande antioxidanter som gäller.

Hög oxidativ stress ett resultat av flera samverkande faktorer
Genom åren har artikelförfattaren funnit flera elitidrottare, framför allt konditionsidrottare, som genom samverkande faktorer drabbats av extremt hög oxidativ stress. Hos flera av dessa har det handlat om en kombination av överträning, läkemedelsintag samt dålig näringsintag och därmed försvagade försvarssystem. Samtliga har varit allmänt trötta och långt från den tävlingspotential de haft samt varit infektionsbenägna. I de fall vi haft möjlighet att följa upp värdena, har det tagit flera månader att normalisera markörerna för oxidativ stress. Denna mäts och bedöms ofta genom så kallade Caratellienheter. Värden under 300 bedöms som bra och värden över 400 bedöms exemepelvis alltid som kraftigt förhöjd oxidativ stress, som behöver åtgärdas. Elitidrottare har i flera fall visat en extremt hög oxidativ stress på i storleksordning 600 enheter.

**Forskning pekar exempelvis att många idag har ett ökat behov av tokoferoler (samlingsnamnet är vitamin E). Paradoxalt nog har vårt intag av E-vitamin med födan istället drastiskt sjunkit under 1900-talet. En fettrik kost med mycket fleromättade fettsyror ökar dessutom ytterligare behovet av E-vitamin. Tyvärr är det många gånger nära nog omöjligt att optimera intaget av E-vitamin enbart med kosten. Detta innebär att många av oss, inte minst de som tränar mycket, behöver kontinuerliga lagom/balanserade tillskott med E-vitamin.

Lyckas vi då eliminera oxidativ stress?
Glädjande nog är de kliniska erfarenheterna goda! I de flesta fallen med kraftigt förhöjd oxidativ stress lyckas vi påtagligt sänka eller helt eliminera denna och skapa en bra balans mellan angrepp av giftiga fria radikaler och försvarande antioxidanter.

Hur gör vi för att lyckas?
Artikelförfattaren och medarbetare arbetar med serier av biokemiska analyser som tolkas och följs av vägledande kostråd och särskilda detaljerade rörande intag av antioxidanter med frukt, grönsaker, bär och kosttillskott med vetenskaplig produktspecifik dokumentation.
Vidare minimering av olika giftbelastningar samt tränings-/motionsråd i balans med vila (sömn- och avspänningsövningar). Det handlar om ett långsiktigt samarbete! Det finns många fallgropar och det är svårare än man tror att ändra vanor. En uppföljning är därför alltid viktig.

Av Magnus Nylander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna bär vit plastpåse på gata, svartvit bild

Plastpåsen är långt ifrån död – tvärtom miljonsatsas det

Eko/miljö

Plastpåsen är ingen utdöende klenod som hör till det förflutna. Den ser ut att finnas med som en del av framtiden också, i alla fall i Sverige. Trots en plastbärkassebransch i gungning satsar nämligen en av de få storskaliga tillverkare av plastbärkassar som finns i Sverige nu stort – och gör en miljoninvestering för att, tvärtemot vad många skulle spå, öka sin kapacitet.

Julkalender lucka 5

Julkalender lucka 5

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer fem.

Julkalender lucka 4

Julkalender lucka 4

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer fyra.

Äldre par ler och håller om varandra

Utbildning – en viktig faktor bakom livslängd

Allmänt

Medellivslängden fortsätter att öka men det råder stora skillnader i hur länge vi lever i olika delar av landet. Till exempel kan det skilja nästan sju år mellan ett område som anses ha det "bättre" och ett mer utsatt område, visar siffror från SCB. Dessutom är skillnaderna stora mellan de norra och södra delarna av landet, där medellivslängden är allra högst i Halland och Kronoberg. Men varför är det så? Det får du veta mer om här.

Piller ovanpå dollarsedlar

Skolelever knäppte läkemedelsföretag på näsan – kopierade prishöjd medicin

Allmänt

När ett amerikanskt läkemedelsföretag plötsligt beslutade att höja priset på en medicin för bland andra aidspatienter med över 5 000 procent gjorde detta några australiska skolelever väldigt upprörda. De beslöt sig för att själva producera den aktiva substansen med hjälp av en Wikipedia-beskrivning av molekylen och en startbudget på 20 dollar för att visa på prisökningens orimlighet.

