Sparrissoldaten

Växtrikets försvar och skafferi – del 2

Fosfor för övergödning eller överlevnad?

Jag skrev tidigare i Växtrikets försvar och skafferi – del 1, om lektiner som växtrikets försvar, och tänkte nu skriva om fytinsyra, som växtrikets skafferi, dess lilla picknickkorg.

Fytinsyra är en organisk fosforförening och är spannmålets, fröernas, nötternas och baljväxternas källa till fosfor. Deras fosforförråd helt enkelt, en näringsbuffert för att komma igång och gro. En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra. Fytat binder sig gärna med mineraler. Men de flesta spannmål innehåller ett enzym som heter fytas. Detta enzym aktiveras under groddning och bryter ner fytatet, vilket frigör fosforn.

Så när fröet hamnar in marken, i en fuktig behaglig miljö, där enzymerna trivs, då aktiveras dem. För det är då fröet behöver sitt fosforförråd, för att komma igång och gro.

Dags att luras igen
Genom att känna till detta, har vi verktyget för att kunna tillgodogöra oss mineraler ur dessa råvaror. Genom att skapa en miljö där fytatet bryts ned, så kan även vår kropp tillgodogöra sig mineralerna som fytatet annars binder. Och detta görs då genom att lura tex. baljväxter till groddning, genom blötläggning.

För spannmål är blötläggning och långsam jäsning på surdeg ypperligt.

Alla är olika, men vi fixar och trixar!
Att tänka på är att alla spannmål är olika. Högsta halterna av fytinsyra finns tex i havre. Och i vanliga havregryn så är fytaserna förstörda på grund av ångningsprocessen som de har genomgått. Det man kan göra under blötläggning med havregryn är att blanda in andra sädesslag med högre fytasinnehåll, vilket leder till samma effekt som om havre själv innehöll fytas.

Så nästa gång det ska ätas gröt till frukost. blanda vatten, salt och spannmål kvällen innan i en kastrullen och låt ligga över natten. Har du en klick färsk surdeg, släng ner den med! Sedan är det bara att vrida på plattan på morgonen och långsamt koka gröten. En annan fördel med att blötlägga gröten kvällen innan är att den blir mycket krämigare och godare!

Du är inte en av dem, so deal with it!
Det finns djur som klarar att äta obehandlat spannmål, genom att i sin egen matsmältning bryta ner fytat, och på så sätt tillgodogöra sig mineralerna. Människan, är INTE en av dem, so deal with it!

 


Växtrikets försvar och skafferi – del 1

Vem är smartast, jag eller nötterna? Det kan man fråga sig.

Jag är rätt fascinerad av naturen och hur den påverkar oss människor varje dag, utan att vi ens vet om det. Och som brödälskare, hemmabagare och hemma-mjölnare, så stöter jag på två finurligheter, fytinsyra och lektin.

Men för att ta det från början, jag beställer hem spannmål av olika slag, men det jag egentligen har fått hem är frön, en jädra massa frön, utrustade för att hamna i marken och börja gro, och med sig har det sina verktyg och sin näring, för att klara den först tiden. Men också utrustade med ett försvar, för att inte skadas innan det har nått sin destination, där det ska börja gro.

Ett försvar som sparrissoldaten kan lura 
Lektiner fungerar som ett försvar, det är en grupp bioaktiva proteiner och skyddar fröet från parasiter (Ett bioaktivt protein, är ett protein som har potential att förändra hälsan).

Djur har genom evolutionen lärt sig att klara vissa lektiner, men endel som vi inte klarar, binder sig till tarmceller och på så sätt hämmar näringsupptaget. Det kan också ta sig ut i blodet och nå andra organ, och studier på djur har visat att det kan förändra bakteriefloran i tarmarna, vilket är starkt kopplat till immunförsvaret.

Men samtidigt är lektiner ett ganska outforskat område, när det gäller människor och vissa forskare pekar på positiva inverkan med andra pekar på mer negativa egenskaper.

Så lurar sparrissoldaten försvaret
En sak är säkert i alla fall, och det är att blötläggning och kokning minkar lektin-koncentrationen. Många har kanske trott att man blötlägger torkade bönor, för att fjärta mindre. Visserligen bryts oligosackarider (kolhydrat, som är bra näring för bakteriefloran i tarmarna, vilket gör att du fjärtar) ner underblötläggning, men den stora anledningen till att man blötlägger bönor och nötter, är för att minska mängden lektiner, så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen.

När man lägger frön, spannmål, bönor och nötter i blöt, så lurar man dem att tro att det är dags att börja gro. I det skedet släpper de ifrån sig mycket av lektinerna ut i vattnet, därför häller man bort blötläggningsvattnet.

Vi har alla hört att när man kokar potatis så försvinner mesta näringen ut i vattnet, och instinktivt känns det då fel att kasta blötläggningsvattnet. Men kom ihåg att dessa små frön, bönor och nötter är smarta! Det håller hårt i sin näring, sitt startkapital! Så häll bort vattnet med gott samvete, och byt gärna vatten under blötläggningsperioden. Men som för potatisen så innehåller kokvattnet en massa näring.

