rostig_bil_julia

Oxidativ stress – en kropp i obalans

Oxidativ stress, fria radikaler och antioxidanter. En del av termerna mer välbekanta än andra. Gemensam nämnare är att de alla påverkar vår hälsa. Magnus Nylander, medicine doktor samt näringsforskare vid Karolinska institutet, berättar mer.

Idag kan vi göra indirekta analyser av oxidativ stress med vetenskapligt validerade metoder. Först gäller det att göra en korrekt analys, sedan att tolka värdet på ett riktigt sätt samt därefter ge en adekvat rådgivning med uppföljning. I denna artikel förklaras begreppet oxidativ stress, vad förhöjd oxidativ orsakas av och vad vi kan göra åt det. För att förstå vad oxidativ stress är, så måste vi först veta vad fria radikaler och antioxidanter är.

Magnus Nylander i vit skjorta vid skrivbord

Magnus Nylander.

 

Fria radikaler

Förbränningen i cellerna kräver ständigt syre för att fungera. Vi är hela tiden beroende av att ta upp syre från inandningsluften. Syret transporteras sedan bundet till de röda blodkropparnas (erytrocyternas) hemoglobin med blodet ut till alla kroppens celler. Men syret är som ett tveeggat svärd – samtidigt som det är livsnödvändigt så är det mycket giftigt. Vid förbränningen i cellerna kommer några procent av det omsatta syret att omvandlas till giftiga former av syre eller fria syreradikaler. Den typ av radikal som först och främst alltid bildas kallas superoxidradikalen. Man kan också säga att cellförbränningen inte är perfekt – den har ständigt ett litet läckage av extremt kemiskt reaktiva giftiga (toxiska) former av syre, fria syreradikaler.

Förändrad cellfunktion
Elektroner vill alltid förekomma parvis i atomer och molekyler. Fria radikaler har en eller flera ensamma elektroner, som gör dem extremt reaktionsbenägna och som kan leda till vävnadsskadande kedjereaktioner. Man kan förenklat säga, att en fri radikal jagar andra molekyler, i syfte att stjäla en elektron. Om den fria radikalen lyckas stjäla en elektron, kommer den i jämvikt och utgör inte längre någon fri radikal. Den bestulna molekylen har då istället blivit en fri radikal, som i sin tur jagar och försöker stjäla en elektron från andra molekyler i våra vävnader. Därigenom har en vävnadsskadande kedjereaktion kommit igång, som kan ställa till svårare cellskador ju längre den pågår. Fria radikaler kan i princip skada alla delar av våra celler, inklusive våra arvsanlag (DNA). Genom detta kan fria radikaler bidra till utvecklingen av ett brett spektrum av sjukdomar bland annat åldersrelaterade nedbrytande (degenerativa) sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom och cancer. Våra fosfolipidrika eller fettrika cellmembran är extra känsliga för fria radikalangrepp, genom att de innehåller viktiga fleromättade fettsyror. Dessa har känsliga kemiska så kallade dubbelbindningar, med lättåtkomliga elektroner. Vid angrepp av fria radikaler, som inte hejdas i tid, kommer cellmembranet att peroxidera (härskna) och bilda olika giftiga restprodukter. Cellmembranet förlorar sin elasticitet, det blir stelt och in- och utflödet av nödvändiga ämnen fungerar inte. Detta och andra fria radikalskador kan allvarligt skada och förändra cellfunktionerna och även leda till att celler dör.

Fria syreradikaler
Det finns flera typer av fria syreradikaler (bland annat superoxidradikalen och hydroxylradikalen). Andra aktiva former av syre (exempelvis singlettsyre och väteperoxid) kan snabbt ingå i kemiska reaktioner som resulterar i nya fria syreradikaler.  Superoxidradikalen utgör den typ av fri syreradikal, som primärt och alltid bildas vid kroppens naturliga och nödvändiga omsättning av syre*.
En annan produktion av toxiska fria syreradikaler har dock vissa nödvändiga avgränsade funktioner. Fagocyter (speciella immunförsvarsceller) producerar fria radikaler och andra aktiva former av syre, för att avdöda främmande substanser såsom virus, bakterier, svampar och cancerceller**.