Julkalender lucka 3

Julkalender lucka 3

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer tre.

julgran som pyntas av två små barn

Ska du ut och köpa julgran? Här är tipsen du ska läsa först

Allmänt

"Nej, i år får det allt bli plastgran". De orden har vi nog alla hört någon gång – eller uttalat själva. Men –den främsta anledningen till att folk väljer plast brukar vara att de vill slippa barren så vet du vad? Det finns hopp. Här är infon du ska visa din plastgransfunderande vän – och förhoppningsvis få denne på andra tankar: Tipsen som gör att granen står längre.

Julkalender lucka 2

Julkalender lucka 2

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer två.

Provrör med blod och positiv teststicka

Varje dag får närmare 6 000 personer hiv – vad vet du om sjukdomen?

Allmänt

Idag, den 1 december, infaller World Aids Day, eller Världsaidsdagen som den heter på svenska. Dagen är till för att uppmärksamma och informera om hiv och aids – och för att visa solidaritet med de som lever med hiv, eller som gått bort i sjukdomen aids. Dagen behövs – för fortfarande är kunskapen låg och myterna många. Och även om det gått framåt på flera plan och antalet nya fall har minskat kraftigt är utmaningarna när det gäller arbetet med och mot hiv fortfarande många och stora.

lucka ett

Julkalender lucka 1

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med genom dessa 24 dagar av julmagi och se vad som händer? Här är första luckan.

Par myser vid strand

L-arginin – för sexlust, energi och kraft

Sex- och relationer

Sex är viktigt och underbart när det fungerar. Men – lika jobbigt och frustrerande när det inte gör det. Erfarenhetsmässigt upplever ungefär 50 procent av alla fyrtioåringar i Sverige problem med lust och funktion, enligt Stefan Arver, docent och överläkare vid centrum för sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Områden där aminosyran l-arginin är central. Låt oss förklara mer om hur.

Kvinna med ärr på bröstet

Nu undersöks bakterieflorans koppling till bröstcancer

Forskning

Ensidig kost, överdriven hygien och för mycket antibiotika har rubbat balansen i vår tarmflora, menar Martin Blaser, professor i mikrobiologi vid New York University. Han misstänker att det kan vara en delförklaring till cancersjukdomar och tror även att kvinnor med en frisk, balanserad bakterieflora är mindre benägna att få bröstcancer.

Bebis som ammar

Amningste med fänkål i blåsväder – här får du veta varför

Gravid/barn

De senaste dagarna har så kallat "amningste" med fänkål varit i blåsväder. Bakrunden är en SVT-nyhet om att EU-myndigheten EMA och Livsmedelsverket avråder gravida och ammande från att dricka te med fänkål eftersom de anser att det inte bevisats att ett ämne i fänkål är ofarligt för små barn. Flera medier har tagit upp nyheten och företaget Weleda och deras Mother´s Tea, som innehåller just fänkål, har hängts ut eftersom de trots avrådan fortsatt att marknadsföra produkten mot den aktuella målgruppen. Företaget ifrågasätter dock avrådan, och menar att studien som rekommendationen är baserad på är gjord på ett isolerat ämne där hänsyn till ämnet som del av en växtsammansättning inte tagits, varför studien är helt missvisande. "Dessutom skulle man behöva tugga i sig innehållet i 750 tepåsar för att uppnå en toxisk mängd av det aktuella ämnet", säger Weledas nordiska marknadschef Emma Bergqvist till Kurera.

kvinnor gör plankan

Är du magstark? Så enkelt kan du bli!

Träning

Känner du inte igen kroppen efter du fått barn? Med hjälp av stabiliserande övningar för mage och bäckenbotten kan du återställa kroppen efter graviditet och förlossning. MammaMage-certifierade PTn Jamina Gatti berättar hur.

Så ger du ditt barn självkänsla

Gravid/barn

Föräldrar ska inte lära barn att bli perfekta – de ska lära barn att de duger som de är. Men det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder när ett barn visar tecken på dålig självkänsla. Här är fallgroparna du lätt kan undvika när det gäller att skapa en ömsesidig relation med ditt barn.

