Sparrissoldaten

Baka surdegsbröd – del 1

Hur många känner någon som visade sig vara fotbollsproffs redan vid första träningen? Jag gör det inte, och samma gäller med brödbak, men jag kan lova att det kommer tar kortare tid att lyckas med sina bröd, än att bli duktig på någon sport. Så ge det lite tid, var beredd på att de första bröden inte blir super, ni är nu ute på okänd mark, men den kommer snart vara er hemmaplan.

Surdegsbröd med torkad frukt

Ett fantastiskt fullkornsbröd från en 80 % ‘hydrationdough’, bakat på skräddarmjöl (rostat havre), korn, dinkel och vete. Torkade russin, aprikoser och fikon, men blötlagda innan bakning såklart 😉

Köksassistenten, ett onödigt köp!
Känn på degen, blanda med händerna, det är skönt, närmast terapeutiskt, med risk för att låta flummig. Att blanda med händerna och känna på degen, kommer ge något som ingen annan kan lära er, och det är en känsla för degen, mjölkvalité och hur långt jäsningen har gått.

Känslan av att ha gjort något själv, utan en uppsjö av maskiner i denna materialistiska värld, är ganska skön.

Om man nu ändå vill lägga ner pengar på något, så köp en bra degskål (även om den egentligen inte heller behövs), jag skulle rekommendera en V-formad skål, som det är lätt att tippa ur degen ur, praktiskt och bra. En jäskorg kan vara bra att ha. Köp ett par bakstenar om ni nu fastnar för bakning, det är verkligen värt det! Resten av pengarna kan ni lägga på bra mjöl och bra salt, för det är vad det hela handlar om, bra ingredienser, kunskap och en känsla för det man gör.

Salt
Jag använder ett oraffinerat havssalt, som har torkat helt naturligt i solen. Saltet är grovkornigt och passar bra till brödbak, då det inte är så aggressivt. Och med det menar jag, när salt kommer i kontakt med gluten, så stärker det bindningen. Men när man lägger en deg, så vill man först att mjölet ska dra åt sig degvätskan (vatten, oftast i mitt fall) och att proteinerna ska bilda gluten, sedan tillsätter man salt, som stärker bindningen och gör att degen blir mer elastisk och lättarbetad. Men har man ett grovkornigt salt som sakta löses upp i degen, är det ok att blanda i det på en gång. Sedan så behövs saltet för smakens skull!

Ni kommer se i nästa inlägg att jag procentuellt använder ganska mycket salt, men det bero på att saltet jag använder är ett blött salt, dvs. det är inte lika koncentrerat som ett torrt salt.

Mjöl
Har jag tidigare skrivit om vikten av bra mjöl. Ta en glimt på det inlägget och välj sedan ett ekologiskt mjöl utan tillsatser, inte för att jag säger det, utan för att ni är värda det.

Upptrappningen för del 2
Se till att köp ett bra rågmjöl och lika så ett bra fullkornsmjöl av dinkel, båda ekologiska såklart. Å glöm inte att köpa ett bra oraffinerat salt, finns andra som säljer också, men för att ge en bild av vad jag menar med ett bra salt!

I nästa inlägg kör vi, då degar vi ner händerna ordentligt!

 


Brödkurs med Pain de Martin!

Jag var på surdegsverkstad med brödbloggaren Martin Johansson i måndags kväll. Under kvällen pratade han bland annat om hur surdegs-Sverige såg ut när han började baka och detta fick mig att tänka tillbaka på min egen brödresa.

Bröd från en kul kväll med mycket brödbak, från Martin Johanssons surdegsverkstad!

Bröd från en kul kväll med mycket brödbak, från Martin Johanssons surdegsverkstad!

En idé föds
När jag började baka surdegsbröd för några år sedan, så hade jag ingen egentligen kunskap om brödbak eller surdeg. Jag hade sett ett brittiskt matlagningsprogram om artisan bread med Michel Roux Jr som programledare. I programmet accentuerade de att ett basbröd består av tre ingredienser, salt, vatten och mjöl och ingenting annat. Och jag tänkte, det här kan inte vara svårt! Varför ska jag köpa bröd i butiken som inte är speciellt gott och innehåller en mängd ingredienser och tillsatser som inte har nått där att göra?

Mitt bakande tar en början
Det jag hade då var en vision, ett referensbröd som jag ville åstadkomma. Jag googlade runt lite, hamnande bland annat på Martin Johanssons blogg Pain de Martin, därför var det speciellt roligt att träffa honom i egen hög person den kvällen. Jag fick en bok av min mor om surdegsbröd och det som i tv-programmet verkade enkelt blev helt plötsligt något komplicerat. Man behövde bakmaskiner, termer blandades hej vilt. Det verkar nämligen finnas en förkärlek till att visa upp hela sin arsenal av brödkunskap, istället för att rikta in sig mot målgruppen hemmabagare. Och det är här många ger upp….tyvärr…

Vill ni veta en hemlighet?
Men jag ska berätta nått. Ni behöver ingen bakmaskin, det flesta av oss har två händer som kan blanda en deg. Som hemmabagare pratar vi inte hundrakilosdegar, det är inget monster vi ska ha i köket.

Mitt första bröd
Jag läste boken som jag hade fått av min mor och försökte förstå den så gott jag kunde. Jag hade efter bokens recept blandat vatten, mjöl och äppelskal, i en burk som fick ha locket på glänt, och sen väntat i fyra dagar på att surdegen skulle komma till liv. Egentligen hade jag blandat en vildjäst, men det visste jag inte då. Jag hade därefter matat den några extra gånger med mjöl och vatten för att vara på den säkra sidan. Nu var surdegen sur! Riktigt sur! Något som jag då trodde var bra, men vilket är helt i motsats till vad jag vet idag.

Nu var det dags för mig att lägga min första deg. Jag blandade vetemjöl, salt och vatten, i en gammal hushållsassistent. Knådade degen i 10 minuters sessioner efter bokens recept, för det skulle man göra för att få ett bröd som reser dig bra, ett bröd med ett utvecklat glutennätverk, degen behövde helt enkelt mörbultas, för att fatta. Det enda jag har kvar av hushållsassistenten idag är degskålen, vilket är det enda som är av värde för mig, för jag knådar aldrig en deg hårt eller länge idag, jag är snäll mot mina degar.

Misslyckades totalt – men lärde mig av mitt misstag
Jag hade koll på när degen skulle vara färdigjäst och redo för ugnen, för jag hade klockat det hela, allt efter receptet, det här skulle ju bli lyckat. Skickade in degen i ugnen, och slängde in en plåt med vatten. Varför slängde jag in en plåt med vatten? Det visste jag inte riktigt då, inte författaren heller för den delen, man skulle bara göra så, det blev bättre helt enkelt om man gjorde det. Tiden gick och brödet var färdiggräddat, platt och oätligt. Jag hade misslyckats totalt, men ett ännu större misslyckande vore att ge upp nu.

Snart kan ni också…
Lång tid har gått och många goda bröd har gräddats i min ugn sedan dess. Jag har tänkt att, i en rad inlägg, försöka dela med mig av vad jag har lärt mig om brödbak under dessa år och göra det väldigt enkelt, för det är precis vad brödbak är: enkelt.