*) För att det inte ska ske några missuppfattningar är det bra att veta att det också sker en kontinuerlig ofarlig reglerad bildning av helt andra typer av fria radikaler (ofta stora och orörliga molekyler) i våra celler. Dessa ingår som så kallade intermediärer (mellanled) i tusentals olika kemiska reaktioner vid bildningen av olika nödvändiga ämnen. Det är olika enzymer som ”strängt håller dessa fria radikaler på plats” och reglerar bildningen av olika nödvändiga kroppsämnen.

Vi ska dock veta, att det via ämnesomsättningen sker ett ständigt bildande av giftiga fria syreradikaler och andra giftiga former av syre, som vi måste ha ett kontinuerligt fungerande försvar mot. När man i dagligt tal pratar om fria radikaler, så menar man alltid dels de farliga små och lättrörliga fria syreradikalerna som till viss del alltså bildas vid ämnesomsättningen och dels de fria radikaler som bildas av olika giftig miljöpåverkan.

**) Vid autoimmuna sjukdomar har immunförsvaret ”snedtänt” och kan uppfatta kroppsegen vävnad som främmande och angripa denna. Reumatoid artrit eller ledgångsreumatism är ett vanligt och viktigt exempel på autoimmun reumatisk sjukdom där det uppstår kroniska inflammationer framför allt i och runt leder. Vid dessa kroniska inflammationsprocesser bildar olika immunförsvarsceller kaskader av fria syreradikaler som bryter ned och skadar vävnaden.

Antioxidanter

Utan ett antioxidativt försvar skulle vi inte kunna överleva i vår syrerika miljö. Hur sunt vi än lever, utsätts våra vävnader ständigt för giftiga (toxiska) fria syreradikaler. Därmed är vi ständigt beroende av ett väl fungerande försvar som kan hejda och eliminera toxiska fria radikaler. Detta oundgängliga försvar utgörs av många direkt och indirekt samverkande ämnen eller antioxidanter.

Vårt inre ”rostskydd”
En bil utan rostskydd rostar snart sönder, på grund av syrets angrepp. Man kan populärvetenskapligt uttrycka att vårt antioxidativa försvar motsvarar en bils rostskydd. Det antioxidativa försvaret kan sägas utgöra vårt inre ”rostskydd” som kan hejda syrets oxidativa skadeverkningar.

Flera samverkande delar
Våra antioxidativa försvar består av olika samverkande delar. En första fundamental försvarslinje eller del av det antioxidativa försvaret utgörs av tre samverkande enzymer; Mangan- och zink/kopparberoende superoxiddismutas (SOD), järnberoende katalas och selenberoende glutationperoxidas (GSH-PX). SOD styr och påskyndar en trög kemisk reaktion, som effektivt undanröjer den typ av fri syreradikal som ständigt bildas i kroppen hos alla människor (superoxidradikalen). Då bildas giftig väteperoxid, som elimineras med hjälp av selenberoende glutationperoxidas (GSH-PX) och i viss mån av katalas.

• Att SOD och GSH-PX enzymen fungerar är fundamentalt för att vi inte ska ”rosta ihop” och åldras i förtid.

”Fria radikaljägare”
Andra delar av det antioxidativa försvaret utgörs av vad vi kan kalla ”fria radikaljägare”. En hel del sådana viktiga ämnen kan kroppen själv tillverka (endogena) medan vi måste tillföra andra med kosten/näringsintaget (exogena).

Vitmin C och E…
Två viktiga exempel på centrala antioxidanter vi måste tillföra utifrån med kosten och kosttillskott är vitamin C och vitamin E. I likhet med många andra antioxidanter fungerar dessa genom att de kan donera elektroner och därigenom utsläcka fria radikaler, utan att själva omvandlas till farliga fria radikaler.

