Sparrissoldaten

Stockholm, vem bär skulden?

Lördag 7 april, människa mördar människor på drottninggatan med lastbil. Varför skriver jag om detta, jag vet att vissa kommer läsa hälften, och tycka att jag är sjuk i huvudet. Men någon gång är det dags att vakna. Det jag vill skriva om, handlar om att så länge man lever efter samma principer som dessa galningar, så kan man inte önska att världen ska bli en mer kärleksfull plats.

Boomarang – what goes around, comes around

I vårt samhälle är det okej att mörda djur, inte alla, hundar, katter, marsvin och undulater med flera, är djur vi älskar, våra bundsförvanter. Det är okej att mörda djur som kossor och kalvar, får och lamm, grisar och kultingar, höns och kycklingar. Det flesta människor vill inte att dessa djur ska lida i onödan. Men kan man ta deras liv snabbt, så de slipper lida, på ett humant sätt, så tycker de flesta människor att det är bra. Men det hindrar inte dessa människor från att köpa köttet från djur som har lidit.

Men vad har det här med terrorattacken i Stockholm att göra? Jo, nu är det vi som är kycklingarna, frigående. Då är det inte lika roligt, när någon annan väljer när vår sista dag ska vara. Rätt human slakt egentligen, i jämförelse med djuruppfödning och slakterier. De som bevittnade det som hände igår, bevittnade det som tusentals djur bevittnar varje dag, massaker av sina jämlike.

Mängden människoliv som gick förlorade är inte i närheten av mängden djur vi dödar varje dag, helt i onödan, bara för att vi tycker att det är gott och vi är viktigare än dem vi utsätter detta våld för. Precis som dessa terrorister tycker att de är viktigare än oss, och att våra liv inte har något värde.

Ingen har rätten att bestämma när någon annans liv ska ta slut. Ingen är viktigare än någon annan!

Man kan lura sig själv med religon o ideologi, kön, hudfärg eller art. Man kan leta skillnader och ta dessa som ett rättfärdigande för våld och mord. Men bara för att man rättfärdigar, så betyder det inte att det är rätt! Eller så kan man titta på likheterna, för det finns betydligt fler likheter mellan alla oss (djuren inkluderat), än det finns skillnader, och så kan man känna samhörighet och empati.

Förstå mig rätt, jag tycker det är fruktansvärt det som hände igår. Det gör mig djupt ledsen.

Några kommer tycka att det går inte att jämföra denna händelse med hur vi behandlar djuren. Men jag vill hävda, att så länge vi lever med ett elitistiskt tänkande och rättfärdigar vårt utövande av våld mot andra varelser, så kommer våld att också brukas mot oss.

What goes around, comes around! Good and Bad!