Mia Ånemyr på allt för hälsan-mässan

Hon får barn – och vuxna – att tycka bättre om att äta nyttigt

Gravid/barn

Kurera träffar den härliga Mia Ånemyr på Allt för hälsan. Hon är kvinnan som, inspirerad av sin egen viktresa, brinner för att sprida kunskap och inspiration om hur man äter nyttigare. Hon har därför skrivit boken "Adrians kalasbok – naturligt gott". Med boken vill hon bland annat uppmärksamma att det finns nyttigare alternativ till bakverk och tårtor fulla av socker, vetmjöl och tillsatser när barnen har kalas. I boken presenteras flera av dem.

Bobby i badbyxor i vatten

Vältränade Bobby Oduncus knep för att komma i form

Liverapportering

Människor känner honom främst som kändisfrisör, men han är licensierad PT och fitnessfreak också. Och driftig entreprenör. Kurera träffade Bobby Oduncu på Fitnessfestivalen som går av stapeln samtidigt som Allt för hälsan och la märke till att han är i otroligt bra form. Killens magrutor går knappt att räkna. Vi var bara tvungna att fråga honom: Vilka är hans knep? Här är Bobby Oduncus bästa tränings- och komma i form-tips. Just for you. ;)

Johan Viktor i Better Yous monter på Allt för hälsan

Johan Viktor: ”Kosttillskotten jag inte vill vara utan”

Intervju

Den före detta busen Johan Viktor har varit kriminell sedan innan han ens var tonåring. Efter att ha dömts till 13 år för narkotikabrott och suttit av nästan nio år på kåken tröttnade han dock på det livet och blev "snäll" – och dessutom hälsonörd, berättar han när Kurera träffar honom i kosttillskottsföretaget Better Yous monter på Allt för hälsan.

Veganska, glutenfria mördegskakor

Veganska, glutenfria mördegskakor med extra närings-umpf

Glutenfritt

På Allt för hälsan står kosttillskottsföretaget Great Earth i en av mässans trevligaste montrar. Här bjuds det - förutom snack om näring på burk - även på kakor, som personalen själva sammanstrålade för några dagar sedan för att baka. Men - det är inte vilka kakor som helst. Det är kakor med extra närings-umpf. Här är receptet.

My Martens

Trendspanaren My Martens om 5 saker som ”trendar” just nu!

Intervju

Kurera träffade My Martens på Allt för hälsan där hon står i tidningen Hälsa och Fitness monter. My är inte bara bloggare, träningsprofil, PT, och känd från TV-programmet Ensam mamma söker" - hon är också nyss nämnda tidnings trendspanare. Så – vad passar bättre än att fråga henne vad som trendigt inom hälsa och träning just nu?

Kollage som promotar Kurera på mässan

Vi ses väl på mässan Allt för hälsan?

Allmänt

I morgon den 25 november drar årets stora hälsoevent Allt för hälsan igång på Stockholmsmässan – för sextonde året i rad. Detta gigantiska evenemang pågår hela helgen och är till för alla som är intresserade av en hälsosam, medveten och aktiv livsstil. Här kan du både testa, uppleva och lära – och träffa Kurera förstås. Vi ses väl?

Bounty bars på skärbräda

Bounty bars

Recept

Kombinationen kokos och choklad är en match made in heaven som uppskattas av både stora och små. Här är Kureras receptskapare Maya Dileks take på den gamla klassikern Bounty.

Kvinna i yogaposition

Vill du bli gravid? Testa fertilitetsyoga!

Gravid/barn

De flesta har hört om fördelarna med gravidyoga, men visste du att yoga även sägs kunna påverka fertiliteten? "Specifik fertilitetsyoga kan hjälpa till att återbalansera och påverka det reproduktiva systemet för att förbättra chanserna till befruktning", säger yogaläraren Jennie Liljefors.

korridor och mötesrum fondvägg skog

Holistic – hälsoföretaget som lever som det lär

Intervju

De har aldrig haft mikrovågsugn eller wifi och inleder varje arbetsdag med 15 minuters meditation i egna yogalokaler. Dessutom erbjuds personalen gongbad, generösa friskvårdsbidrag, gemensamma frukostar och tillåtelse att träna på arbetstid – i egna gymmet. De föredrar kollektivtrafik eller miljöbil för att ta sig fram – och när det bjuds till fest får man säga till om man är köttätare istället för tvärtom. Holistic är verkligen företaget som gör skäl för sitt namn. "Vi måste vara sanna mot våra ideal, annars blir det bara tomma ord", säger VD:n och grundaren Bertil Wosk till Kurera.