Källor till starka antioxidanter
Flavonoider och karotenoider utgör stora komplex av färgpigment med antioxidativa funktioner, som vi främst erhåller med frukt, grönsaker och bär. Detta är en av flera viktiga orsaker till att äta mycket frukt, grönt och bär. Blåbär och svarta vinbär är exemepelvis utomordentliga källor till starka antioxidanter. Flera av de antioxidanter som kroppen själv producerar (endogena ämnen), kan med fördel (inte minst till äldre) också tillföras med födan och kosttillskott. Ett vetenskapligt väldokumenterat exempel utgörs av coenzym Q10.

Antioxidanternas samverkan
Olika antioxidanter samverkar och det gamla ordspråket, ”ingen kedja är starkare än sin svagaste länk”, gäller återigen fullt ut. Brist på ett enda antioxiderande vitamin, spårelement eller vissa kroppsegna antioxidanter, gör därför vårt antioxidativa försvar sämre. E-vitamin (samlingsnamn för en grupp av tokoferoler) utgör en synnerligen viktig fettlöslig utsläckare av fria radikaler. När (reducerat) E-vitamin utsläckt en fri radikal, blir E-vitaminet oxiderat (inaktivt). E-vitaminet kan bli reparerat av bland annat C-vitamin, som då själv ofta blir förbrukat. Nytt C-vitamin måste då tillföras med födan.

Så hejdar man syreangrepp
Det antioxidativa försvaret är i första hand anpassat till att hejda syrets angrepp vid den naturliga energiproducerande ämnesomsättningen. En förutsättning för det antioxidativa försvarets kontinuerliga, nödvändiga och skyddande effekt, är att vi alltid får i oss tillräckligt av vitaminer, spårelement och fytonutrienter (flavonoider och karotenoider).

Ökad sjukdomsrisk och snabbare åldrande
Med miljö och livsstil utsätts vi numera för mängder av olika saker, som belastar kroppen. Orsakerna är naturligtvis till stor del individuella och ger i flera avseenden olika effekter. Det är svårt att göra direkta jämförelser mellan de enskilda orsakerna. En gemensam och adderande effekt är dock att de ökar bildningen av fria radikaler, som kan försämra välbefinnadet, sänka prestationsförmågan, öka sjukdomsrisken och accelerera åldrandet. Framträdande orsaker till en olämplig och farlig ”giftkaka” av fria radikaler som det antioxidativa inte klarar av att skydda kroppen mot är rökning, hög alkoholkonsumtion, strålning (bland annat ultraviolett- eller UV-strålning från solljus och radioaktiv strålning), vissa läkemedel, psykisk stress, inflammationer och för hård fysisk träning i relation till vilan.

Oxidativ stress

Alla extra fria radikaler som skapas av bland annat ovan nämnda exempel, gör att kraven ökar ytterligare på våra antioxidativa försvar (vi lever ju redan med ett ständigt ”läckage” av giftiga fria radikaler genom cellernas energiomsättning). Klarar försvaret inte av att eliminera angriparna (fria radikalerna) så drabbas vi av det som kallas förhöjd oxidativ stress.

  • Vid hög oxidativ stress har det uppstått en obalans mellan angrepp (fria radikaler) och försvar antioxidanter.
  • Förhöjd oxidativ stress är ingen sjukdom. Man kan ha en hög oxidativ stress och ändå betraktas som frisk, det ger dock bland annat en ökad risk för att utveckla olika besvär och sjukdomar.

 

Hjälp att sänka förhöjd oxidativ stress
Vid en visad hög oxidativ stress* bör man få hjälp med att sänka denna. Många gånger handlar det dels om en kombination av faktorer som ökar bildningen av fria radikaler och dels ett för dåligt försvar genom ett för lågt intag av viktiga antioxidanter som vitamin E, vitamin C, selen, flavonoider och karotenoider.

*Oxidativ stress mäts vanligen genom att mäta restprodukter (främst peroxider) som bildats efter vävnadsskadande fria radikalreaktioner.

