Att träna regelbundet hör till de mest hälsosamma saker vi kan göra för oss själva, det är knappast någon nyhet alls.
Ändå är det långt ifrån alla som motionerar regelbundet och når upp till de rekommendationer som Folkhälsoinstitutet ger angående fysisk aktivitet, alltså trettio minuter om dagen på en måttligt intensiv nivå eller mer.
Ibland kommer man igång bra, men så kommer det en dunderförkylning eller en superstressig period på jobbet och plötsligt har man kommit av sig totalt. Eller så rinner träningslusten sakta av en och man finner sig själv allt oftare sittandes framför tv-soffan medan träningsväskan blir ståendes i något mörkt hörn ute i hallen. Det är lätt att hitta en anledning till att skjuta upp motionen. Och har man inte tränat på länge kan det kännas som ett oöverskådligt hinder att komma igång.
Fil dr Johan Faskunger är expert på det här med motivation till motion. Han har skrivit en bok med samma namn och har arbetat många år på Folkhälsoinstitutet med att främja fysisk aktivitet hos svenska folket. Idag arbetar han som föreläsare och inspiratör inom området.
Vad är det som gör att vi så ofta finner ursäkter till att slippa träna?
– Visst är det ofta så att vi finner ursäkter att slippa, för det ger en större belöning för stunden. Men samtidigt blir det lite fel att bara inrikta sig på individerna. Allt handlar om ett samspel mellan dig själv och din omgivning. Vi har ett samhälle idag som ofta motverkar fysisk aktivitet. Vi har stillasittande jobb. Många transporterar sig passivt till jobb och skola. Då återstår fritiden för att hinna med allt man ska. Forskningen anger att det inte räcker att bara vända sig till individen och tro att det ska öka andelen fysiskt aktiva. Samhälle och individ måste så att säga hjälpas åt.
Men om man vill bli mer aktiv – hur kommer man igång med motionen på ett bra sätt?
– Att klä sig i träningskläder och svettas är något som många inte är motiverade till. Så man ska komma ihåg att även dagliga aktiviteter som att gå i trappan, ta en promenad och påta i trädgården räknas. Genom det kan man komma upp i de 30 minuter som rekommenderas. Det måste inte krävas så stora omställningar som man tror.
Bland dem som vill träna på till exempel gym eller så är inte det största problemet att man inte kommer igång, utan snarare att man kommer av sig. Det finns en så kallad dropout rate på 50 procent. Hälften av dem som köper gymkort använder dem alltså inte.
Hur ska man göra för att hålla träningslusten igång?
– Målsättningen tror jag är bland det viktigaste. Många har ett mål att gå ner i vikt. Jag skulle vilja säga att det inte är ett så bra mål egentligen. Det kan vara en vision snarare. Ett mål måste vara kopplat mer till beteende, som att man ska orka lyfta si och så tungt på gymmet.
Delmål är viktigt så att man kan pricka av och känna att man kommer vidare. Ett delmål kan visserligen vara att gå ner två kilo. Men just vad som står på vågen är inte det viktigaste. Där spelar ju till exempel muskler och kroppsvatten roll med.
Det är också bra att kunna vidareutveckla sina mål och få in fler möjliga aktiviteter i sitt schema.
Träningsdagbok och andra hjälpmedel – vad tror du om sådant?
Forskningen kring sådana hjälpmedel är försiktigt positiv. Stegräknare, träningsdagbok och liknande kan säkert vara bra. De som ofta lyckas på lång sikt har haft ganska bra koll på sitt beteende, både vad gäller vikt, matvanor och fysisk aktivitet.
Vad gäller fysisk aktivitet på recept ser man att folk följer det bättre om vården följer upp med email/vykort/återbesök än om patienten ska sköta allt helt själv. Det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och att ha socialt stöd från till exempel vänner.
Av Jennie Pettersson