Redaktionen

Min kollega ”mobbar” mig för mina bruna bananer 

Okej, den är kanske lite väl brun… 😉 Men det är inte min poäng, den kommer här…

De senaste veckorna har vi haft lite skoj om en banan här på redaktionen. Jag har haft en banan som är väldigt brun och nu toppade den skalan av brunhet. Min kollega Malin har trott att det är en och samma banan och pikat mig för detta. Det är dock olika bananer men jag har legat lite efter med att äta dem. Bananen på bilden har legat över helgen och myst själv här på kontoret.

Så hur är det med bruna bananer? Är de dåliga? Nej tvärtom faktiskt, och som jag också försvarade min övermogna banan för min kollega så är banandevisen att leva efter: ju fler mörka fläckar bananen har, desto fler fördelar ger den kroppen och särskilt immunförsvaret. Så länge den inte är rutten då förstås.

Nu är inte jag någon expert i frågan men efter lite snabb koll på nätet för faktans skull förstår jag att det bruna betyder att ju brunare fläckar en banan har desto mer ”TNF” innehåller den. TNF står för tumörnekrosfaktor alfa som är ett ämne som tydligen bekämpar cancer och onormala celler i kroppen, protein som tillhör gruppen cytokiner. Du kan läsa mer om TNF på Wikipedia här!

Personligen tycker jag att bananer har fått ett oförskämt dåligt rykte de senaste åren med tanke på fruktsocker och hela den debatten runt om.  Men bananen är en riktigt bra superfrukt i mitt tycke som innehåller väldigt mycket nyttigheter samtidigt som den är mättande – en perfekt ”mellis”(som används flitigt i skolorna).
Förutom TNF har den mycket B6-vitaminer och sägs funka bra anti-depressivt.
De ska även vara bra för hy, mage och även fettförbränning sägs det. En banan innehåller cirka 100 kalorier, vilket inte jag tycker är speciellt mycket med tanke på att den mättar så bra.
Det pratas mycket om banandieter och liknande kost (googla bara ”banana island”). Japanerna hade mycket studier kring detta och det finns de som byter ut frukosten till en banan och ljummet vatten. Nyligen skrev svenska hälsobloggaren Ida Warg om bananer.

Vi ser också att det börjar komma bananmjöl i svenska hälsokostbutiker, vilket vi har i kommande nummer i Kurera ett recept på! Så bananerna is back! Framför allt de bruna. 😉

Lets go bananas!
//Daniel

Ps. Nu är jag en person som går på bredden snarare än djupet så läs denna text med reservation för faktafel. Lämna dock gärna en kommentar om saken, så klart helst kommentarer som stärker mitt case 😉 – eller om du hellre vill påpeka fler, rent generella, fördelar med bananer.

Ps2. Mer bananrelaterad läsning – samt några goda recept:
• Nya upptäckten: Tillverka mjöl av ”gamla” bananer
• Glutenfria blåbärsscones (med bananmjöl)
• Nyttigt recept: Chiapudding med jordnötssmör och banan
• Nyttigare våfflor med smak av kokos och banan
• Höstens godaste bröd: Med banan, ingefära och kanel
• Raw chokladtårta med smak av banan och kola
• Fantastiskt god ekologisk banan- chokladkaka
Nyttigare kanelbullar med äpple och linfrö
• Äppelsurdegsbröd


Odla din sallad igen – och igen!

Såg ett roligt inlägg av rawfoodkocken Viktor Ingemarsson på Facebook där han tipsar om hur man kan ”regrow your salad” – det vill säga odla sin sallad på nytt. 

Himla coolt tips – och kul experiment. Viktor lovar att det är jätteenkelt och att det är underbart att se hur salladsstumpen börjar växa på nytt. Det kan jag tro det. Jag ska själv prova så snart jag bara får en salladsstump i min hand.

Så här gör du:

1. Spara salladsstumpen på ditt salladshuvud.
2. Stoppa det i ett glas och fyll med vatten.
3. Förvara glaset i närheten av ett fönster och se till att glaset alltid är fyllt med vatten.
4. Vänta. Efter bara några dagar kommer det att börja hända saker.

Låt oss veta hur det gick!
Om du provar detta och dessutom instagrammar det får du gärna både pinga och hashtagga @kurera.se samt @rawchefviktor. Vore kul att se! 🙂

Ha en fantastisk dag vänner!

/Isabelle


Raw snickershjärtan till kärestan – eller mellomyset!

Raw snickershjärtan till mellomyset!