Är det vanligt med kraftigt förhöjd oxidativ stress?
Svaret är tyvärr tveklöst ja. Artikelförfattaren har systematiskt arbetat med att mäta oxidativ stress hos olika kategorier av människor under drygt åtta år och arbetat inom området under ett par decennier. Resultaten från mina mätningar visar att det är vanligt med kraftigt förhöjd oxidativ stress eller ”inre kemisk stress” hos såväl gamla som unga. Oftast är det en kombination av faktorer som förorsakar många gånger alarmerande höga nivåer av oxidativ stress. Vi finner ofta kraftigt förhöjd oxidativ stress hos tonårsflickor, elitidrottare, stressade människor i ”näringslivskarriären”, åldringar, patienter med inflammatoriska ledsjukdomar (bland annat ledgångsreumatiker) samt patienter med dålig munhålestatus med svårt inflammerade tandkött (gingiviter), pulpainflammationer (pulpiter) och tandlossningssjukdom (parodontit).

Inte alltid lätt att upptäcka
Ibland är det inte lätt att upptäcka alla faktorer som bidrar till en förhöjd oxidativ stress. Då kan man i alla fall alltid börja med att försöka optimera intaget av antioxidanter. I vissa fall beror en förhöjd oxidativ stress också enbart på ett för dåligt näringsintag med för lite antioxidanter.*

*Kommer man inte tillrätta med förhöjd oxidativ stress även om man lyckats eliminera alla påtagliga källor och sökt optimera intaget av antioxidanter, bör man absolut uppsöka läkare för särskild medicinsk utredning. Det har förekommit att ej diagnosticerad allvarlig sjukdom orsakat kraftigt förhöjd oxidativ stress. Hade patienten inte fått sin oxidativa stress uppmätt, så hade denne sannolikt inte uppsökt läkare lika snabbt. Det har således förekommit att analys av oxidativ stress lett till att man snabbare upptäckt och kunnat medicinskt behandla svår sjukdom.

Kroppens anpassning
Är man motionär eller aktiv idrottare omsätter man mer syre och bildar då propotionellt mer giftiga fria syreradikaler, ska man då ”sitta och meditera och äta antioxidanter för att skydda sig bäst”. Nej, kroppen är så sinnrikt anordnad att den anpassar sig till träningen och bildar mer antioxidantenzymer. För att den fysiskt aktive ska komma i balans och få ett fullgott försvar krävs dock också att han eller hon inte övertränar och sakta tillvänjer sig för hårdare fysisk träning (gäller både mängd, intensitet samt att regelbundet tillföra alla de antioxidanter som krävs med näringsintaget. Bland annat vitamin E**, selen, vitamin C och komplex av fytonutrienter i form av främst flavonoider och karotenoider. Tränar man hårt med sådana brister når man inte den prestationsförmåga man är värd. Det uppstår en ständigt förhöjd oxidativ stress som i olika avseenden kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande och högre risk för sjukdomar. Överträning med alldeles för hård och frekvent träning i relation till vilan leder också till förhöjd oxidativ stress. Då är det vila i kombination med rätt näringsintag som gäller.

En farlig cirkel
Idrottare som tränar mycket hårt med brister på antioxidanter, når inte den hälsa och prestationsförmåga de är värda. För hård och frekvent träning med för lite vila/sömn leder snabbt till förhöjd oxidativ stress under hela dygnet. Vävnaderna hinner inte skydda och återhämta sig och idrottaren har kommit in i en farlig ond cirkel. Då är det ändrad träning och mer/bättre vila i kombination med ett fullvärdigt näringsintag med tillräckligt av kraftfulla samverkande antioxidanter som gäller.

Hög oxidativ stress ett resultat av flera samverkande faktorer
Genom åren har artikelförfattaren funnit flera elitidrottare, framför allt konditionsidrottare, som genom samverkande faktorer drabbats av extremt hög oxidativ stress. Hos flera av dessa har det handlat om en kombination av överträning, läkemedelsintag samt dålig näringsintag och därmed försvagade försvarssystem. Samtliga har varit allmänt trötta och långt från den tävlingspotential de haft samt varit infektionsbenägna. I de fall vi haft möjlighet att följa upp värdena, har det tagit flera månader att normalisera markörerna för oxidativ stress. Denna mäts och bedöms ofta genom så kallade Caratellienheter. Värden under 300 bedöms som bra och värden över 400 bedöms exemepelvis alltid som kraftigt förhöjd oxidativ stress, som behöver åtgärdas. Elitidrottare har i flera fall visat en extremt hög oxidativ stress på i storleksordning 600 enheter.