Givetvis gäller olika blötläggningstider för olika råvaror.

En fortsättning följer….


Vikten av bra mjöl!

Det finns en mängd olika mjöltyper där ute, vissa mycket bättre än andra. Då jag bakar på spannmål, så kommer detta inlägg att handla om just det.

Det börjar komma mer och mer bra mjöl från företag vars kvarnar, stenmaler mjöl av högkvalité. Men fortfarande, det flesta mjölpåsar som står där på hyllan i din och min matbutik, är skit! Men det finns ett enkelt sätt att ta reda på det, läs innehållsförteckningen, om det finns ingredienser utöver mjöltypen, köp då INTE mjölet!

Varför tillsätts saker i mjölet?

Grundorsaken som jag har förstått det, är att brödindustrin vill ha degar som dag efter dag beter sig lika, jästidena måste vara exakta (och korta) och slutresultatet måste vara detsamma. Detta för att du som konsument ska känna igen deras unika bröd, deras massproducerade bröd.

En kort intro till vad som händer i brödet, för att förstå varför man tillsätter tillsatser. Enzymer och jästsvampar finns naturligt i mjöl. Enzymerna bryter ner kolhydrater till sockerarter som sedan jästsvamparna äter av, då produceras restprodukter som koldioxid bland annat. Koldioxiden fångas av glutennätverket och får degen att öka i volym.

Nedan följer ett antal tillsatser, som tillsätts i mjöl av låg kvalité.

Maltmjöl av korn, vete

Maltmjöl har hög enzymaktivit. Malt framställs genom att kornen av spannmålet blötläggs och börjar gro, då produceras enzymet amylas. När det har grott tillräckligt, avbryts processen genom att groddarna torkas och rostas. Att tillsätt maltmjöl är ett sätt att öka enzymaktiviteten, detta för att öka mjölets jäsförmåga. Maltmjöl kommer att förändra mjölets falltal. Falltalet är ett kvalitetsmått på stärkelsen och är starkt kopplat till mjölets bakegenskaperna. Det är också ett mått på enzymaktivitet, men hög aktivitet av vissa enzymer är dåligt, då det ger dåliga bakegenskaper, detta ger ett lågt falltal.

Mjölbehandlingsmedel: amylas

Amylas är en enzym, som bryter ner stärkelse till maltos. Maltos är en sockerart som jästsvamparna livnärar sig på. I ett mjöl som är fattigt på mikroorganismer och som behöver mer jäskraft, tillsätts amylas.

Vetegluten

I sökandet efter höga, snabbjästa bröd, tillsätts vetegluten för att få ett starkare mjöl, högre proteinhalt. Men bröd med höga glutenhalter är skadliga för många människor.

Mjölbehandlingsmedel: askorbinsyra

Askorbinsyra är en kemiskt framställd C-vitamin och används för att stärka bindningarna mellan gliadin och glutenin som tillsammans bildar gluten. Detta ger en deg som tål mer jäsning, då glutennätverket orkar hålla mer koldioxid.

Men varför vill man stärka glutenkedjorna? Även denna för att kunna snabbjäsa och få högre bröd. Men den egenskapen som askorbinsyra tillför, kommer till en viss grad naturligt vid långjäsning, något som brödindustrin inte har tid med.

Sammanfattningsvis

Anledningen till dessa tillsatser, är att dessa mjöl är designade för 60 min jäsningar, något som är riktigt dåligt för våra kroppar. Först och främst hinner inte gluten brytas ner i den utsträckning som behövs. En annan anledning till att snabbjästa bröd inte är bra är något som heter fytinsyra. Fytinsyra binder till sig mineraller så som kalcium, magnesium och zink, och tillsammans kallas det fytat. Under jäsningen klipper enzymet fytas sönder fytat och minerallerna frigörs, detta göra att våra koppar har möjlighet att ta upp dessa mineraller. Men denna process hinner inte ske i ett snabbjäst bröd, vilket betyder ett mineralfattigt bröd!

Jag som hemmabagare vill inte ha dessa mjöl och jag vill inte baka på detta sätt heller, med 25 till 50 gram jäst. Jag vill ha bra mjöl som är obesprutat, där mikroorganismerna finns naturligt och jag vill baka på surdeg. Jag vill inte ha ett bröd som är bakat med surdeg, jag vill ha ett bröd som är jäst på surdeg!

Byt fokus!

Som hemmabagare vill jag inte replikera brödindustrin, jag vill baka bra bröd, bröd som är bra för min kropp och har god smak. Jag vill inte baka bröd som skadar mig.

Istället för att försöka baka vackra, höga bröd, som är klara på någon timme. Så lägg istället fokus på att få goda bröd, bröd med ett behagligt inkrom, god smak, härlig skorpa, det betyder inte nödvändigtvis att brödet måste vara högt. Ett bröd kan vara ganska platt och ändå ha ett fantastiskt inkrom. Köp bra fullkornsmjöl, jäs degen långsamt, detta kommer ge en fantastisk smak och brödet kommer innehålla näring och mineraller som din kropp kan ta upp.

Vackra bröd kommer med tiden, med övning och med att man förstår sin deg.