Här är ett litet tips till alla hjärtans dag – eller som mello-mys-snacks. Inte minst till alla er som kör Kureras 21 dagar långa hälsoutmaning och letar efter något lite nyttigare. Det här receptet är helt tillsatsfritt, utan gluten, mejeriprodukter och raffinerat socker.

Till er som inte har någon käresta finns det andra nära och kära som säkert blir glada över att bli uppmärksammade/få en hjärtformad dessert. Inte minst har du själv säkert förtjänat lite uppskattning. Det har vi ofta en förmåga att glömma, eller hur? Att vi också är viktiga.

Här kommer receptet:

Botten
2,5 dl nötter (jag använde mandlar, valnötter och paranötter. Har även testat med cashews istället för paranötter, vilket också är gott)
2 dl urkärnade dadlar
2 dl riven kokos

Gör så här: Mixa nötter i matberedare i cirka 15 sekunder. Häll i dadlar och kokos och fortsätt mixa. Skopa över smeten i valfri form med bakplåtspapper på botten. Förvara i frysen.

Karamell-lager
2 dl dadlar (blötlägg dem gärna 20 min innan)
Cirka 1-2 teskedar ekologisk kokosolja (jag föredrar Holistics kallpressade)
1 tesked vaniljextrakt (eller vaniljpulver – jag använder äkta Bourbon vanilj)
0,5 dl hackade nötter (jag använde mandlar och naturella jordnötter – saltade går också bra men skippa då det extra saltet nedan)
Cirka 0,5 dl vatten
En nypa rosa Himalayan salt (utan tillsatser)

Gör så här: Mixa i matberedare, häll i vattnet sakta. Kör tills lent. Häll i nöthacket på slutet och blanda runt med sked. Häll smeten över bottnen och sätt tillbaka formen i frysen.

Chokladöverdrag
1-1,5 dl kokosolja (samma som ovan)
3-6 matskedar kakao (din smak avgör)
4 teskedar valfri sötning – till exampel honung eller Agavesirap (jag använder oftast Agave)
En nypa rosa Himilayian salt (eller två!)
3-4 matskedar vatten
Jordnötter – naturella eller saltade (som garnering)

Gör så här: Mixa i matberedare till lent. Häll sakta i vattnet. Bred över karamell-lagret och ”sprinkla” nötterna på toppen. Sätt tillbaka in i frysen en timme eller så – tills det hårdnat lite.

Servera med bär eller raw bananglass. I glassen på bilden till höger längst upp har jag i lingon och röda vinbär istället för citron och ingefära som i receptet. Men bananglass, sk ”nice cream” går att variera i oändlighet. Ha till exempel i kakao, havtorn, mango, jordgubbar, hallon eller blåbär. Och kom ihåg att även juice från rödbeta eller granatäpple kan vara roligt att använda i raw efterrätter eftersom det ger en väldigt fin färg.

Trevlig kväll!
/Isabelle


Lyssna inte på SLV. Välj ekologiskt – för hälsan!

Ibland blir jag galet frustrerad. Till exempel vid tillfällen då statliga myndigheter som Livsmedelsverket går ut och säger korkade saker som att eko inte spelar någon roll för hälsan. Vilket är just vad de gjorde i en artikel i GP igår. Och varför blir jag så frustrerad då? Jo, för det första för att personen som säger detta har fel och för det andra för att uttalanden likt dessa får för många negativa konsekvenser. Vi svennebananer är ett godtroget folk med en irriterande benägenhet att inte ifrågasätta information när den kommer från personer på”myndigheter”.

Livsmedelsverket är Sveriges centrala myndighet för frågor som gäller livsmedel och har bland annat i uppgift att i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel och bra matvanor.
Jag upprepar: ”säkra livsmedel och bra matvanor”. Ha dessa i ord i åtanke när ni nu läser följande.

I artikeln, som handlade om att frukt och grönt hamnar på svarta listan efter att stickprovskontroller visat att de innehåller på tok för mycket bekämpningsmedel, gör de ett uttalande om att det är helt onödigt att välja eko av hälsoskäl.

Kolla här:

Skärmdump fran GP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VA FALLS?!!

Det är så korkat – och det är så synd! Eko spelar visst roll för hälsan!
Uttalanden i stil med dessa gör att vi slängs tillbaka många år i utvecklingen och många tappar/minskar sin nyvunna medvetenhet kring eko och kemikaliers påverkan på folkhälsan.