**Forskning pekar exempelvis att många idag har ett ökat behov av tokoferoler (samlingsnamnet är vitamin E). Paradoxalt nog har vårt intag av E-vitamin med födan istället drastiskt sjunkit under 1900-talet. En fettrik kost med mycket fleromättade fettsyror ökar dessutom ytterligare behovet av E-vitamin. Tyvärr är det många gånger nära nog omöjligt att optimera intaget av E-vitamin enbart med kosten. Detta innebär att många av oss, inte minst de som tränar mycket, behöver kontinuerliga lagom/balanserade tillskott med E-vitamin.

Lyckas vi då eliminera oxidativ stress?
Glädjande nog är de kliniska erfarenheterna goda! I de flesta fallen med kraftigt förhöjd oxidativ stress lyckas vi påtagligt sänka eller helt eliminera denna och skapa en bra balans mellan angrepp av giftiga fria radikaler och försvarande antioxidanter.

Hur gör vi för att lyckas?
Artikelförfattaren och medarbetare arbetar med serier av biokemiska analyser som tolkas och följs av vägledande kostråd och särskilda detaljerade rörande intag av antioxidanter med frukt, grönsaker, bär och kosttillskott med vetenskaplig produktspecifik dokumentation.
Vidare minimering av olika giftbelastningar samt tränings-/motionsråd i balans med vila (sömn- och avspänningsövningar). Det handlar om ett långsiktigt samarbete! Det finns många fallgropar och det är svårare än man tror att ändra vanor. En uppföljning är därför alltid viktig.

Av Magnus Nylander


Skriv ut artikel


D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

Forskning

Ny forskning kopplar nu D-vitaminstatus till svårighetsgraden vid schizofreni. Forskare har upptäckt att D-vitaminbrist kan stå för en del av schizofrenas symtom och deras hypotes är att korrigering av D-vitaminbrist hos personer med sjukdomen - inte minst - skulle kunna minska vissa av de symtom som idag har begränsade medicinska behandlingsmöjligheter.

tips_for_hjartat_580

7 hjärträddare att känna till

Hälsa

Hjärtsjukdom är världens ledande dödsorsak - men det går att skjuta hjärtproblemen på framtiden många år genom att ta hand om sig. Förutom att konditionsträna, förbättra sin puls och på så sätt spara på antalet hjärtslag, finns det även andra tips för att hålla hjärtat vid god vigör. Här är sju tips för hjärtat du bör känna till.

Detta bör du veta om högt blodtryck

Detta bör du veta om blodtryck

Allmänt

Nära en tredjedel av Sveriges befolkning har högt blodtryck, hypertoni. Inte lika många har hypotoni, lågt blodtryck, men de finns där. Vad innebär begreppen egentligen - och vad finns för naturliga åtgärder, som inte inkluderar mediciner? Här är några saker du bör känna till om blodtrycket.

My Martens tips om kost och hälsa

My Martens tips om kost och hälsa

Hälsa

My Martens, känd bland annat som bloggare, träningsprofil samt från TV-programmet "Ensam mamma söker" tycker till om hur man får en mer hälsosam vardag - och berättar hur hon själv gör. Här är hennes tips.

Så många män och kvinnor fejkar orgasm

Så många kvinnor och män fejkar orgasm

Sex- och relationer

Åh, mm, oh... Ååh! Händer det ibland att du fejkar orgasm? Då är du (tyvärr?) inte ensam. Närmare hälften av alla kvinnor och 16 procent av alla män i Sverige fejkar nämligen klimax då och då – var tionde person så ofta som varje gång. Det visar en ny undersökning från RFSU.

D-vitamin uppmärksammas med en egen dag

D-vitaminet uppmärksammas med en egen dag

Kost

Vare sig vi vill inse det eller inte börjar nu hösten att bli ett faktum. Under nästkommande sex månader kommer soltimmarna att vara få, vilket innebär att det blir ännu viktigare att se till att kroppen får i sig tillräckligt med D-vitamin. Av den anledningen uppmärksammar Kurera idag D-vitaminets dag, som inträffar årligen på dagen för höstdagjämningen.

