Sparrissoldaten

Några sardeller över, ååå jag står inte över!

Jag hade några sardeller över, och ni som följer den här bloggen, vet hur mycket jag gillar sardeller, väldigt hemskt jätte mycket i alla fall.

Ett tips till den som bor eller är i Stockholm, ta dig/er till Pizza hatt (inte att förväxla med Pizza hut) på Upplandsgatan 9A och beställa deras pizza med sardeller, helt fantastisk! Den pizzan är som slutdestination i sardellernas fantastiska värld.

Det jag gjorde av mina sardeller kan inte mätas med den pizzan, men sardellvärlden är stor och generös och det är många rätter som ryms inom den.

Förutom sardellerna hade jag lite grönsaker,  färsk rosmarin och citron hemma, och det jag kom att tänka på var Jamie Olivers recept på en anjovis-sås. Det var länge sen jag gjorde den, men den är enastående, och jag säger det inte som en anjovis-älskande man, utan som en blek ärad man! 🙂

Haha, jag ska lägga ner skitsnacket nu, här kommer receptet, om ni inte redan har googlat det,

Ingredientser (Ni får smaka av)
Sardeller
Citron
Rosmarin
Olivolja
Svart peppar

Gör såhär:

  1. Mortla, rosmarin, tillsätt sardeller och mortla lite mer.
  2. Tillsätt citronsaften, olivolja, peppar och blanda runt.
  3. Ha till de rå-rivna eller blancherade grönsakerna!

 

Åå glöm inte att prova den där pizzan på Pizza Hatt!


Ett hemligt recept!

Ni vet, Apotekarnes julmust och Coca cola (läste någonstans att det är de nya inom städ och toalettrengöring, om julmusten funkar lika bra vet jag inte), deras recept är hemliga, det verkar ju sälja bra, speciellt julmusten nu i juletider. Och favoriten bland konsumenterna är alltid den produkt vars historia är mest mytomspunnen.

Santa Maria har sina Tex-Mex bandningar, som innehåller ”andra kryddor”, vad det nu är för krydda. Hade varit mer exotiskt om Santa Maria valt att kalla det för ”hemliga kryddor” istället, lite mer mystik, folk verkar ju gilla sådant. Lås in Tex-Mex receptet i ett bankfack vet ja, eller varför inte ett bankvalv och låt endast tre personer känna till hela receptet, då kan det nog bli en ännu större succé! För det där med hemligt, det gillar folk, då är det bra, då slipper man tänka på vad det egentligen innehåller, sånt är jobbigt.

Men det är inte därför jag skriver detta inlägg idag, för att hetsa och att mästra alltså. Jag vill slå ett slag för en av det första köksredskapen som existerat, morteln. Den där stenprylen som i sitt tidiga stadie bara var en urgröpt sten tillsammans med en mindre sten som man använde för att krossa olika saker.

In i dimman
Jag gillar verkligen min mortel, att stå i köket och mortla hela kryddor till pulver, att känna när dofterna av det olika kryddorna gå ihop till en, som en helt ny egen krydda. Som flera dimmor som möts och går ihop till en enda, den ena doften går inte att urskilja från den andra.

Inga kryddor är pulver
Om jag skulle köpa kryddorna i pulverform, så finns det inte på kartan att jag kan avgöra kvalitén på kryddan, så fort den är mald, så kommer den börja tappa doft och smak. Men inte bara det, så fort den är mald, har den tappat sitt ursprung, sin form, den delen av kryddan som för mig, berättar om vart den kommer ifrån, är det bark, ett frö, en nöt, ett löv eller kanske en ört. Så fort den är mald, har nyfikenheten släkts och det är bara ett pulver i en burk med en fin etikett och ett namn på.

