De ville göra något ”helt bananas”. Därför rodde de över Atlanten. Äventyrarna Stefan Erlandsson och Erik Grafström berättar om 15-metersvågor, teamwork och hur man egentligen orkar.
Det var förvisso ingen eka de rodde, utan en specialbyggd roddbåt för 300 000 kronor. Men ute på Atlanten, i storm och 15 meter höga vågor, var den en liten tvålkopp utlämnad till naturens krafter. Talisker Whiskey Atlantic Challange sägs vara världens tuffaste roddtävling.
– Tävlingen har en supportbåt men den kan vara två veckor bort, säger Stefan Erlandsson, ena halvan av laget Nordic Endurance. Händer det något där ute är allt upp till dig.
Inspiration från Rune Larsson
Stefan Erlandsson och Erik Grafström blev lite av ett team redan när de gick en fallskärmsjägarutbildning tillsammans. Senare sprang de ultramarathon och gjorde ironman ihop – och svetsades samman ytterligare. Idén att ro över atlanten fick Erik redan 2004.
– En annan fallskärmsjägare var en av de första svenskarna som rodde över Atlanten, berättar Erik. Han heter Rune Larsson och är mest känd som ultralöpare. Jag kände redan då att tävlingen var något för mig. Den krävde inte så mycket teknik men en väldig förmåga att kunna mala på.
Och Stefan var din mest uthålliga kompis?
– Ja, eller kanske den mest idiotiska som svarade ja utan att tänka, skämtar Stefan.
Uthållighet från start
Laget Nordic Endurance var fött. Och uthålligheten behövdes från start. Det krävdes två och ett halvt års kämpiga förberedelser innan allt var klart. Men den fjärde december 2013 guppade deras roddbåt på startlinjen vid spanska La Gomera. Framför dem låg Atlanten och 5000 kilometer bort målet Antigua i Västindien.
– Vi hade aldrig trott att det skulle vara ett sådant slit för att bara komma iväg, säger Stefan. Det här var vår belöning!
Viktigt att njuta
Inför tävlingen hade de blivit coachade av sin förebild Rune Larsson. Han pratade mycket om vikten av att hålla sams och att behålla ödmjukhet inför uppgiften, berättar Erik. Och att inte glömma bort att njuta.
– Vi badade i tio minuter varannan dag, säger Erik. Det var verkligen ett tillfälle man njöt. Det var häftigt att ligga och flyta mitt ute på Atlanten med 5000 meter djupt, blått hav under sig.
– Sen fanns det ju andra tillfällen då vi badade mer ofrivilligt…
Oj, vad hände?
– Vi ramlade i vid flera tillfällen, säger Stefan. En och en halv vecka in i tävlingen upplevde vi tävlingens andra storm. Det gick flera meter höga vågor och vinden gjorde att vågorna bröt. Det är då de blir farliga, förklarar Stefan.
– Plötsligt kom en jättestor våg och vred båten i sidled. Jag såg flera meter ner i ”vågdalen” innan vågen bröt över båten och vi kastades i vattnet.
Dubbel träning efter pumphaveri
Killarna klarade kapsejsningen, men det gjorde inte motorn till båtens saltvattenrenare. Den gick sönder. För att få dricksvatten tvingades Erik och Stefan nu pumpa för hand, sex timmar om dagen, under de 40 dagar som återstod av tävlingen.
Det låter som att er träningsdos dubblades?
– Det är en underdrift, säger Erik. Innan pumpen gick sönder rodde vi i treskift. Först båda tillsammans och sedan en i tagen medan den andra kunde vila. Efter att pumpen gick söder kunde vi inte vila någonting under dagarna, eftersom en av oss hela tiden var tvungen att pumpa. Dessutom kunde vi inte ro tillsammans längre, vilket gjorde rodden betydligt tyngre.
Gott om mat ombord
Sägas bör också att Stefan och Erik rodde dygnet runt och aldrig sov mer än två timmar i stöten, max fem timmar per dygn. En roddbåt har ju varken motor eller autopilot.
Hur orkade ni?
– Så länge vi fick i oss ordentligt med mat kunde vi gå runt på väldigt lite sömn, säger Erik. Vi åt upp till 7500 kalorier om dagen: Frystorkad mat med massor av olivolja, powerbars och en hel del näringstillskott.
– Eftersom frystorkad mat inte innehåller några naturliga bakterier tog till exempel Lactovitalis, säger Stefan. Fick man någon gång ont i magen tog man bara två sådana och så försvann det.
Stort målfokus
En annan sak som fick killarna att orka var att hela tiden ha målet i sikte.
– Vi hade avstämning varje dag, säger Stefan. Varje timme kollade vi hur långt vi hade kommit. Det hade varit helt omöjligt att fokusera på att vi skulle ro 5000 kilometer. Istället bröt vi ner målet till små delmål och peppade varandra hela tiden.
Tänkte ni någon gång under tävlingen att det här var en dålig idé?
Killarna skrattar.
– Det fanns så klart många mörka stunder, säger Stefan. När något gick sönder mitt i natten och vi inte visste om vi skulle kunna lösa problemet. Men vi visste ju hela tiden att det fanns ett slut och ett mål. Då sitter man inte och ångrar sig.
Glädjerus i mål
Efter 57 dagar till havs nådde Nordic Endurance hamnen i Antigua. Där möttes de av firande vänner och familj. Stefan och Erik ler stort när jag frågar hur det kändes att gå i mål.
– Det var som att komma till en annan värld, säger Erik. Och det var överväldigande att folk brydde sig så mycket.
– Det var ett fullständigt glädjerus, säger Stefan. Vi klarade det!
Av: Maja Sönnerbo
__________________
Näringen ombord
Chlorella från Holistic gjort av gröna alger.
Innehåller alla aminosyror, alla vitaminer,
alla mineraler, omega-3 och omega-6.
Magnesiumtillskott från Holistic för normal
muskelfunktion och proteinsyntesen i kroppen.
Minskar trötthet och utmattning.
Lactovitalis från Holistic. Mjölksyrebakterier
för en stabil tarmflora och ett bra immunförsvar.
Olivolja och linfröolja.
Frystorkad mat från Blå Band.
Powerbars för extra energi.
__________________________
Läs också: 6 tips för bättre teamwork!
Talisker Whiskey Atlantic Challenge
Talisker Whiskey Atlantic Challange går av stapeln vartannat år. Lagen ror 5000 kilometer över Atlanten, från La Gomera på Kanarieöarna till Antigua i Västindien. Besättningen på båtarna är mellan en och fem personer. I den senaste tävlingen kom Team Nordic Endurance på tredje plats av tvåmannalagen.