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Gravid/barn

Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt. Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet - varav många aldrig får svar på varför. "Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet", säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.

Till alla särlevande föräldrar: Lägg känslorna åt sidan – sätt era barn först

7 naturliga tips för att slippa urinvägsinfektion

Naturlig hälsa

Ungefär varannan kvinna råkar någon gång ut för urinvägsinfektion, även kallat cystit eller blåskatarr. Även män kan drabbas men gör det inte lika ofta. Ungefär hälften av de som drabbas får återkommande besvär. Urinvägsinfektion uppstår när främmande bakterier vandrar upp genom urinröret till urinblåsan och orsakar irritation. Här är sju tips på hur du slipper drabbas.

Låg fysisk kapacitet stor riskfaktor för ökad dödlighet - men rökning allra farligast

Låg fysisk kapacitet ger ökad dödlighet – men rökning allra farligast

Forskning

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Enbart rökning innebär däremot en ännu större risk. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år. "Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga", säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

8 sätt att boosta kroppen mot förkylning

Bästa knepen för att slippa förkylning

Naturlig hälsa

Hösten är här och förkylningstider väntar. Här är åtta bästa knepen som gör att du bekämpar förkylningen snabbare, alternativt gör att du kanske slipper bli sjuk alls… Tio om du lägger till sömn och stressreducering - två saker som både kan stjälpa och hjälpa vårt immunförsvar och som förvånansvärt få förstår vikten av att prioritera.

magnesiumrika livsmedel

Forskning ger magnesiumoxid upprättelse

Forskning

Att det är svårt att få i sig tillräckligt med magnesium via kosten har gjort att allt fler svenskar äter magnesiumtillskott. Magnesiumsorterna är många, två vanligt förekommande är magnesiumoxid och magnesiumcitrat där oxid länge ansetts vara sämre än citrat. Den låga statusen har dock varit oförtjänt, senare forskning visar att magnesiumoxid tas upp bättre i cellerna än det mer populära magnesiumcitratet.

”Jag visste inte att magen kunde må så bra”

”Visste inte att magen kunde må så bra”

Mage

I 25 år har Karolina Stenqvist haft problem med magen. Hon blev alltid svullen efter maten och led av förstoppning och magknip. För två år sedan provade hon ett dricka koncentrerad ostvassla som är rikt på kroppsegen mjölksyra, vilket är basen för bra maghälsa. "Ingenting fungerade förrän jag provade detta. Magen blev helt bra och effekten kom snabbt", säger Karolina.

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Naturlig hälsa

1,4 miljoner människor är drabbade av hjärt-kärl-sjukdomar i Sverige idag, och till stor del beror detta på vår livsstil. Hjärt-kärlsjukdomarna inkluderar alla de sjukdomar som har med hjärtat och kärlen att göra, vilket bland annat är hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp samt stroke och blodproppar. Anki Sundin, näringsfysiolog och sakkunnig inom kost- och näringslära, tipsar om hur vi kan bli bättre på att ta hand om vårt hjärta.

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Hälsa

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn? Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Energifylld glad kvinna på strand

Mer energi och livslust med bidrottninggelé

Naturlig hälsa

För tolv år sedan var Pia Wåhlmark helt slut av allt arbete hon tagit på sig. Hon slet ändå på med jobbet i flera år efter det, men blev sjukskriven, deprimerad och var utan mens. Med hjälp av tillskott med bidrottninggelé fick hon tillbaka livslusten och glädjen. "Jag var överlycklig att mensen kommit tillbaka och jag är så mycket piggare och gladare nu", säger hon.

Fem tillfällen du kan ha nytta av gurkmeja

5 tillfällen du har nytta av gurkmeja

Kost

Med näringsämnen i vanliga livsmedel kan man både förhindra och uppkomsten och dämpa redan befintliga inflammationer i kroppen. Gurkmeja är ett sådant livsmedel. Här är fem gånger då du kan ha nytta av den gula kryddan.