Jag stör mig på detta av flera anledningar:

1. Påståendet stämmer inte. Även om de flesta livsmedel (dock långt ifrån alla!) håller sig till mängder bekämpningsmedel under den tillåtna gränsen får vi fortfarande i oss gift SÅ FORT vi inte väljer ekologiskt. En del gifter är vattenlösliga och försvinner ur kroppen, andra är fettlösliga och stannar kvar. Allt blandas i kroppen i en giftig cocktail vars direkta hälsorisk man inte vet något om – förutom att den finns. Man VET till exempel att bekämpningsmedel och kemikalier är bakomliggande orsaker till många av våra största folksjukdomar.
Ytterligare ett argument: om du inte väljer ekoprodukter för din egen hälsas skull gör det för böndernas – eftersom flera av de bekämpningsmedel som används i lantbruk innebär  ökade risker för cancer och sannolikt neurologiska sjukdomar som Parkinsons – bland andra sjukdomar.
2. Ekologiskt är bra val av SÅ många anledningar. Till exempel för vårt ekosystem och ökat klimatsmarthet, minskad övergödning, renare vatten, naturlig djurhållning, odling utan GMO (genmodifierade organismer) etcetera.

Jag förstår dock problematiken
Statliga Livsmedelsverket skulle få otroligt mycket skit om de gick ut och rekommenderade folk att mestadels äta ekologiskt. Inte minst för att eko oftare är dyrare och folk – alla från privatkonsumenter till företag till bönder – skulle kräva subventioner. Så för att undvika att folk får tuppjuck lägger de istället sitt krut på sådan här propaganda.

Men det är oerhört synd att de säger så eftersom det påverkar folk så mycket i en negativ riktning, ekobönderna får det ÄNNU svårare och anledningarna att välja eko är så oerhört många.

Så kortfattat: lyssna inte på Livsmedelsverket – i alla fall inte den här gången.

/Isabelle


The Bean Challenge!

the bean challenge
Förra veckan fick jag en insikt.
 På en blixtvisit till landet blev jag bjuden på en fantastisk bönsallad med hallomi av min kära mor. Jag skyfflade i mig bönorna med god aptit – och undrade plötsligt  jag varför jag nästan aldrig lagar bönor hemma.

Jag gillar ju bönor. Det är dessutom billigt, miljövänligt, supernyttigt och ger bra energi utan att fucka upp blodsockret. Att jag inte äter kött borde definitivt göra att baljisarna kvalar in som måltidsdeltagare med jämna mellanrum. Men icke.

Jag insåg där att jag sällan äter bönor för att jag TROR att jag inte tycker om det. Jag köper hem bönförpackningar som sedan blir stående i skafferiet – i flera år om det vill sig illa. När jag öppnar skafferiet och får syn på en bönförpackning är min spontana tanke nämligen ”nej, usch!”. Jag tror det beror på att jag ätit dåligt tillredda bönor för många gånger i mitt liv. Mjöliga och menlösa bönor med smak av kylskåp eller skolbespisning. Baljväxter är ett misshandlat stackars livsmedelssläkte.

Därför startade jag bönutmaningen. Eller THE BEAN CHALLENGE! (uttalas med överdrivet mörk och manlig reklamspeaker-röst), som jag och en vän kom fram till att det borde heta. Det är viktigt med en kul inramning!

Utmaningen går ut på att återupptäcka hur gott det är med bönor. Den senaste veckan har jag därför försökt äta bönor/baljväxter minst en gång om dagen. Jag tänker att det är ett bra sätt att få in rutinen för ett stackars hunsat livsmedel. Bönorna behöver ju inte alltid utgöra huvuddelen av måltiden. Lite inlagda bönor är till exempel toppen som salladstillbehör.

Under THE BEAN CHALLENGE första skede har jag kommit fram till följande:
– Baljväxter behöver syra eller friska smaker för att leva upp. Vinäger, citrusfrukt och lök/vitlök är baljväxternas bästa kompisar.
– Baljväxter behöver lagas eller marineras för att bli goda. En bönsallad med vinägrette ska stå till sig några timmar eller gärna dygn.
– Att öppna en tetra kikärtor och käka dem direkt är och förblir inte gott.

Det sistnämnda konstaterade jag här om dagen när jag kom hem från mataffären och packade upp mina nyinköpta bönpaket.Jag hade redan ätit inlagda svara bönor till lunch, men tänkte entusiastiskt att jag ju kunde slänga in lite kikärtor till kvällsmat för att vara dubbelt så duktig (eh?). Det blev inte alls gott! Och det motverkade helt utmaninges syfte.