Kryddblandningslexikon
Om ett sådant lexikon nu fanns, så vore det ju grymt! Jag gillar att leta bland recept och läsa kokböcker, titta på matlagningsprogram, och då brukar man oftast få reda på vilka kryddor som ingår i en maträtt eller ett bakverk. Men visst, vissa anger till exempel pepparkakskrydda i sina pepparkaksrecept, men då vore det ju schysst om ni som refererar till färdiga kryddblandningar samtidigt angav vilket varumärke det handlar om. Jag hoppas att ni inte tar illa upp av min cynism, det är bara sådan jag är.

Den egengjorda kryddblandningen kommer inte bli perfekt första gången, den kommer inte likna den köpta, den kommer inte innehålla jästextrakt, klumpförebyggande medel och ”andra kryddor”. Första gången kommer någon krydda sticka ut och ta över, men det är bra, då vet ni att ni måste minska andelen av den kryddan till nästa kryddblandning.

Ni är nu kaptener över era kryddskepp, ni får bestämma vart det ska segla, mot mer saffran, från Afghanistan eller Pakistan. Eller kanel, från Sri Lanka eller Indonesien. Ni bestämmer!

Några visdomsord nu i juletider 
Du har haft en tung dag på jobbet och när du kommer hem möts du av dina barn (änglar) som tjatar och gnatar om julklappar, suck! Slå då en kryddblandning i en mortel. Få ut aggressionerna, och banka fram den där pepparkakskryddan! Baka några kakor, och bjud, så ska du se att kidsen blir snälla!

 


Hur tar man tillvara på saffran?

Julen står för dörren, paketen måste inhandlas och lika så saffranet, vilket är en relativt dyr krydda. Då gäller det att ta tillvara på sitt saffran på ett bra sätt. Istället för att 1 gram saffran räcker till ett lussebak, så kan man enkelt få saffranet att räcka till 20 lussebak.

Saffran, en torr krydda

Alla torra kryddor som används i ett bakverk, kommer att dra åt sig av vätskan ifrån degen eller smeten, vare sig det är saffran eller russin. Detta kommer göra att bakverket blir torrt/torrare. Men det är inte det enda, kryddan kommer inte heller ge bakverket lika mycket smak och arom som den annars skulle ha gett. Så ta till vana att blötlägga torkad frukt och värma kryddblandningen i degvätskan.

Saffran coupé, ekologisk saffran från Iran

Saffran coupé, ekologisk saffran från Iran

Inlagd saffran, inte bara för julen!

Man kan göra så mycket gott med saffran, därför vill jag gärna ha det året om och jag tycker det är onödigt att om man köper fina saffranspistiller, att man inte tar tillvara på dem till fullo. Samt att det är så enkelt att lägga in saffran, så det finns ingen egentlig anledning till att inte göra det.

Recept – Inlagd saffran

Saffran coupé – 1 gram (Röda guldet! Coupé är bara den smakrika delen av saffranet, den gula delen är bortklippt.)

Rå-rörsocker – 10 gram (rörsocker är en bra smakförhöjare och konserveringsmedel, men välj själv, honung går lika bra)

Sprit -10 gram (Valfri spritsort, jag använder en Armangac)

Lägg saffranet på botten i en burk, sedan häller ni över rå-rörsockret och sist men inte minst, så dränker ni kalaset i valfri sprit.

Nyinlagd saffran.

Nyinlagd saffran.

Låt det ta tid!

Även om det går fort att göra själva inläggningen, så bör man inte använda saffranet förens tidigast om en månad, då det behövs tid för saffranet att lösa upp sig i sockret och spriten. Helst ska man låta den dra längre, men det gör inget om man är där och nallar lite i förtid till ett lussebak, det är bara att stänga till burken efteråt och låta processen fortsätta.

En genväg…

Om man inte kan vänta en månad på att det inlagda saffranet är redo för att användas, dvs. lussebaket ligger runt knuten och det finns inte tid att vänta på att inläggningen är redo. Då kan man mortla saffranet tillsammans med rå-rörsockret och sedan tillsätta sprit. Sedan får det dra i några dagar, innan man använder det.

Se till och prova det här! Väntans tid är värt det, i det här fallet!