Sparrissoldaten

Växtrikets försvar och skafferi – del 1

Vem är smartast, jag eller nötterna? Det kan man fråga sig.

Jag är rätt fascinerad av naturen och hur den påverkar oss människor varje dag, utan att vi ens vet om det. Och som brödälskare, hemmabagare och hemma-mjölnare, så stöter jag på två finurligheter, fytinsyra och lektin.

Men för att ta det från början, jag beställer hem spannmål av olika slag, men det jag egentligen har fått hem är frön, en jädra massa frön, utrustade för att hamna i marken och börja gro, och med sig har det sina verktyg och sin näring, för att klara den först tiden. Men också utrustade med ett försvar, för att inte skadas innan det har nått sin destination, där det ska börja gro.

Ett försvar som sparrissoldaten kan lura 
Lektiner fungerar som ett försvar, det är en grupp bioaktiva proteiner och skyddar fröet från parasiter (Ett bioaktivt protein, är ett protein som har potential att förändra hälsan).

Djur har genom evolutionen lärt sig att klara vissa lektiner, men endel som vi inte klarar, binder sig till tarmceller och på så sätt hämmar näringsupptaget. Det kan också ta sig ut i blodet och nå andra organ, och studier på djur har visat att det kan förändra bakteriefloran i tarmarna, vilket är starkt kopplat till immunförsvaret.

Men samtidigt är lektiner ett ganska outforskat område, när det gäller människor och vissa forskare pekar på positiva inverkan med andra pekar på mer negativa egenskaper.

Så lurar sparrissoldaten försvaret
En sak är säkert i alla fall, och det är att blötläggning och kokning minkar lektin-koncentrationen. Många har kanske trott att man blötlägger torkade bönor, för att fjärta mindre. Visserligen bryts oligosackarider (kolhydrat, som är bra näring för bakteriefloran i tarmarna, vilket gör att du fjärtar) ner underblötläggning, men den stora anledningen till att man blötlägger bönor och nötter, är för att minska mängden lektiner, så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen.

När man lägger frön, spannmål, bönor och nötter i blöt, så lurar man dem att tro att det är dags att börja gro. I det skedet släpper de ifrån sig mycket av lektinerna ut i vattnet, därför häller man bort blötläggningsvattnet.

Vi har alla hört att när man kokar potatis så försvinner mesta näringen ut i vattnet, och instinktivt känns det då fel att kasta blötläggningsvattnet. Men kom ihåg att dessa små frön, bönor och nötter är smarta! Det håller hårt i sin näring, sitt startkapital! Så häll bort vattnet med gott samvete, och byt gärna vatten under blötläggningsperioden. Men som för potatisen så innehåller kokvattnet en massa näring.

Givetvis gäller olika blötläggningstider för olika råvaror.

En fortsättning följer….