Utmaningens mål är inte att äta maximal mängd bönor, till priset av påminnelsen om hur äckligt baljväxter kan vara om de tillreds fel. Målet är att påminnas om fantastiskt gott det kan vara med lite tid, kökskärlek och matlagningskunskaper. Såna kunskaper tänkte jag därför tillägna mig framöver. Att lära mig laga fler goda maträtter med bönor är nästa steg i THE BEAN CHALLENGE.
Stay tuned! /Maja bönsalladEn lunchsallad som fick sällskap av svartabönor i vinägrett. Gott!


Nyhetsmorgons inslag ”Så skadliga är aromerna i din mat” ger inga svar

Kikade på TV4 Play noterade inslaget ”Så skadliga är aromerna i din mat”. Spännande tänkte jag, nu ska jag få lära mig något nytt… Men oj vad besviken jag skulle bli.
Inslaget sändes i TV4:s Nyhetsmorgon i morse och de intervjuade Mats-Eric Nilsson, författare till mycket bra böckerna ”Den hemliga kocken”, ”Äkta vara” och ”Döden i grytan. Sjukt spännande, tänkte jag återigen – som är nästintill fanatiskt tjatig med att mat ska vara helt natuuurlig –  och jag tryckte förväntansfullt på play-knappen…

Skärmdump av klippet från TV4 Play Nyhetsmorgon 19 november 2012

Programledarna Tilde de Paula och Peter Jidhe konstaterade att EU-kommissionen nyligen har godkänt 2 100 nya aromer och undrade om någon av dessa eventuellt kunde vara skadliga för oss. Men –  det gavs över huvud taget inga svar. Så nu vill jag fråga TV4: Varför ulova sätta en rubrik som ”Så skadliga är aromerna i din mat” – och därmed utlova svar – när inga svar ges?

Nu funderar jag på om det kanske är dags att bli en sådan där argsint person som klagar på TV4:s Facebookvägg… (eller som kommenterar artiklar på Aftonbladet.se… Har ni tänkt på att de ALLTID är supernegativa till allt?)

Vi hörs
/Isabelle


Men jag äter ju så bra

En person skär upp några paprikor och tomater.

 

Ofta när jag träffar nya människor så hamnar jag i diskussioner om tabletter. Vitaminer och mineraler för det mest. Det beror förmodligen, inte helt otippat, på mig.

 

Dock är det vanligaste som händer, efter att jag har berättat att jag jobbar med tidningen Kurera och vad vi står för, att folk säger ”ja, nä, jag äter då inga vitaminer för jag äter så bra mat!”

 

Här är det läge att välja väg. Antingen säger jag ”jo, det är bra då klarar du dig säkert utan” och håller fingrarna i kors bakom ryggen. Eller så ger jag mig in i diskussionen.

 

För jag äter ju också bra. Hör här vad bra (kanske inte fantastisk, men i alla fall bra) jag är:

1. Jag äter mycket grönsaker. Både min spenat och broccolin äter jag duktigt upp.
2. Jag lagar mat från grunden, eller, nja jag har ju inte malt kossan till köttfärs själv, det ska jag ärligt säga. Men jag är noggrann med råvarorna.
3. Jag äter fisk flera gånger i veckan.
4. Jag har hemlagade matlådor med mig till jobbet.

 

Ja, ni ser bilden. Visst borde jag väl klara mig på det?

Så varför fick jag då en rejäl järnbrist förra året? En järnbrist som däckade mig totalt i ett halvår. Jag som steker i gjutjärnspanna!

 

Ett år f.Jb. (före Järnbristen) så steppade jag iväg och gjorde en hårmineralanalys. En näringsterapeut klipper ett par tussar nackhår och skickar på analys. Några veckor senare får man resultaten och Jag Som Äter Så Duktigt hade ju väntat mig idel guldstjärnor i protokollet.

 

Men icke. Hårmineralanalysen visade lågt järn (ja, ni läser rätt, ett år f.Jb. så blev jag rekommenderad att äta järn. Men jag var visst inte så noggrann med det nä). Dessutom visade den högt koppar, lågt magnesium, lågt kalium och obefintligt molybden. Men vad ska man ändå med det däringa molybdenet till, tänkte jag.

 

Att jag har problem med vuxenakne som kan bero på för högt koppar och att jag fryser i 25 graders värme och har obefintlig ämnesomsättning (jo, jag lovar – om jag tittar på en kaka så går jag upp ett kilo) som kan bero på lågt kalium i förhållande till kalcium fick alltså sin förklaring i och med detta. Men det var en jäkla massa piller man skulle äta efter den där håranalysen och jag var inte så ihärdig.

 

Nu ska jag dock sätta igång med min kur. Bättre sent än aldrig.

 

Men det var ju attans och anamma att det inte räckte med bra kost!

 

/Malin