Åt du rödkål till den feta maten under jul? Vad bra.
Ny forskning på möss tyder nämligen på att rödkål kan ha särskilt gynnsamma egenskaper i samband med fettrik kost.
Den här artikeln hade förstås passat ännu bättre innan jul, men den som gillar kostfrågor – eller feta såser – kan säkert att finna informationen intressant ändå.
Äter du mycket fett kan det vara idé att lägga på en portion rödkål också. I en studie på möss har forskare nämligen sett att små färska bladskott (i studien omnämnt som mikrogrönt*) av rödkål i kombination med fet mat delvis minskade både viktuppgång och fettinlagringar i levern.
Möss som åt lika mycket av samma feta kost men inte i kombination med rödkål, gick upp mer i vikt och lagrade in mer fett i organen.
► Läs mer: Lingon stoppar de negativa effekterna av fet kost
Intressant för att motverka sjukdomar i lever, hjärta och kärl
Den här studien är gjord på möss och man vet därför inte om effekterna är de samma på människa, rapporterar Sveriges radios Vetenskapsradion. Vore det så skulle detta vara intressant bland annat när det gäller att motverka sjukdomar i lever, hjärta och kärl, resonerar forskare som Vetenskapsradion pratat med.
I studien beskriver forskarna hur upptäckten kan hjälpa vid bland annat sjukdomen hyperkolesterolemi. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i USA, och hyperkolesterolemi är en stor riskfaktor. Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en av våra vanligaste allvarliga ärftliga sjukdomar. Vid hyperkolesterolemi föreligger förhöjda nivåer av kolesterol i plasma, vilket nästan alltid är orsakat av höga nivåer av LDL-kolesterol, förklarar sidan internetmedicin.se.
Något som alltså forskarna upptäckt sänks av kombinationen fet kost och rödkål. Men små bladskott av rödkål fungerar bättre än den rödkål som fått mogna färdigt, rapporterar forskarna.
Minskade viktökningen från fettrik kost och sänkte LDL
I den aktuella studien slumpades fem veckor gamla hanmöss till sex olika utfodringsgrupper. Den första gruppen fick fettsnål kost, grupp två fettrik kost, grupp tre fettsnål i kombination med små bladskott av rödkål (så kallad mikrogrönt), grupp fyra fick fettsnål kost plus mogen röd kål, grupp fem fick en fettrik kost och skott från rödkål (mikrogrönt) och den sjätte gruppen fick en fettrik kost plus mogen rödkål. Mössen var på sina respektive dieter under åtta veckor. Forskarna fann att mikrogrönt från rödkål minskade viktökningen från en fettrik kost. Dessutom sänkte rödkålsskotten LDL-kolesterolet betydligt och minskade leverkolesterolvärden och dämpade inflammatoriska cytokiner i levern.
”Mikrogrönt mer näringstäta än sina mogna motsvarigheter”
Forskarna beskriver i sin rapport följande:
”Mikrogrönt av en mängd olika grönsaker och örter har rapporterats vara mer näringstäta än deras mogna motsvarigheter. Men lite är känt om hur effektiva mikrogrönt i att påverka lipid- och kolesterolnivåer. Men det finns lite information om dess effektivitet på lipider (fetter. Reds. anm.) och kolesterolnivåer.”
”Kan förhindra hyperkolesterolemi”
Forskarna skriver följande om resultaten:
”Befolkningsstudier, samt djur- och interventionsstudier, stödjer teorin att en mängd olika grönsaker som ett sätt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom genom modulering av hyperkolesterolemi. Dessa data tyder på att mikrogrönt kan modulera viktökning och kolesterol-metabolism och skydda mot hjärt-kärlsjukdom genom att förhindra hyperkolesterolemi.”
► Läs också: Linda Lampenius: ”LCHF-livsfarlig diet för oss med familjär hyperkolesterolemi”
Av Isabelle G Hedander
* Mikrogrönt, även ibland kallas för mikroblad eller micro leaf, är ett annat ord för skott med små blad.
Referens: Haiqiu Huang et al, 2016. Red Cabbage Microgreens Lower Circulating Low-Density Lipoprotein (LDL), Liver Cholesterol, and Inflammatory Cytokines in Mice Fed a High-Fat Diet. J. Agric. Food Chem., 2016, 64 (48), pp 9161-9171 DOI: 10.1021/acs.jafc.6b03805
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Mer kålrelaterad läsning?
• Så äter du dig friskare med supermat
• 19 kolhydratsnåla alternativ till pasta, potatis och ris
• Håll dig frisk med kål
• Kål ger skydd mot radioaktiv strålning
Familjär hyperkolesterolemi
Frekvensen av familjär hyperkolesterolemi är 0,2-0,5 % i populationen. Dessa patienter har typiskt plasmakolesterol i intervallet 8-12 mmol/l. Ofta förekommer hjärtsjukdom i unga år i den närmaste släkten. Den kraftigt ökade risken behandlas av vården vanligen via att statinbehandling startas tidigt.
Det går dock även att sänka sina kolesterolvärlden utan statiner på helt naturligt sätt, läs mer här.
Källor: Catapano et al 2011, Nordestgaard et al 2013 via Internetmedicin.se samt Kurera.
Symtom
• Hyperkolesterolemin som sådan ger sällan några symtom.
• Vid uttalad hyperkolesterolemi sker inlagring av kolesterol i senor och hud vilket manifesterar sig som senxantom och xantelasma.
• I övrigt manifesterar sig hyperkolesterolemi framför allt i form av aterosklerosrelaterade sjukdomar såsom hjärtinfarkt, angina pectoris och claudicatio intermittens.
Källa: Internetmedicin.se