Allt fler drabbas av prostatacancer – läs mer om naturlig hjälp

Allt fler drabbas av prostatacancer – men det finns naturlig hjälp

Hälsa

Idag, den 15 september, är det internationella prostatacancerdagen. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och även den cancerform som tar flest mäns liv. Sjukdomen ökar och för första gången har antalet nydiagnostiserade fall varit fler än 10 000 personer, två år i rad. Här kan du läsa mer om sjukdomen – och om hur du kan förbättra ditt utgångsläge.

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Allmänt

Tänk vad skönt att vi har så rent dricksvatten i Sverige, har många nog tänkt efter en resa till ett land där vatten måste handlas på flaska. Men hur rent är vårt vatten egentligen? Nära var fjärde dricksvattenanläggning i högsta riskklassen kontrollerades inte ens i fjol, visar en ny rapport. Och nu larmas det om att många kommuner saknar såväl resurser som kompetens för att ens kunna utföra tillräckliga kontroller. "Några har allvarliga brister i sin livsmedelskontroll, särskilt när det gäller dricksvattenanläggningar, berättar Cecilia Svärd, chef för Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning".

Foto: Pavel Maira

My Martens 10 hälsofavoriter

Intervju

Kurera har träffat My Martens, bloggare, träningsprofil, entreprenör och känd från TV-programmet Ensam mamma söker. Vi bad henne dela med sig av tio hälsofavoriter. Här är hennes lista.

Foto (till vänster): Angelica Zander

Mexgryta med svarta bönor

Mat

Boken "Rå matglädje" lyser av färg och fina råvaror. Författaren Erika Frost välkomnar läsaren in i sin gröna värld som består av allt från sallader, till ”snabbmat”, grytor och husmanskost. Många av rätterna är raw, men inte alla. Kureras reporter blir förälskad i varje matbild i den här boken – men att hitta något som passar en raw-novis tillika nötallergiker själv visar sig vara svårt, upptäcker hon. Valet föll därför på en rustik och kryddig gryta som inte är raw men inte desto mindre spännande för det. Här följer recept samt omdöme om grytan.

Får jag i mig tillräckligt med B12? Experten svarar

Får jag i mig tillräckligt med B12? Experten svarar

Kost

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin som förstörs av starkt sura eller alkaliska ämnen. Det är ljuskänsligt, kan förstöras vid kokning och även vid optimala förutsättningar tas bara 30-70 procent av B12 i kosten upp av kroppen. Det gör B12-brist till någonting inte helt ovanligt. Här svarar Kureras näringsexpert Zarah Öberg på en fråga från en läsare som oroar sig över huruvida hon får i sig tillräckligt av vitaminet.

Förbud mot bisfenol A vid renovering av dricksvattenrör

Förbud mot bisfenol A vid renovering av dricksvattenrör

Eko/miljö

Få kan ha undgått att höra talas om bisfenol A, även kallat BPA. Det är ett hormonstörande ämne som tidigare fanns bland annat i nappflaskor och som är förknippat med bland annat infertilitet, beteendeproblem och cancer. Under 2012 och 2013 hittades ämnet även i dricksvatten. Nu har regeringen dock förbjudit den skadliga bisfenolen vid renovering av dricksvattenrör.

10 naturliga sätt att öka ditt testosteron!

10 naturliga sätt att öka ditt testosteron!

Naturlig hälsa

Handen på hjärtat man. Är du fortfarande den rätt högljudda och "tighta" kille du brukade vara? Som tänker på sex minst... låt säga, en gång varannan timme? Eller har du förvandlats till en lite sur, omuskulös och tämligen okåt "gubbe"? Är svaret nej på den första frågan och/eller ja på den sista kan du ha testosteronbrist. Här är tio sätt att öka ditt testosteron naturligt.

”Bitterämnen gör min mage lugn!”

”Bitterämnen gör min mage lugn!”

Mage

Lisbeth Osberg har haft problem med en orolig mage i många år. Hon har inte fått någon diagnos, trots flera läkarbesök. Det gjorde att hon lärde sig leva med magknip, ballongmage och förstoppning. Men för fem år sedan fann hon den lösning hon så länge hoppats på.